Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dieffenbach att operera bort stamning, såsom man gör
med skelning eller klumpfot, genom diverse snitt
i eller utskärningar ur tungan, och nu uppfunnos
alla möjliga operationer för detta ändamål, men
utan annat resultat, än att stamningen återkom,
när såren voro läkta. Den bästa och snabbaste
framgång har man på sista tiden vunnit genom
hypnotisk suggestion, och skäl finnas för det
antagande att detta medel är ett af de verksammaste.
F. B.
Stamord, språkv. Se Ordbildning.
Stamp, sigillstamp. Se Sigill, sp. 1019.
Stampa, sjöv. Se Stampning.
Stampalia (Grek. Astropalia), ö i Egeiska hafvet,
s. v. om Kos, tillhörande turkiska vilajetet Djesairi
Bahri Sefid. 137,65 qvkm. Omkr. 2,000 innev.,
hufvudsakligen fiskare. Ön, som är bergig och har
flere goda hamnar, hette i forntiden Astypalaia.
Stampdävert, sjöv., ett gaffelformigt mindre
rundhult, som sitter på underkant af bogsprötets
ytterände, vanligtvis vinkelrätt mot detsamma,
och som tjenar att bättre sprida den tackling,
som nedifrån stöttar klyfvar- och jagarbommarna.
R. N.
Stampe, Henrik, dansk rättslärd och statsman, född
d. 28 Jan. 1713, nära Aalborg, prestson, blef
1728 student, 1733 konrektor i Aalborg, tog 1736
magistergraden och 1740 den juridiska doktorsgraden,
efter att i tvänne år hafva studerat filosofi i
Marburg under K. Wolf. 1741 blef han professor i
filosofi – den förste, som i Danmark föreläste
den wolfska läran – och 1743 i juridik, i hvilken
egenskap han utöfvade ett väsentligt inflytande
på rättsstudiet. 1748 blef han generalauditör
vid sjöstaten, 1753 generalprokurator och
höjesteretsassessor, 1756 assessor i kansliet,
1767 kommissarie i landtbrukskollegiet och
1784 statsminister. Han afled d. 10 Juli
1789. Redan 1759 hade S. adlats och 1774 blifvit
geheimeråd. S. visade vid utöfvandet af sina
ämbeten stor duglighet och frisinthet samt var
särskildt en djerf förespråkare för bondeståndet
och verkade ifrigt för dess frigörelse. Inom
lagtolkningens område gjorde han epok genom de för
skärpa i uppfattningen och klarhet i framställningen
utmärkta Erklæringer, breve og forestillinger,
hvilka han utgaf som generalprokurator 1753–82,
och som efter hans död samlades i 6 bd (1793–1807).
E. Ebg.
Stampenborg, danskt baroni i södra Själland, Prestö
amt, upprättades 1809 till förmån för en brorson
till Henrik Stampe samt omfattar hufvudgårdarna
Nysö och Jungshoved med underlydande, i allt 345 tnr
htkn, utom ung. 1 mill. kr. i fideikommisskapital.
E. Ebg.
Stampning, ett fartygs svängningsrörelse
långskeppsvägen, omkring en
tvärskeppsaxel. Akterskeppets rörelse nedåt
får dervid namn af sättning, förskeppets
deremot af dufning. Stundom begagnas
uttrycket stampning liktydigt med dufning.
J. G. B.
Stampstag, sjöv. Se Tackling.
Stamrote, krigsv. Se Indelta armén, sp. 308.
Stamrulla, krigsv., kallas den vid hvarje kompani,
sqvadron och batteri förda rulla, i hvilken
kompaniets, sqvadronens och batteriets hela
personal är införd. Inom hvarje kompaniområde för
de värnpligtiges redovisning föres en stamrulla för
hvarje åldersklass. C. O. N.
Stamschäferi. Se Schäferi.
Stamtafla, herald., ett slägtregister i tabellarisk
form, hvilket börjar med stamfadern och upptager alla
slägtens såväl manliga som qvinliga medlemmar. Jfr
Genealogi. B. S.
Stamträd, herald., är en förteckning på en slägts
medlemmar, som uppgöres i form af ett träd, så att
stamfaderns och hans hustrus vapen och namn sättas vid
trädets rot; ofvanför dem delas stammen i så många
grenar, som barn finnas, med ett vapen och namn för
de ogifta samt två (alliansvapen) för dem, som äro
gifta. Ofvanför de vapen, hvilkas innehafvare dött
ogifta, sättes en torr gren till tecken att denna
gren af slägten utdött. För de gifta sättas lika
många grenar med vapen, som de hafva barn o. s. v.;
för de personer, som lefva, då stamträdet uppgöres,
sättes ofvanför vapnet några grönskande blad till
tecken att grenen ännu lefver. B. S.
Standar (Fr. étendard, Eng. standard,
Med. Lat. standardus, af Lat. extendere, utbreda)
krigsv., kallas en vanligen hos kavalleriet
förekommande liten fana, hvars duk sällan öfverstiger
en fjerdedel af en fanduk. Standarstången föres till
häst med doppskon i en vid högra stigbygeln fäst hylsa
(s. k. lanssko), och vanligen är sjelfva stången
formad så, att ett handtag finnes på densamma. Under
16:de och 17:de årh. förekommo standar i mycket
stort antal; numera har hvarje kavalleriregemente
(4–6 sqvadroner) sällan mera än ett sådant (i
Tyskland), och i flere arméer finnas standar icke alls
(franska). I svenska armén har Lifgardet till häst
ett, Lifregementets dragonkår fem (ett vid hvarje
sqvadron), Lifregementets husarkår ett, Kronprinsens
husarregemente två (erhållna med anledning af striden
vid Bornhöft) och Vendes artilleriregemente ett
(erhållet efter 1813 års krig), hvarjämte vid Svea
artilleriregemente förvaras ett af Karl XII till
artilleriet skänkt standar. Drottning Lovisa förärade
1868 Svea lifgardes lifkompani ett standar. Standaret
har samma betydelse som fanan (jfr Fana). C. O. N,
Standard, Eng., normalmått. 1. Sjöv., ett vid fartygs
befraktning användt rymdmått för trävirke. »S:t
Petersburgstandarden», som nästan uteslutande
förekommer i Östersjö-, norska och de flesta
europeiska hamnar, är olika för olika formadt
virke, så att den innehåller 4,672 kbm. (= 165
eng. cub.-feet) bräder, plank o. d., 4,247 kbm. (= 150
eng. cub.-feet) fyrkantiga balkar samt 3,397
kbm. (= 120 eng. cub.-feet) rundt timmer. Enligt
denna beräkning skall ett fartyg rymma ungefär lika
många P.-standards, vare sig det lastas med den ena
eller den andra sorten. 1 Petersburg-standard är =
3/5 »Quebec-standard». – 2. Myntv. Se Myntfot. –
Imperial standard, det för England lagligt gällande
normalmåttet. R. N.
Standard-alphabet, Eng. Se Missionsalfabet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
