Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strutbräken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kaponiersystemen sammanfaller stryklinien med
hufvudgrafvens eskarpmur. O. A. B.
Stryknin (strychnin), kem. farmak., en i räfkaka och
andra frön af strychnosarter (af Grek. strychnos
l. stryfnos, af strefein, vrida, med hänsyn till
deras narkotiska verkningar) förekommande alkaloid,
upptäckt 1818 af Pelletier och Caventou. Stryknin,
hvars formel år C21 H22 O2 N2, bildar färglösa
kristallnålar med intensivt bitter smak. Det är
ett utomordentligt häftigt tetaniserande gift. Tre
centigram kunna medföra döden, vanligen genom qväfning
under krampanfall. Som motgifter användas morfin,
blåsyra och kloralhydrat. P. T. C.
Strykning och stupning, geol. Med ett berglagers
strykning förstår man den riktning, hvari lagret
har sin största utsträckning i ytan, med dess
stupning deremot dess lutning, eller den större
och mindre vinkel ett snedt stående lager bildar
mot horisontalplanet. Den väg, söm vatten,
uthäldt på skiktytan af ett lutande berglager,
skulle taga, betecknar just lagrets lutning eller
stupning. Strykningen bestämmes med tillhjelp af
kompass, stupningen medelst ett lod eller en pendel
med graderad båge. Kompassen är graderad i 4 gånger
90° med 0-punkten i N. och S. Strykningen betecknas
med två väderstreck; man säger, att ett lager stryker
t. ex. N. 35° Ö. – S. 35° V. I Tyskland åter är
kompassen, som användes för strykningens bestämmande,
indelad i två gånger 12 »stunden»; hvarje »stunde»
är delad i 8 delar och hvarje åttondels »stunde» i 4
delar. En »stunde» motsvarar 15° på vår kompass. Äfven
andra indelningar finnas, såsom med 24 stunden och
med sexton delar i stället för 8 delar. Ett lager, som
är vågrätt utbredt, har egentligen hvarken strykning
eller stupning. Är ett lagers strykning i N. – S.,
kan det stupa åt antingen Ö. eller V. Om man säger att
lagren inom en viss trakt stryka i N. Ö. – S. V. och
stupa 45° åt S. ö., så har man ett klart begrepp om
deras ställning. E. E. Th. N-m.
Strykstickor. Se Elddon.
Strykvinkel, befästningsk., kallas i bastionssystemet
den vinkel, som stryklinien (se d. o.) bildar med
flanken. O. A. B.
Strymon. Se Struma.
Strypning, strangulation, en form af qväfningsdöd,
orsakad genom sammanpressning af luftvägarna
i halsregionen. Detta kan ske antingen genom
hängning eller genom tilldragande af en snara
om halsen utan upphängning eller genom tryckning
på halsen med händerna o. d. Hängning förekommer
oftare som sjelfmord än som mord. Såsom form för
dödsstraff brukades hängningen mera förr än nu. Vid
hängning sammanpressas luftvägarna i hals och mun
genom snaran, så att möjlighet att andas hastigt
upphör. Snaran gör vanligen en djup intryckning,
snörfåra, mellan struphufvudet och tungbenet,
tungan pressas lätt mot gomhvalfvet, och bakre
väggen i svalget och tungspetsen pressas mot eller
ut mellan framtänderna. Äfven stora halsvenerna och
halspulsådrorna (karotiderna) blifva sammanpressade,
så att de senares inre hinna ofta brister. Den hastigt
inträdande medvetslösheten och döden vid hängning
torde derför bero icke blott på hämmad andning,
utan äfven på störd blodcirkulation i hjernan,
möjligen äfven på tryckning af den vigtiga nervus
vagus, som reglerar hjertats och bröstkorgens
rörelser. Hängning torde medföra förlust af
medvetandet och döda hastigare än någon annan mekanisk
qväfningsmetod. Man har skäl antaga, att medvetandet
upphör i samma ögonblick, som snaran om halsen blifvit
tilldragen. Derpå inträder en kort respirationskramp,
några allmänna konvulsioner och död inom en eller ett
par minuter. Hos liket träffar man ansigtet stundom
blekt, stundom blodrödt och blodsprängdt (ekchymoser),
läpparna skumbelagda af saliv, som blifvit mekaniskt
utpressad, tungan merendels något framfallen mellan
tänderna och fast pressad mellan käkarna, likblånader
på kroppen spridda som vanligt, om liket blifvit snart
nedskuret, men samlade på nedre delen af kroppen,
om liket varit länge hängande.
Nästan alltid träffas märken på halsen efter snaran,
vanligen en tydlig ränna, »snörfåra», hvars djup,
bredd och riktning naturligtvis äro beroende af
snarans form och knutens läge m. m.; ju smalare snara,
dess djupare och tydligare snörfåra. På bottnen af
fåran är huden vanligen bruntorr, pergamentartad
(mumifierad) ocb ofta äfven excorierad, fläckvis
beröfvad sin öfverhud. Knuten, som mest setat i
nacken, kan äfven hafva setat fram på halsen eller
vid endera örat. Hängning kan nämligen ske i alla
möjliga ställningar. Ofta träffas sönderslitning af
halsmuskler, krossning af tungbenet och
struphufvudets brosk, deremot högst sällan skador på
halskotorna. Oftast träffas blodöfverfyllnad i inre
organ, i synnerhet i lungorna, högra hjerthalfvan
och hjernan. – När snaran tilldrages genom våldsam
strypning eller garrottering, blifva symtomen ungefär
desamma, som då snaran tilldrages genom kroppens
egen tyngd. Garrotten, hvarmed afrättningar förr
verkställdes i Spanien, var ett halsjern, som
tillskrufvades mot en påle bakom delinqventen.
Sjelfmord genom egen garrottering eller strypning med
snara, som åtdrages af sjelfmördaren, är tämligen
sällsynt, ehuru icke så svårt att utföra, som man
vanligen föreställer sig. – Strypning genom våldsam
sammantryckning af luftstrupen och trachea åstadkommer
qväfningsdöd icke blott genom hämmad lufttillförsel
till lungorna, utan äfven genom retning på
andningsnerven, nervus laryngius superior. Denna metod
begagnas ej sällan vid barnamord; deremot duger den
ej för sjelfmord, emedan trycket från egna händer
upphör i samma ögonblick, som medvetslösheten börjar
inträda. F. B.
Strypsjuka, en halssjukdom. Se Krup.
Strå, socken i Östergötlands län, delad å Dals
härad med 1,242 har, 419 innev., och Aska härad
med 496 har, 196 innev., tillsammans 1,738 har, 615
innev. (1889). Annex till Vadstena, Linköpings stift,
Dals kontrakt.
Strå. Se Stam 1.
Stråare, zool. Se Alfogrel.
Stråk. Se Bordläggning, skeppsb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
