Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svantevit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som medelst utvexling från spindeln sättes i långsam
rotation. För att mildra den vid arbetet uppkomna
hettan anbringas vanligen ett kärl med såpvatten
ofvanför supporten med svarfstålet, på hvars spets
vattendroppar oupphörligen få falla.
Svaromål, jur., yttrande, som part, mot hvilken
ett anspråk vid domstol anhängiggjorts, afgifver
till genmäle å den instämmande partens yrkanden,
käromålet. Svaromål afgifves vid de allmänna
underrätterna i Sverige skriftligen eller
muntligen, vid hofrätterna skriftligen, genom
den s. k. exceptionen i vädjade saker och genom
»förklaring» i besvärsmål, samt hos K. M:t jämväl
skriftligen genom »kontradeduktion» i revisionssaker
och förklaring i besvärsmål. En instämd part kan
af vissa särskilda orsaker bestrida skyldighet att
afgifva svaromål i sjelfva saken, men han får icke
utan vidare underlåta det, utan kan då tvingas dertill
genom viten.
Svars-adress. Se Adress 3.
Svart, Peder. Se Peder Svart.
Svart, Ericus Nicolai, biskop, född i Upsala
på 1480-talet, studerade dels derstädes, dels i
utlandet, der han blef magister, och utnämndes 1514
till professor i sin födelsestad, hvarest Gustaf
Eriksson Vasa var en af hans lärjungar. År 1530 blef
han domprost i Upsala och 1556 biskop i Strengnäs,
hvarifrån han sedan förflyttades till Skara
stift. S. uppträdde
1569 och vittnade för Sturarnas oskuld. Han var
en mycket lärd och redbar man och värderades högt
af Gustaf Vasa, som 1549 förordnade honom tillika
med tre biskopar att granska och afgifva ett
betänkande öfver den på kejsar Karl V:s befallning
författade Interimsboken. S. lemnade sitt
biskopsämbete 1570 och afled 1572 i Upsala.
Svarta bergen. Se Fessan.
Svarta döden (Svarta pesten). Se Digerdöden.
Svarta hafvet (Lat. Pontus euxinus, R. Tjernoje
more, Turk. Kara Dengiz), stort inhaf mellan Europa
och Asien, i v. begränsadt af Europeiska Turkiet,
Öst-Rumilien, Bulgarien och Rumanien, i n. af ryska
guvernementen Besarabien, Cherson och Taurien,
i ö. af Kubanområdet, Svarta hafvets och Suchum
Kales militärområden samt guvernementen Kutais och
Erivan, i s. af de turkiska vilajeten Trapezunt,
Kastamuni och Konstantinopel i Mindre Asien. Hafvet
står i s. v. genom Bosporen, Marmorasjön och sundet
vid Dardanellerna i förbindelse med Medelhafvet,
hvaraf några anse det vara en vik, och i n. ö. genom
sundet vid Kertj (Jenikale) med Asovska sjön (se
d. o.), hvilken kan betraktas som en förgrening
af Svarta hafvet. Vattenytans största längd, nära
sammanfallande med 42:dra breddgraden, är 1,187 km.;
dess största bredd är 613 km. och den minsta (mellan
Krims sydligaste udde och Kap Kerembe) 229 km. Arealen
uppgår enligt Otto Krümmel, med Asovska sjön (37,604
qvkm.), till 382,843 qvkm. och enligt J. Strelbitsky,
utom Asovska sjön, till 423,993,5 qvkm. Kustlinien
har, med beräkning af de minsta bukter,
en längd af 4,914 km., deraf 2,866 km. tillkomma den
europeiska kusten. Från Bosporen till Kap Emine på
Balkan är kusten brant och har en större inskärning,
Burgasviken; vidare åt n., förbi Varna och genom det
s. k. Dobrudsja till Donaus mynningar, är den deremot
lågländ och blir vid utloppet af nämnda flod, som
årligen afsätter i hafvet omkr. 60 mill. kbm. sand och
lera, sönderskuren i en mängd träsk och bankar. Äfven
n. om Donau fortsätter den låga kustlinien längs de
ryska stepperna till den trånga, af en bank nästan
afstängda vik, som utgör Dnjestrs mynning. Derefter
höjer sig kusten åter till Odessa, men sänker sig
sedan till Dnjeprs stora liman, i hvilken äfven Bug
har sitt utflöde. Denna liman är liksom den betydande
Perekopviken, som skiljer Krim från fastlandet,
så grund, att endast smärre fartyg kunna komma upp
till de vid densamma belägna hamnarna Mkolajev och
Cherson. På Krim höjer sig kusten åter och består från
kap Chersonesos till Kaffa af en brant bergskedja
af kalkformation; på Krim märkas åtskilliga vikar
med goda hamnar, såsom Evpatoria och Sevastopol vid
Kalamitaviken, Balaklava och Kaffa (Feodosia) vid
vikarna af samma namn. Halfön Kertj och ön Taman,
hvilka båda skilja Asovska sjön från Svarta hafvet,
äro till större delen låga och sandiga. Den senare är
uppfylld af saltträsk och laguner. Den omständigheten
att dylika vattensamlingar vidare sträcka sig upp
mot Don och österut till Astrachan visar tydligt på
en forntida förbindelse mellan Kaspiska hafvet och
Svarta hafvet eller närmast Asovska sjön, om hvilken
förbindelse äfven historiska vittnesbörd finnas. (Jfr
Kaspiska hafvet, sp. 450.) Vid denna tidpunkt torde
ännu icke Svarta hafvet och Medelhafvet varit med
hvarandra förenade. Från Anapa närmar sig Kaukasus’
bergskedja kusten och följer densamma till inemot
Rions floddal i guvernementet Kutais, der den drager
sig längre inåt landet. Från Batum, nära turkiska
gränsen, vidtaga Mindre Asiens kustberg, hvilka
endast med korta afbrott löpa efter Svarta hafvets
hela södra kust, på flere ställen utskjutande uddar
af ansenlig höjd. På grund af strändernas branthet
finnas på denna sträcka endast få goda ankarplatser,
af hvilka de bästa äro att söka i Samsun- och
Sinopevikarna. Hamnar af vigt vid Svarta hafvet äro,
utom de redan nämnda: Baltsjik, Köstendje, Sulina,
Akjerman, Perekop, Keptj, Suchum Kale, Poti,
Trapezunt, Samsun, Sinope och Eregli. Öarna äro
endast tre och obetydliga: Djilan Adassy l. Ormön
utanför Donaus norra mynningsarm, Berezan vid Dnjeprs
liman och Kefken vid Mindre Asiens nordvestra kust. –
Hafvets djup tilltager i allmänhet från kusterna mot
midten samt vexlar mellan 70 och 1,440 m., men når
på en punkt mellan Kertj och Suchum Kale ända till
1,868 m. Tillflödena, Donau, Dnjestr, Dnjepr, Don,
Kuban, Kizil Irmak, Sakaria m. fl., äro både många
och stora. Deras flodområde uppgår till 2,463,000
qvkm., hvaraf 2,132,554 qvkm. komma på Europa, deri
inberäknadt 521,779 qvkm. för Asovska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
