Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suakin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Substrat (Lat. substratum, underlag, grundlag,
till grund liggande ämne.
Substruktion (Lat. substructio, underbyggnad), den
under jordytan befintliga grunden till en byggnad;
underbyggnad.
Subsumera (Lat. subsumere, af sub, under, och
sumere, taga), sammanfatta under någonting. –
Subsumtion, sammanfattning under någonting; det
särskildas underordnande under någonting allmänt;
förutsättning. – Subsumtiv, som kan förutsättas.
Subtil (Lat. subtilis), fin och tunn, hårfin; klyftig,
spetsfundig. – Subtilisera, syssla med hårfinheter,
spetsfundigheter. – Subtilitet, finhet och tunnhet,
spetsfundighet.
Subtrahera (Lat. subtrahere, fråndraga), draga en
storhet, särskildt ett tal, från en annan storhet,
särskildt ett tal. Den operation, hvarigenom en
storhet drages från en annan storhet, så att denna
derigenom minskas, förutsatt att båda storheterna äro
positiva eller båda negativa, kallas subtraktion. Den
förra storheten kallas subtrahend, den senare
minuend. Är den ena af dessa storheter positiv,
den andra negativ, uppkommer genom subtraktionen en
tillökning i minuendens numeriska värde. Subtraktion
är ett af de fyra räknesätten i hela tal. Som
subtraktionstecken nyttjas tecknet minus (-).
G. E.
Subtraktion. Se Subtrahera.
Subtropisk (af Lat. sub, under, och tropisk, se
d. o.), som befinner sig nära tropikerna.
Subularia L., bot., örtslägte inom
nat. fam. Cruciferae Adans., kl. Tetradynamia L.,
innehållande endast arten S. aquatica L., sylört,
en mycket liten ört, som växer i grundt vatten eller
å den dyiga stranden nära vattnet. Hela växten är
glatt med en eller flere stänglar, som uppskjuta
mellan de hela och syllika rotbladen och uppbära en
gles, fåblommig klase af små hvita blommor, hvilka
sakna kronblad, om växten lefver under vattenytan.
O. T. S.
Subur. Se Sebu.
Sub utraque forma l. sub utraque specie, Lat., teol.,
under bägge gestalterna. Se Husiter.
Subvenera (Lat. subvenire), komma till hjelp,
bistå. – Subvention, bistånd, understöd (särskildt
stadsunderstöd); mellankomst, bemedling (särskildt
rörande stater).
Subversion (Lat. subversio), omstörtning. – Subversiv,
omstörtande. – Subvertera, omstörta.
Succedera (Lat. succedere), efterfölja,
efterträda. Jfr Succession.
Succès [syksä], Fr. (Lat. successus), framgång,
bifall. – Succès de curiosité [-dö kyriåsite],
Fr., framgång på grund af sin sällsynthet. – Succès
d’estime [-destḯ’m], Fr., framgång, som grundar sig
endast på den aktning någon (t. ex. en författare)
vunnit genom föregående arbeten. – Succès pyramidal
[-pi-], Fr., pyramidalisk, d. v. s. oerhördt stor, framgång.
Succe’ssio apostolica, Lat., apostolisk följd. Se
Apostolisk.
Succession (Lat. successio, af succedere, efterträda),
efterträdelse, inträde i en annan
persons rättsförhållanden. Den, som inträder i
annans rättsförhållanden, kallas successor. Man
skiljer mellan universalsuccession, som innebär,
att en persons hela förmögenhet med alla dermed
följande rättigheter och förpligtelser öfvergår
till annan eller andra, samt singularsuccession, som
betyder inträde i en eller flere särskildt bestämda
rättigheter eller förpligtelser (t. ex. eganderätt
till en viss sak). Om något odeladt och i en viss
ordning går i arf från en person till en annan inom
en viss slägt, kallas det individual-succession. Om
succession talas företrädesvis, nar det gäller inträde
i en regents rättsförhållanden.
Successionskrig. Se Tronföljdskrig.
Successionsordning (jfr Succession), den ordning,
i hvilken arfsrätten till en tron beräknas. Se vidare
Tronföljd.
Successiv (Lat. successivus), som följer på hvarandra
i en viss ordning. – Successive, efter hvarannan,
småningom.
Successor, Lat. Se Succession.
Succinin (af Lat. succinum, bernsten). Se Bernsten.
Succinum, Lat., farmak. med., bernsten. I medicinen
användes bernsten numera endast i två eterhaltiga
tinkturer, tinctura succini och tinctura succini
aromatica, den sistnämnda bekant under de gamla
namnen balsamum vitae (lifsbalsam) och bals. nervinum
(nervbalsam), i dos af 15–30 droppar, mot kolik,
hysteriska krämpor o. d. Se vidare Bernsten.
O. T. S.
Succisa Vaill., bot., ett örtslägte utbrutet från
Scabiosa L. och hörande till nat. fam. Dipsaceae
DC., kl. Tetrandria L. Den svenska arten S. pratensis
Moench., knappvädd, är en tämligen stor ört, med föga
hårig stjelk, uppstigande från en kort, tvärhuggen
(liksom nedtill afbiten) rotstock, vid hvars topp de
flesta bladen äro samlade, så att på stjelken endast
finnas 2–3 par af motsatta blad. Från öfversta
bladparet delar stjelken sig i 3 blomskaft, som
uppbära hvar sin halfklotformiga blomkorg, hvars holk
är bildad af 2 rader tegellagda, örtartade, ibland
mörkt violetta, borstbräddade fjäll. Stödda af långa,
smalt lansettlika hårbräddade fjäll sitta blommorna
samlade på ett koniskt fäste. Blomfodret är dubbelt:
ett yttre med örtartadt 4-tandadt bräm och ett inre
af 4–5 fjunlika bildningar. De blåa (sällan hvita
eller rödletta) blomkronorna äro nästan regelbundet
4-klufna, lika stora. Rotstocken af den på ängsbackar
allmänna och under eftersommaren blommande örten
var förr officinel under namnet radix morsus diaboli,
»hin ondes bett», och användes i smittsamma sjukdomar,
mot mask, mot vattsot o. s. v. Rotstocken innehåller
rikligt garfämne och kan användas till blåfärgning.
O. T. S.
Succulentae (af Lat. succus, saft), bot.,
saftväxter, en af Linné uppställd mera omfattande
grupp af växter med mer eller mindre tjocka,
köttiga och saftiga blad, hvilken grupp numera är
uppdelad i flere från hvarandra skilda familjer,
såsom Crassulaceae, Ficoideae (Aizoideae med
Mesembryanthemeae), Saxifrageae och
Cunoniaceae. O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
