Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boktryckarelärling. Han innehade 1844–47 eget
boktryckeri i Vadstena och egnade sig sedermera åt
typografisk verksamhet i Stockholm, hvarest han dog
d. 29 Dec. 1877. En ej ringa formbegåfning och förmåga
af naturskildring framträda i R:s för öfrigt mycket
omogna dikt Yxna (1838), en omfångsrik »göthisk
saga». Sedermera fattade R. planen att åstadkomma
en lärobok öfver »hufvudgrunderna i de för ett
borgerligt samfundslif nödigaste vetenskaper». Under
många umbäranden samlade han oförtrutet källor
och upplysningar samt både författade och satte,
utan andras biträde, det ganska digra arbetet Den
kunskapsrike skolmästaren (12 hftn, 1857–64; 3:dje
uppl. 1882), innefattande språklära, räknekonst,
förståndslära, sedelära, astronomi, geologi,
naturlära, naturalhistoria, geografi, historia,
»lärdoms- och konsthistoria», religionshistoria
(i starkt rationalistisk behandling), näringar,
sundhetslära, års- och tideräkningen samt förklaring
af utländska ord. Många nyttiga upplysningar finnas
i detta omsorgsfulla arbete, hvilket dock här och
der röjer sin författares egenskap af avtodidakt.
Rosario. 1. Stad och vigtig hamn i Argentinska
republiken, prov. Santa Fé, ligger på högra
stranden af Paraná, 300 km. ofvanför Buenos
Aires. Det var ännu 1853 en by, med mindre än
4,000 innev., men uppblomstrade hastigt, sedan
det 1854 blifvit importhamn, och är nu republikens
största stad näst Buenos Aires samt räknade 45,000
innev. 1885. R. är medelpunkt för handeln emellan
provinserna Paraná och Anderna och utgångspunkt för
den 1885 fullbordade jernvägen R.–San Juan. Stora
jerngjuterier, tegelbruk, sågar och qvarnar,
garfverier och bryggerier. – 2. Stad i mejikanska
staten Sinaloa, ligger vid kustfloden Rio Chamatla
och vid landsvägen från staten Jalisco till hamnstaden
Mazatlan samt är mellanhand i denna stads handel med
det inre. Omkr. 5,000 innev.
Rosarium, Lat., rosenkrans (se d. o.).
Rosartad influenza, veterinärv., en farsot hos
hästar, som utbreder sig ganska hastigt och inom
stora områden. Det senaste större utbrottet af
sjukdomen egde rum 1881–83, då den spred sig öfver
nästan hela Europa och under 1883 förekom i Skåne
samt i Stockholm och angränsande län. Orsak till
sjukdomen är ett smittämne, hvars natur icke är
känd. Det upptages sannolikt med den inandade
luften, och sjukdomen utbryter 4–7 dagar derefter
hos flertalet af de hästar, som varit utsatta för
inverkan af smittämnet. Kännetecken äro stark feber
(ändtarmstemperaturen 40–42° C.), ansvällning af
ögonlocken, af ögats bindehinna och af extremiteterna,
bedöfning, upphörd foderlust, förstoppning, sällan
utsot. Sjukdomen varar 6–10 dagar, sällan längre,
och öfvergår i flertalet fall i helsa. Då döden
inträder, sker det på grund af serösa utgjutningar
i hjernans hålor och emellan dess hinnor eller till
följd af hjertförlamning. – Fordom hänfördes såväl
den nu ifrågavarande sjukdomen som äfven lungröta
under benämningen influenza, men de skiljas lätt
ifrån hvarandra derigenom att den
mest framträdande sjukdomsprocessen vid lungröta
är en akut lunginflammation, förorsakad af
en oval mikrob eller klyfsvamp. Behandlingen
af sjukdomen bör öfverlåtas åt en veterinär;
och till förekommande af farsotens utbredning
böra de sjuka hästarna hållas väl afskilda
från friska hästar, hvarjämte, efter farsotens
upphörande, en grundlig desinfektion företages i
det stall, der de sjuka hästarna uppehållit sig.
C. A. L.
Rosas, don Juan Manuel Ortiz de, diktator i
Argentinska republiken (La Plata-staterna), f. i
Buenos Aires 1793, växte upp i otyglad frihet bland
gauchos, hvilkas karaktersdrag – slughet, energi och
grymhet – han behöll hela lifvet igenom. Sedan han
1820 med en trupp (»Colorados») dragit till guvernören
Rodriguez’ försvar, uppträdde han 1828 såsom
federalisternas målsman gent emot unitariernas ledare,
general Lavalle, störtade honom och blef sjelf d. 8
Dec. s. å. vald till guvernör i Buenos Aires. Genom
våld och fördrag hade han lyckats organisera La
Plata-staterna till en Argentinsk konfederation, då
hans mandat i Jan. 1832 utgick. Folket, beundrande
hans vapenlycka, ville omvälja honom, och d. 7
Mars 1835 bekläddes han med oinskränkt makt öfver
konfederationen. Fullmakten gällde blott 5 år,
men förnyades flere gånger trots hans hycklade
motstånd. Omgifven af »mazorcas» förfärliga
lifvakt, förde R. – en modern Nero – i 16 år ett
grymt och sjelfrådigt regemente, utan att någonsin
sammankalla kongressen. Men tyrannen hade kraft
och duglighet: förträffligt sörjde han för landens
materiella förkofran, och i det yttre upprätthöll
han värdigt en sjelfständig politik. Segrande utgick
han ur krig med alla grannstater; konflikter med
Frankrike och England förstod han att lösa. Till
sist svek honom dock lyckan. Vid Monte-Cacéros
blef han d. 3 Febr. 1852 i grund slagen af
guvernören i Entré-Rios, general Urquiza. R. tog
sin tillflykt på ett engelskt krigsskepp, erfor i
England sin dödsdom och dog der d. 14 Mars 1877.
Kj.
Rosbecque [råsbä’ck], ort i Vest-Flandern, 14
km. n. n. ö. om Courtrai. Slag d. 27 Nov. 1382 (se
Artevelde, 2).
Roscellinus (Roscelin), skolastiker, den egentlige
utbildaren af nominalismen (se d. o.), föddes
i Bretagne omkr. midten af 1000-talet och vardt
kanik i Compiègne. Under lärda fejder med Anselm af
Canterbury tillämpade R. nominalismens lära bl. a. på
treenighetsdogmen, och med stöd af den satsen att
hvarje verklig substans är odelbar förklarade han
rent ut, att de tre personerna i gudomen måste fattas
såsom tre substanser l. tre gudar. Ty, sade R., vore
det ej så, skulle man nödgas medgifva, att Fadern
och den Heliga Ande antagit mandom tillsammans med
Sonen. Två kyrkomöten fördömde R:s tolkning, och han
måste fly till England, hvarest bl. a. Abailard blef
hans lärjunge.
Roscher, Wilhelm, tysk nationalekonom, f. i Hannover
1817, blef 1844 ord. professor i nationalekonomi i
Göttingen och 1848 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
