Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sträng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på moderna uppgifter. S. blef snart derefter
stadsarkitekt i Göteborg samt verkade der under ett
par årtionden hufvudsakligen i samma riktning, som
hans förstlingsverk angifvit. Hans förnämsta arbete
der blef nya läroverkshuset; derjämte planlade
han nya kyrkogården med dess byggnader samt
utförde mindre restaurationer å Gustavi domkyrka
och rådhuset. Åtskilliga af hans planer till
reglering af de höjder, som ingå i staden, hvila
ännu. S. afled i Göteborg d. 17 Febr. 1872. –
Hans dotter Julia S., f. 1851, har gjort sig
bemärkt såsom landskapsmålarinna, särdeles genom
täflan Pilar vid vassbevuxen strand, hvilken 1881
skaffade henne agrévärdighet i konstakademien.
-rn.
Strömbestick l. strömsegling, sjöv., den
konstruktion i sjökortet eller den räkning,
hvarigenom man kan utröna, i hvad mån strömmen har
inverkat på fartygets tillryggalagda väg, äfvensom
hvilken kurs (riktning), som skall styras, och
distans (enligt loggen), som skall göras, för att
upphäfva strömmens inflytande. I båda fallen fordras
att känna strömmens riktning och fart. Ute på sjön
sker detta på ett mycket otillförlitligt sätt, och
de s. k. »strömkartorna», å hvilka dessa uppgifter
finnas, lemna äfven mycket öfrigt att önska, dels
till följd af det ännu väl ringa och ofullständiga
material, hvarpå de äro baserade, dels till följd af
strömmens föränderlighet. Från till ankars liggande
fartyg eller fasta punkter kunna deremot dessa frågor
säkrare besvaras (se Strömmätare). Å de skandinaviska
kusterna benämnes strömmarnas riktning liksom vinden
med det kompasstreck, hvarifrån den kommer, men i
utlandet (företrädesvis England) tvärtom, för hvilken
senare regel det skäl talar, att strömmens inflytande
i bestickräkningen införes såsom en »seglad kurs
och distans». Se Bestick. R. N.
Strömbrytare, fys., kallas en inrättning, hvarigenom
den galvaniska strömmen hastigt kan sättas i gång
eller afbrytas. Sådana apparater finnas af mångfaldigt
olika konstruktioner. En del af dem är sjelfverkande
eller regleras af strömmen sjelf, så att denna
öppnas oeh slutes automatiskt på reguliera, mycket
korta tidsintervaller. Neefs hammare och Foucaults
afbrytningsapparat äro sådana sjelfverkande
strömbrytare. (Jfr Induktionsapparater, sp. 600–601.)
R. R.
Strömcrona, Nils Thorvedsson, lotsdirektör, född
1664 i Marstrand, hette egentligen Ström. Efter att
hafva aflagt studentexamen i Lund förordnades han
1691 till »informator» i geometri och astronomi vid
amiralitetet i Karlskrona. År 1696 öfverlöjtnant samt
1697 styrmanskapten och lotsdirektör, deltog han 1700
i landstigningen på Själland, hvilket krigsföretag
han sedan graverade på koppar, samt förde efter
freden med Danmark svenska flottan oskadd ut ur de för
densamma dittills okända farvattnen kring Amager. År
1704 upprättade han en särskild lotskår och ordnade
äfven senare lotsverket i Finska viken. Genom att
derjämte pejla och plikta de svenska kusterna samt
utgifva för sin tid goda sjökort äfvensom en
hydrografisk gradkarta öfver Östersjön och Kattegatt
gjorde han sig mycket förtjent om vårt sjöväsende. Han
utnämndes 1717 till kommendör och adlades 1727 med
namnet Strömcrona. Död 1740.
Strömer, Mårten, matematiker, astronom, född
1707 i Örebro, blef 1724 student i Upsala och 1734
astronomie professor derstädes. År 1756 anmodades han
af ständerna att upprätta amiralitetskadettskolan
i Karlskrona, och då han fann, att han med detta
åliggande icke kunde bibehålla sin professur, afgick
han 1765 från densamma. Ledamot af Vetenskapsakademien
sedan 1739. Död i Stockholm d. 2 Jan. 1770. S. innehar
ett framstående rum bland svenska matematiker. Hans
bearbetning af Euclidis Elementa (1744) har intill
senaste tid utgått i en mängd upplagor (senast
1879). Bland öfriga arbeten märkas: Inledning till
trigonometria plana (1749) och Läran om klotet och
sphaeriska trigonometrien (1759). S. sysselsatte sig
äfven med att upprätta pålitliga sjökartor öfver de
svenska skärgårdarna.
Strömer, Hjalmar, skriftställare, född 1849 af
bondeslägt i Jämtland, ämnade först egna sig åt det
presterliga kallet, men blef sedermera föreläsare och
författare i populär astronomi, ungefär i samma stil
som fransmannen Flammarion. Hans skrifter En färd
genom verldsrymden. Populära föredrag (1879–80), En
andesyn. Astronomiska fantasier (1880) och En sekund i
evigheten, eller verldarnes uppkomst, bestämmelse och
undergång (1882) sakna högre vetenskapligt värde, men
vittna om liflig fantasi och stilistisk begåfning. På
senare år slog S. sig på ett bittert politiskt
skriftställeri. Mest bekant af hans skrifter i denna
anda är den under psevd. Aristides utgifna broschyren
Adelsvälde, embetslyx och ordensmakeri (1883), hvars
3:dje uppl. med ett tillägg Om det andliga hof- och
adelsväldet utkom 1885. Död i Säfsjö julaftonen 1888.
Strömfelt, ätt, tillhörande den gamla Vångaslägten
och härstammande från Simon af vapn, som lefde
1350–80. Den kallade sig förut Fegraeus och fick
1632 förnyelse på sitt vid reformationens införande
förlorade adelskap. En gren blef friherrlig 1696
och greflig 1799, dock så, att grefvevärdigheten
endast skulle tillkomma äldste sonen, en annan blef
friherrlig 1713 och greflig 1731 samt utslocknade
1746; en tredje blef friherrlig 1720 och utslocknade
1746.
1. Strömfelt, Otto Reinhold, friherre, ämbetsman, född
d. 15 Jan. 1679. Han studerade juridik i Dorpt samt
åtföljde beskickningen till Rijswijk 1697 och till
England 1698. År 1704 utnämndes han till assessor i
livländska hofrätten samt 1712 till lagman på Gotland
och 1719 i Vestmanland. Sistnämnda år förordnades
han äfven först till landshöfding i Vesterbotten och
sedan i Kopparbergs län. Han var 1721 befullmäktigad
vid fredsunderhandlingarna i Nystad och blef 1723
president i Kammarkollegium, i hvilken egenskap han
inrättade Generaltull-arrendesocieteten. President
i Svea hofrätt sedan 1736, erhöll han 1743 samma
befattning i Åbo hofrätt. Han upphöjdes 1720 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
