- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
789-790

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Redhibition ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Redruth [re’ddröth], stad i engelska grefskapet
Cornwall, vid jernvägen mellan Penzance och
Plymouth. 9,335 innev. (1881). R. utgör medelpunkten i
vestra Cornwalls grufdistrikt. Visserligen äro många
af de förr rika koppargrufvorna nu öfvergifna, men
andra hafva på större djup visat sig rika på tenn
och flere nya hafva öppnats.

Redruthit. Se Kopparglans.

Redslared, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Areal
5,781 har. 731 innev. (1888). Annex till Svenljunga,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Redtenbacher, Jakob Ferdinand, österrikisk
maskiningeniör, f. 1809, d. 1863. tjenstgjorde
1829–33 vid Polytekniska institutet i Wien som
assistent i maskinlära och var 1834–41 professor
i matematik och beskrifvande geometri vid högre
industriläroverket i Zürich. 1841 erhöll han
kallelse till professuren i maskinlära vid
polytekniska skolan i Karlsruhe, och från 1857
var han direktör för detta läroverk, hvilket
han genom sitt snille och sin praktiska förmåga
gaf stort rykte. R. författade bl. a. Theorie
und bau der turbinen und ventilatoren
(1841; 2:dra
uppl. 1848), Theorie und bau der wasserräder (1846;
2:dra uppl. 1858), Resultate für den maschinenbau
(1848; 6:te uppl. 1875), Prinzipien der mechanik
und des maschinenbaues
(1852; 2:dra uppl. 1859)
och Der maschinenbau (3 bd 1862–65).
H. W. W.

Reducera (af Lat. reducere, återföra), återbringa,
indraga, minska, afkorta. – 1. Fys., i ett
bestämdt normalmått uttrycka eller till ett
bestämdt förhållande hänföra ett uppgifvet eller
observeradt mått. Sjelfva operationen kallas
reduktion. Ett observeradt barometerstånd reduceras
till 0° C. temperatur (se vidare
Medelbarometerstand), en uppmätt gasvolym reduceras till
normaltryck (760 mm.) och normaltemperatur (0°
C.) o. s. v. Angående reducerad pendellärigd se
Pendel, och om reducerad längd se Ledningsmotstånd. –
2. Kem., ur en förening genom borttagande af dess
negativa beståndsdel eller beståndsdelar framställa
dess positiva i fritt tillstånd. Sjelfva operationen
benämnes reduktion. Vanligen begagnas uttrycket
(liksom »desoxidera») om borttagande af syre ur
oxider. Detta kan ske genom användande af vissa ämnen,
s. k. reduktionsmedel, t. ex. vätgas, kol, koloxid,
hvilka vid upphettning förenas med oxidens syre, så
att dess positiva beståndsdel frigöres. Om jernets
reduktion se Jern, sp. 1122. – På senare tider har
man börjat använda uttrycket reduktion äfven för
organiska ämnens förening med väte. – 3. Matem., i
allmänhet återföra ett algebraiskt uttryck eller en
eqvation till dess enklaste form. Sjelfva operationen
kallas reduktion. Härvid användas i främsta rummet
additions- och subtraktionsoperationerna, men ofta
äfven de andra algebraiska räkneoperationerna. Så
reduceras t. ex. uttrycket x (a - x) + a (a +
x) successivt till ax - x2 + a2 + ax och a2
+ 2ax - x2. – Att reducera till normalformen är
att bringa ett uttryck eller en eqvation under en
på förhand bestämd form, hvilken icke alltid är den ur det
rena teckenspråkets synpunkt enklaste formen. Så
t. ex. reducerar man storheten [rot]-1 till normalformen
för komplexa storheter genom att sätta
denna storhet lika med cos [pi]/2 + i sin [pi]/2 eller e[pi]/2 i.
– Inom elementararitmetiken förstås med reducera
att förvandla en större sort till en mindre eller
en mindre sort till en större, naturligtvis så, att
ingen förändring i sak uppstår. Så kan t. ex. 200
öre reduceras till 2 kronor och 3 meter till
30 decimeter. Man verkställer reduktionen genom
att multiplicera eller dividera med det tal, som
angifver huru många enheter af den mindre sorten
innehållas i en enhet af den större; detta tal kallas
reduktions-tal. – Reducerade språkljud, i ett eller
annat afseende ofullständigt bildade språkljud.
1. A. Bi-n.         2. P. T. C.         3. G. E

Reduit [-duï], Fr., befästningsk., ett mindre
fästningsverk, beläget inuti ett större, för hvilket
det är afsedt att tjena såsom slutvärn, t. ex. i
bastionssystemet: reträttravelinen, samlingsverken
i betäckta vägens ingående vapenplatser, högverken
i bastionerna o. s. v. O. A. B.

Reduktion (Lat., reductio), återförande, indragning,
minskning. – Om reduktion i historisk och fonetisk
mening se följ. art. Om reduktion såsom fysisk,
kemisk och matematisk term se Reducera.

Reduktion (se föreg. art.), indragning till kronan
af sådana hennes gods och räntor, som genom förläning
eller på annat sätt afsöndrats till det andliga eller
verldsliga frälset. De reduktioner eller försök till
sådana, som i Sverige förekommit, äro följande.

1) Magnus Eriksson förbjöd omkr. 1350 adeln
att köpa mera skattegods och befallde,
att alla sådana gods, som från att vara
skattskyldiga blifvit frälse, skulle upptecknas
och deras afkastning beläggas med qvarstad, till dess
utredt blifvit huru de kommit i frälsemannens
hand och om rusttjenst kunde utgöras af dem. I ett
bref från 1354 gifver konungen en kyrkoherde i
Upland skattefrihet för hans jord »utan hinder af
att nyligen alla privilegier och friheter blifvit
återkallade». Åtgärden synes sålunda hafva varit
riktad mot både det andliga och det verldsliga
frälset och kanske snarare afsett en räfst med
missbruk af frälsefriheten än en egentlig
reduktion. Helt visst var detta en af orsakerna
till stormännens förbittring mot konungen, hvilka
ledde till hans fall.

2) Albrekt af Mecklenburg påstås i ett
par medeltidskrönikor hafva framställt den
fordran att de verldsliga frälsemännen
skulle återställa till kronan en del af
de gods, som de och deras fäder slagit
under sig. Om denna uppgift är sann
eller beror på en sammanblandning med Margaretas
reduktion är osäkert. Deremot sökte denne
konung efter Bo Jonssons död, 1386, tillvälla sig
förmynderskapet öfver hans arfvingar, antagligen
för att på detta sätt kunna återbörda en del af
hans stora gods och förläningar, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free