Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhodope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i v. och s. till Loire. Depart. tillhör nästan helt
och hållet Rhônes flodområde. Vattenskilnaden
mellan denna flod och Loire, belägen i vestra
delen af depart., utgöres af Monts du Lyonnais,
som fylla större delen af depart. Jorden är stenig
och endast måttligt bördig, med undantag af några
dalar, och lemnar knappt hälften af den stora
folkmängdens sädesbehof, men deremot mycket vin
(1874–83 i medeltal 75 mill. liter, 1883 endast 54
mill. liter). Departementets rikedom härrör från
dess industri, främst sidenindustrien, som har sitt
centrum i Lyon. Äfven de flesta öfriga grenar af
textilindustrien äro företrädda. Andra framstående
industrigrenar äro jernindustrien, tillverkning
af maskiner och verktyg, porslin, fajans, glas,
färgämnen, svafvelsyra och andra kemiska produkter,
papper, läder etc. Departementet är indeladt i 2
arrondissement: Lyon och Ville-franche. Hufvudstad
är Lyon.
Rhône-mynningarna [rån-], Fr. Bouches-du-Rhône,
depart. i sydöstra Frankrike på ömse sidor om
Rhônes mynningar, är bildadt af sydvestra delen
af Provence samt gränsar i ö. till depart. Var,
i n. till Vaucluse (gräns: floden Durance), i
v. till Gard och i s. till Medelhafvet. Areal 5,247
qvkm. 604,857 innev. (1886). Vestra delen består af
en låg, sumpig, osund slätt, Ile de la Camargue;
ö. om denna ligger kiselfältet Crau; ö. och
n. om det sistnämnda uppträda lägre bergskedjor
tillhörande Alpsystemet. Marken består till större
delen af stepper och hedar, sand- och stenytor och
är bördig endast i de af flodernas slamm gödslade
eller genom konstgjord bevattning till kulturland
förvandlade trakterna. Hufvudprodukter äro vin,
olja, sydfrukter samt silke. Hästar och nötkreatur
uppfödas i halfvildt tillstånd, och stora flockar
af får afbeta året om det gräs, som sticker upp
mellan la Craus kiselstenar. Mineralriket lemnar
endast stenkol samt gips, kalk och byggnadssten. Från
strandsjöarna erhålles mycket salt. Industrien lemnar
tvål, parfymer, oljor, soda, socker, yllevaror,
läder m. m. Handeln är hufvudsakligen koncentrerad
i Marseille; mindre hamnar äro Martigues, Cassis
och Ciotat. Depart. är indeladt i 3 arrondissement:
Marseille, Aix och Arles. Hufvudstad: Marseille.
Rhône-viner [rån-], röda och hvita franska viner, som
växa längs Rhône, på högra flodstranden i Lyonnais och
Languedoc, på den venstra i Provence och Dauphiné. De
bästa sorterna äro fina, eldiga och aromatiska
viner. Bland dem märkas L’hermitage-sorterna som gå
upp mot godt Bourgogne, Calcernier och Côté rôti.
Rhopalocera (af Grek. rhopalon, klubba, och keras,
horn), zool., namn på dagfjärilarna (se d. o.),
med anledning deraf att antennerna hos denna
fjärilsgrupp äro i spetsen klubblikt förtjockade.
O. T. S.
Rhotacism. Se Rotacism.
Rhus L., bot., farmak., ett artrikt slägte af lägre
träd och buskar, hörande till nat. fam. Anacardiaceae
R. Br., kl. Pentandria L. Bladen äro parbladiga eller
trefingrade; blommorna sitta i vippor eller klasar i grenarnas
toppar. Blomfodret är 5-deladt, kronbladen 5 och
frukten en bärliknande, enfröig stenfrukt. Till södra
Europa höra fyra arter, bland hvilka Rh. cotinus
L., som fått namnet »perukträdet» på grund af de
yfviga blomvipporna, och Rh. coriaria L. äro sedan
äldsta tider bekanta och använda vid garfning och
färgning af finare lädersorter, såsom saffian och
karduanläder, samt äfven begagnade i medicinen såsom
adstringerande medel genom garfsyran i frukter
och blad, hvilka senare i pulveriserad form gå
i handeln under namnet sumak. De flesta
Rhus-arterna tillhöra Amerikas varmare trakter, och flere
äro öfverflyttade till Europas trädgårdar. Några,
t. ex. Rh. typhina L., som har håriga årsskott och
stora parblad med lansettlika, hvasst sågade småblad,
kunna fortkomma äfven i mellersta Sverige, men frysa
under strängare vintrar ofta ned till roten, från
hvilken nya skott sedan uppskjuta. Rh. toxicodendron
L., »gift-sumak». »gift-ek», hyser en skarp mjölksaft,
som starkt retar och inflammerar huden; äfven trädets
utdunstning lär kunna framkalla ros-inflammation. De
torkade bladen hafva användts mot förlamningar,
reumatism m. m. Rörande verkan af bladen, då de
förtäras af hornboskap, äro uppgifterna motsägande
hvarandra. I Europa anses boskapen kunna förtära
dem utan fara, men i Amerika misstänker man, att
dessa blad göra djuren sjuka och förgifta kornas
mjölk, så att menniskor, som dricka denna, i sin
ordning blifva illamående (jfr Mjölksjuka). Rätta
förhållandet härmed är icke med säkerhet utredt.
O. T. S.
Rhyl [ril], badort i engelska grefskapet Flint (norra
Wales), vid Irländska sjön, nära mynningen af floden
Clwyd. Omkr. 6,000 innev. Dess fördelar som badort
äro ren luft samt fast sandbotten.
Rhynchops. Se Saxnäbbslägtet.
Rhynchosuchus. Se Gavialer.
Rhynchotus rufescens l. inambun, zool., hör till
familjen stubbstjertar (Crypturidae) inom hönsfoglarnas
ordning (Gallinae) och foglarnas klass. Han är
rostfärgad, med svarta band, hvitaktig på strupen
och svartstrimmig ofvanpå hufvudet. Handpennorna äro
rödgula, armpennorna svarta och grå, tvärvågiga på
blygrå botten. Näbben är af hufvudets längd och svagt
nedåtböjd; näsborrarna ligga nära näbbroten. Fjerde
vingpennan är längst. Fötterna äro tämligen stora,
baktån likaledes, så att den med sin klo nästan når
marken. Stjerten kort och mjuk. Fogelns längd är 42
cm. Inambun är ovig och derför lätt att fånga. Den
utgör ett förträffligt villebråd och trifves väl i
fångenskap. Arten förekommer i mellersta Brasilien och
Argentina. C. R. S.
Rhytina, zool. Se Barkdjuret. Enligt
A. E. Nordenskiöld, som hemfört en mängd skelettdelar
af detta djur från Beringsön, lär det hafva
visat sig äfven efter 1768 (hvilket år vanligen
uppgifves som tidpunkten för dess utrotande),
t. ex. 1780, ja troligen fullt så sent sorn 1854.
C. R. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
