Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sträng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
friherrligt stånd. Död i Stockholm d. 3 April
1746. S. var i praktiska värf en ovanligt dugande
man. Han uppträdde äfven som författare i politik,
historia m. fl. ämnen.
2. Strömfelt, Fredrik Knut Harald, grefve,
industriidkare, riksdagsman, född d. 8 Juli 1831 på
stamgodset Hylinge i Östergötland, blef 1850 student
i Upsala och ingick 1851 som underlöjtnant vid Andra
lifgrenadierregementet. Redan 1856 tog han dock
afsked ur krigstjensten och egnade sig derefter
åt skötseln af Hylinge, hvilket han betydligt
förbättrat. 1875 invald i Kropps bolags styrelse,
der han sedermera under flere år fungerat såsom
ordförande och disponentdirektör, lyckades han
efter stora svårigheter att å den internationella
industriutställningen i Norrköping 1876 få de svenska
stenkolen använda vid samtliga dervarande in-
och utländska ångmaskiner samt några år derefter
införda som lokomotivbränsle å statens jernvägar,
något som under möjligen inträffande krig torde
visa sig vara af stor betydelse för landet. 1889
genomdref han i nämnda bolags styrelse ett beslut,
som afsåg att vid utdelning inom bolaget dess arbetare
skulle erhålla samma procent på utdelningsbeloppet som
bolagsmännen på aktiekapitalet och, sålunda delaktiga
i vinsten, göras intresserade i affärens framgång. I
Jan. 1880 blef S. af staden Norrköping vald till dess
representant i riksdagens Första kammare, der han
stannade qvar till hösten 1890, då han afsade sig
detta ombudsmannaskap. Under tiden var han 1882–86
ledamot af lagutskottet, med undantag af år 1885,
och 1887 ledamot af konstitutionsutskottet. I de
svensk-norska förhållandena ingrep S. på ett afgörande
sätt genom sin interpellation vid 1885 års riksdag
rörande tillämpningen af mellanrikslagen, och sin
1886 väckta motion om upphäfvande af denna lag;
han blef nämligen derigenom upphofvet till lagens
revision. Af stor betydelse var ock hans 1889
väckta motion om undersökning af apatitlagren i
Norrland, enär han derigenom föranledde tillsättandet
s. å. af en kommission för undersökning af detta för
landets framtid, såsom det tyckes, särdeles vigtiga
mineral. För öfrigt har S. städse uppträdt som en
ifrig vän af tullskydd, men på samma gång ofta
som motståndare till ett alltför långt drifvet
jordegareintresse. Den i början af 1880-talet på
dagordningen stående frågan om inmutningsrättens
bibehållande eller upphäfvande uppkallade honom att
1882 från trycket utgifva en afhandling Angående
föreslagen lagstiftning för Sveriges stenkolsindustri
med särskild hänsyn till inmutningsrättens
bibehållande eller upphäfvande. I de förändringar,
som det sedermera framlagda förslaget till förordning
om stenkolsfyndigheters eftersökande och bearbetande
1886 undergick vid sin behandling i riksdagen,
hade han väsentlig del. I kommunala angelägenheter
har S. varit mycket anlitad; han har derjämte flere
år varit landstingsledamot, 1881 vice ordförande
i adelsmötets riddarhusutskott och 1886 medlem af
landtbruksriksdagen samt insattes 1888 som ledamot
i den tullkomité, hvars första arbete blef det förslag
till ändrad mellanrikslag, som i hufvudsak antogs
1890. Sedan 1882 har han varit ordförande i styrelsen
för Tekniska elementarskolan, i Norrköping. År 1889
tillbjöds honom landshöfdingeplatsen i Södermanlands
län, hvilken han dock på grund af sjuklighet afböjde.
Strömfors (F. Ruotsin Pyhtää), socken nära mynningen
af Kymmeneelf, i Nylands län, Finland, Iittis domsaga,
Pernå härad. Socknen, som ursprungligen utgjordes af
den genom freden i Åbo 1743 för Sverige bibehållna
delen af Pyttis socken, bar under äldre tid den
deraf härledda benämningen »Svenska Pyttis». Inom
socknen ligger vid Kymmeneelf Strömfors 1689 anlagda
jernbruk. Imperielt pastorat af 3:dje klass, Borgå
stift, Iittis kontrakt. Befolkningen, till 2/3
svensktalande. 3,237 personer (1885). A. G. F.
Strömkantring, sjöv., en större
förändring i strömmens riktning.
R. N.
Strömkarl. Se Neck.
Strömmabojen, sjöv. Se Ankarboj.
Strömming är vanliga benämningen på Östersjösillen
från kusten af Kalmar län och norrut äfvensom kring
Gotland, deremot ej på den vid blekingska och skånska
kusten förekommande Östersjö-sillen. Hufvudmassan
af strömmingen är i allmänhet betydligt mindre
än Nordsjö-sillen, men äldre och fullt utvuxna
individerna dock samma storlek som den sistnämnda,
ehuru detta, emedan dessa äldre exemplar förekomma
sparsamt och ej äro föremål för betydligare fiske,
är föga kändt af allmänheten. Utom i fråga om
storlek och fetma är strömmingen lik sillen i
allt, och några kännetecken, som skulle utmärka den
såsom en från sillen skild varietet, hafva ännu ej
blifvit uppvisade. Fiskare skilja numera flere slags
strömming efter dennas beskaffenhet i fråga om fetma,
»fetströmming», »romagaströmming», efter fångsttiden,
»vår- och höstströmming», samt fångstredskapen,
»skötströmming», »notströmming», »vrakströmming»,
o. s. v., men dessa benämningar hafva ej vetenskaplig
betydelse. Östersjösillens, eller strömmingens, lek
inträffar dels på våren, dels på hösten. På våren
(midten af Maj – början af Juni) leker hufvudmassan
af strömmingen vid kusten af mellersta Sverige,
men längre norrut inträffar leken senare och först i
Juni–Juli; höstlekande strömming träffas från slutet
af Augusti. Enstaka stim af lekströmming förekomma
för öfrigt i mellersta Östersjön hela sommaren
igenom. Vid skånska kusten är vårleken obetydlig
och uteblifver stundom alldeles; hufvudmassan af
sillen leker der på hösten Sept.–Okt. Strömmingen,
hvaraf den i handeln förekommande till betydlig del
utgöres af ungfisk, är magrare och mindre lämplig
för saltning än Nordsjösillen, synnerligast den,
som fångas under lektiden. Såsom hvardagsmat är
dock den saltade strömmingen af stor betydelse för
befolkningen. Försök hafva under senare åren gjorts
att genom undervisning och premieutdelning uppmuntra
till bättre beredning af den saltade strömmingen
och synas börja krönas med framgång. Såsom färsk
är strömmingen finare till smaken än sillen och har
äfven visat sig rätt användbar för rökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
