Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rubens, Peter Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gratierna (i Uffizi, Florens) och De tolf apostlarna
(i Pal. Rospigliosi, Rom). Plötsligt lemnade han 1608
vid underrättelsen om sin moders sjukdom Italien och
inträffade i Antwerpen i slutet af året, men då var
modern död. Sedan Flanderns dåv. regenter, Albrekt och
Isabella, förgäfves försökt lösa honom ur hertigens
af Mantua tjenst, stannade han dock på deras råd i
landet och blef deras hofmålare, men med rätt att bo
i Antwerpen, der han, rik, ansedd till sin person och
högt uppburen för sin konst, snart var den förnämste
målaren. Han gifte sig 1609 med Isabella Brant,
dotter till en rådssekreterare, och byggde sig 1611
ett nytt palats. Der förflöt hans lif i stilla lycka,
och hans atelier var fylld af lärjungar under denna
första period af hans sjelfständiga verksamhet, som
räckte till 1621, då han kallades till Paris. Bland
hans förnämsta arbeten under denna tid må nämnas
hans porträtt af sig sjelf och sin unga hustru,
sittande tillsammans i en löfsal (1610?; Münchens
Pinakotek), den lika storartade som kolossala bilden
Korsets uppresande (1610; Antwerpens katedral), der
hans dramatiska förmåga första gången visar sig i hela
sin styrka, samt Nedtagningen från korset (1611–12;
Antwerpens katedral, motstycke till den sistnämnda),
mästarens berömdaste verk, måhända inspireradt af
minnen från Daniele da Volterra i Rom, men eljest
med frihet och sjelfständighet utfördt och försedt
med 2 mästerliga flygelbilder: Marias besök hos
Elisabet, ett af den flamska skolans älskvärdaste
arbeten, och Jesus frambäres i templet. Från 1612
härstamma S:t Bavo tager afsked från krigareyrket
(Gents katedral), Konungarnas tillbedjan (Louvre) och
Vargjagten (London, i enskild ego), från 1613 Thomas
otro (Antwerpen) och Jupiter och Callisto (Kassel),
från 1614 Flykten till Egypten (Kassel) och Kristus
begråtes af de sina (Wien), från 1616 Yttersta domen
(Münchens Pinakotek, ditkommen från Düsseldorf
1806), visande påverkan från Michelangelo i Sixtinska
kapellet, men sjelfständigt i behandlingen, särskildt
i färgen och genom den pittoreska uppfattningens
öfvervälde öfver den plastiska. Till 1618 höra hans
utkast till gobeliner med bilder ur Konsuln Decius
Mus’ historia (2 i München, 6 i Galleri Liechtenstein
i Wien), utförda under medverkan af lärjungar,
Hagars fördrifvande (London), Lejonjagten (München)
samt flere porträtt, till 1619 S. Franciscus’
kommunion (Antwerpens museum), Änglarnas störtande,
berömd för behandlingen af figurer i massor, och
Amazonstriden. Slutligen uppstodo under 1620 sådana
verk som Kristi korsfästelse, en af hans väldigaste
altartaflor, Den helige andes utgjutelse och Kristi
födelse (alla 3 i München), hvarjämte han då började
den största cykel af taflor, som utgått från hans
atelier, nämligen 39 stora bilder för Jesuitkyrkan i
Antwerpen, till största delen förstörda af eldsvåda
1718, så att nu blott 4 återstå (1 i England, 3 i
Wien), bland hvilka märkes Marias himmelsfärd, R:s
vackraste återgifning af detta, flere gånger af honom
behandlade ämne. Dessutom räknas till denna period
många taflor, hvilkas uppkomstår ej kunna uppgifvas, tillhörande de
mest olika ämnesgrupper: den s. k. Christ à la paille
(Antwerpen), De fördömdes nedstörtande i helvetet
(München), Vildsvinsjagten (Dresden) m. fl. –
Den följande perioden i R:s lif räknas från 1621
till 1630, en tid, under hvilken han mestadels
var på rörlig fot. Först kallades han till Paris,
der han uppehöll sig till början af 1622 för att åt
drottning Maria de’ Medici pryda det stora galleriet i
Luxembourg med bilder ur hennes eget lif, i det hela
21 stora målningar. Skisserna utförde han i Paris;
sedan målades taflorna färdiga af hans lärjungar i
Antwerpen, men retoucherades af mästaren sjelf. De
utmärka sig för präktig komposition och färg, stöta
knappast genom blandningen af historiska personer och
allegorier och höra till de bästa ceremonibilder, som
finnas. För dessa arbetens skull reste R. andra gången
till Paris 1623 och tredje gången i början af 1625, då
han öfverlemnade dem, efter att hafva gifvit dem sista
retouchen. Under tiden hade han blifvit adlad af Filip
IV 1624 och straxt derefter utnämnd af infantinnan
Isabella till hennes kammarherre. Men sedan hans
hustru dött, 1626, företog han för att glömma sin sorg
ännu flere resor i sammanhang med vigtiga diplomatiska
uppdrag från regeringen. Efter en resa till Holland
for han först 1626 till Paris för fjerde gången för
att underhandla med drottningen om en ny bildcykel ur
Henrik IV:s lif, hvilken dock ej fullbordades. Derpå
skickades han 1627 i diplomatisk sändning till Holland
för att underhandla om fred med England med detta
lands ambassadör i Haag, och 1628 reste han till
Spanien för att redogöra för konungen. Under sin
vistelse der hade han tid att utföra flere porträtt
och andra målningar, såsom Filip IV:s ryttareporträtt
(nu i Windsor). Han begaf sig tillbaka 1629, men
reste genast till England med uppdrag från konungen
i Spanien. Der erhöll han uppdrag att måla taket i
Whitehall’s festsal. Målningarna, förhärligande konung
Jakob I, finnas ännu qvar, men höra till det svagare,
som utgått från R:s verkstad. Emellertid nådde han
målet för sina underhandlingar med England, ty freden
slöts mot slutet af 1630. I början af s. å. hade
Karl I slagit honom till riddare. Sedan skickades
han endast en gång, 1632, i diplomatiskt ärende,
till lägret framför Maestricht för att underhandla
om stillestånd med prinsen af Oranien. Från 1630 var
han dock för det mesta bofast i Antwerpen, sedan
han i Dec. gift om sig (med Helene Fourment). Af
hans öfriga arbeten från denna period märkes först
en cykel af 9 religiösa bilder, historiska och
allegoriska, framställande Kyrkans triumf (1628; af
skisserna finnas 8 i Madrid, 1 i Bruxelles; de utförda
taflorna äro skingrade åt många håll), dernäst stora
kyrkobilder, såsom Kristus och syndarna (München),
Lazarus’ uppväckelse (Berlin), S. Ambrosius nekar
kejsar Theodosius inträde i kyrkan (Wien), Konungarnas
tillbedjan (1624; Antwerpen) och Loth (1625; Louvre),
samt några historiska målningar, såsom Tomyris med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
