Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast tyskarna uppnått ett större antal (omkr. 1
mill.). I Östersjöprovinserna utgöra de den adliga
godsegareklassen samt hufvuddelen af städernas
handlande och handtverkare. Ett betydligt antal
tyskar var redan i 16:de årh. spridt i många af R:s
större städer, och det ökades ännu mer i 18:de årh.,
då tyska handtverkare af ryska regeringen inbjödos
till R. 1762 inkallades ett antal tyskar att i södra
R. bilda jordbrukskolonier, hvilka sedan utbredt
sig till Saratov och norra Kaukasus. Skyddade genom
rätt till sjelfstyrelse, fria från krigstjenst
och doterade med betydliga landområden, blefvo dessa
tyskar mycket rikare än de kringboende ryska bönderna,
hvilkas samhällsskick de småningom antagit. De äro
i allmänhet lutheraner, men många af dem tillhöra
andra religiösa sekter: anabaptister, mähriska
bröder, mennoniter. I vissa trakter (kring Akjerman,
Odessa, Berdiansk, Kamysjin, Novouzensk) utgöra de
10–40 proc. af befolkningen. Svenskarna, hvilka utgöra
omkr. 300,000 i Finland, uppgå knappt till 12,000
i Europeiska R., de fleste i Östersjöprovinserna
(jfr Gammalsvenskby). Rumanerna äro ej färre
än 800,000, mest i Besarabien, Podolien, Cherson,
Jekaterinoslav. På det hela taget förete de nyryska
guvernementen (Besarabien, Cherson, Jekaterinoslav
och Taurien) den största folkförbistring.
Lill- och storryssar, rumaner, bulgarer, serber, tyskar,
greker, fransmän, polacker, tatarer och judar äro der
blandade med hvarandra och spridda i små kolonier,
i synnerhet i Besarabien.
R. är i sin helhet glest befolkadt. Befolkningstätheten
är för Europeiska R. utom Polen 16 pers. pr qvkm., men vexlar mellan 0,3
i Archangelsk och 84 i Besarabien. Tätast befolkade
äro en landremsa, som sträcker sig från Galizien genom
Kiev till Moskva, samt guvernementen närmast s. derom,
hvilka dels utgöra de bördigaste trakterna i R.,
dels hafva en omfattande industri. – Folkmängden
ökas ganska hastigt genom de föddes öfverskott öfver
de dödes, och detta mera bland ryssarna än bland
polacker, litaver, finnar och tatarer. Dödsprocenten
är dock betydligt hög (1885 32,7 pr mille), i
synnerhet bland barn, af hvilka endast hälften når
7 års ålder, beroende på fattigdom, osunda bostäder
samt brist på läkare och sjukvård. Emigrationen är
större än immigrationen, men den har ända till de
senare åren, då ryssar och i synnerhet judar börjat
i större skala utvandra till Nord-Amerika, ej varit
synnerligen betydande. Statistiken härutinnan är
mycket bristfällig. Den ojämförligt största delen
af befolkningen är jordbruksidkande och bosatt
på landet, i det 1885 ej fullt 10 mill. tillhörde
städerna, hvilkas antal är omkr. 600. Omkr. 100 af
dem hafva öfver 20,000 innev.
Näringar. Jordbruk är befolkningens
hufvudnäring. Endast i guvern. Moskva,
Vladimir och Nisjnij-Novgorod är industrien
öfvervägande. Nötboskapsafvel är modernäring på
stepperna, trävarurörelse i n. v. och fiske vid Hvita
och Kaspiska hafven. Stora trakter äro fullkomligt
odugliga för odling. Ej mindre än 27 proc. af R.
(utom Finland och Polen) bestå af sjöar,
kärrtrakter, sandfält o. s. v., omkr. 38 proc. äro
skogbevuxna, 14 proc. ängar och betesmarker och endast
21 proc. odlad jord. Vigtigaste jordbruksområdet
är det s. k. svartajordsdistriktet, som öfver
en yta af omkr. 600,000 qvkm. sträcker sig från
Karpaterna till Ural samt till Pinskträsken och öfre
Oka i n. Det är betäckt af ett tjockt lager svart
jord (tjernoziom) en jordart af det slag, som i
Tyskland kallas »löss», blandad med 5–15 proc. mylla,
bildad af multnade växtlemningar. I treskiftesbruk
har man der skördat spanmål 50–70 år å rad utan
gödning. Isolerade trakter med svart jord, men
mindre bördiga, förekomma äfven i Kurland och Kovno,
i Okas, Volgas och Kamas sänkor, på sluttningen af
Ural och på ett och annat ställe norr ut. Närmare
Svarta hafvet minskas det svarta lagrets djup,
och det försvinner i dalarna. I s. ö. mot Kaspiska
hafvet, på sluttningarna af södra Uralbergen och
Obstjej Syrt äfvensom i det inre af Krim och på flere
ställen i Besarabien finnas verkliga öcknar, betäckta
med sand och utan vegetation. – Skörden 1883, som
var ett medelgodt år, beräknades af råg till 142,5
mill. hl., af hvete till 62,5, af hafre till 146,
af korn till 39 och af andra slag (bokhvete, hirs,
majs och baljfrukter) till 54,5 mill. hl. Skörden är
dock mycket ojämnt fördelad. Under ett medelmåttigt
år uppstår i 8 guvern. en brist af 20 mill. hl., i 35
ett öfverskott öfver behofvet af 98 mill. hl. Exporten
af spanmål från R. är i ständig tillväxt; men denna
ökning bevisar icke ett öfverskott af spanmål,
ty äfven när för några år sedan 1/3 af R. led af
hungersnöd, minskades icke exporten. T. o. m. Samara
exporterade under den sista hungersnöden, ty bönderna
voro tvungna att sälja sin spanmål på hösten för
att kunna betala skatterna. Brist är vanlig, ty i
omkr. 10 guvern. äro förråden tömda hvarje år vid
vårens slut, och nödbrödsämnen måste tillgripas. – Lin
odlas i stor skala i nordvestra och vestra guvern.;
den årliga produktionen beräknas till 325,000 ton lin
och 8,4 mill. hl. frö. Af hampa, som odlas mycket i
de centrala guvern., skördas omkr. 91,500 ton tågor
och 5 mill. hl. frö. Odlingen af hvitbetor och
tobak är i tilltagande; af de förra skördades 1884
3,5 mill. ton, hvilka gåfvo 260,000 ton råsocker, och
tobaksskörden uppskattades 1885 till 460,000 ton. God
vara erhålles endast i s. Vinplanteringar finnas
endast i Kaukasus, Besarabien, på Krim, vid nedre Don
(för vinberedning) samt i Jekaterinoslav, Podolien och
Astrachan (för russintillverkning). Vinproduktionen
för Europeiska R. uppgår till omkr. 600,000 hl. Af
sina ladugårdsprodukter exporterar R. hästar,
nötkreatur, får, svin, hudar, talg och ull. Goda
nötkreatursraser finnas endast i Östersjöprovinserna,
förträffliga hästar endast vid Don, i Tambov och i
Voronezj. I n. uppfödas renar och i några guvern. i
s. kameler. 1883 funnos i R. omkr. 20 mill. hästar,
nära 24 mill. nötkreatur, 47,5 mill. får, 1,37 mill. getter,
9,2 mill. svin samt 300,000 renar. Biafveln
har visserligen aftagit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
