Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rayon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de privata dårvårdsanstaltema, Griffith gaunt;
or, jealousy (1866; i hans egen tanke det bästa
bland hans arbeten), A terrible temptation (1871;
»En förfärlig frestelse», 1872) och den postuma
romanen A perilous secret (»En farlig hemlighet»,
1885). Bland hans teaterpjeser må nämnas Gold (1850)
och Drink (1879; efter Zolas roman »L’assommoir»).
Reading [re’dd-]. 1. Stad i engelska grefskapet
Berks, 57 km. v. om London, vid Kennet, något
ofvanför dess förening med Thames, och vid flere
jernvägslinier. 42,054 innev. (1881). Stor omsättning
af spanmål och andra landtmannaprodukter samt
liflig industri. R. är en mycket gammal ort och
var af betydenhet redan 871, då danskarna förde
sina vikingaskepp uppför Thames ända till Kennet och
bemäktigade sig R. Af det ståtliga benediktinkloster,
som Henrik I grundlade 1121, och som var ett af de
tre rikaste i England, återstå endast ruiner samt
en restaurerad port. Klostret upphäfdes af Henrik
VIII (1509–47) och förvandlades till ett palats,
der de följande konungarna stundom residerade,
tills det förstördes under Cromwells krig. Under
13:de–16:de årh. höllos ofta parlament i staden. –
2. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania, vid
Schuylkill, 93 km. n. v. om Filadelfia, vid Union-
och Schuylkill-kanalerna. 43,278 innev. (1880), till
stor del af tyskt ursprung. Storartad jernindustri
samt brännerier, garfverier, bomullsväfverier,
cigarr- och pappersfabriker m. m.
Reagens (plur. reagentier; af Lat. reagere,
återföra, verka), kem., benämnes i allmänhet ett
ämne, som frambringar kemisk inverkan på andra
ämnen. Särskildt förstår man i den analytiska
kemien med reagentier sådana ämnen, som genom
framkallandet af synliga förändringar, såsom
färgförändring, fällningar, lösning af olösta ämnen
o. d., visa när- eller frånvaron af vissa andra
ämnen. – Reagenspapper, papper, impregneradt med
färgämnen, hvilkas färg förändras af vissa ämnen. De
vid kemiska undersökningar vanligen använda slag af
reagenspapper äro rödt och blått lackmuspapper
för upptäckande af alkaliska eller sura ämnen (se
Reaktion 3), fernbockspapper för upptäckande af
fluorväte, gurkmejpapper till prof på borsyra.
P. T. C.
Reagera (Lat. reagere), återverka, verka tillbaka:
utöfva mottryck, motverka, göra motstånd; utöfva
kemisk inverkan på andra ämnen. Se Reagens och
Reaktion.
Reaktion (af reagera, se d. o.). 1. Polit., en genom
för stark utveckling framkallad rörelse i motsatt
riktning, bakslag mot en till ofverdrifter gående
rörelse på det politiska, religiösa, sedliga eller
vetenskapliga området; återvändande till gångna tiders
tankar och känslor, sträfvan att åter sätta föråldrade
institutioner i de nyas ställe. I allmänhet, ehuru
ensidigt och mindre riktigt, fattas uttrycket reaktion
såsom frihetsfientlighet eller konservatism, som
motsätter sig ett reformverk eller en revolution
och dervid sjelf går till ytterlighet. – Om katolska
reaktionen se d. o. – Med den politiska reaktionens
tid menas det skede af Europas historia, som började
med Napoleon I:s fall (1814) och räckte till
Julirevolutionen (1830). – Reaktionär, som innebär
reaktion l. en starkt tillbakasträfvande rörelse,
oftast i konservativ riktning; frihetsfientlig;
främjare af reaktion. Jfr Radikal. – 2. Fys. Inom en
stillastående vätska är trycket lika stort på hvarje
punkt af samma horisontala lager. Då det vätskan
omslutande kärlets väggar i hvarje punkt lida lika
stort tryck som närliggande vätskepartiklar, är äfven
vätskans tryck på horisontalt motstående punkter af
kärlets väggar lika stora och motsatta, och summan
af vätskans horisontala tryck på kärlet följaktligen
lika med noll. Men göres en öppning på kärlväggen,
upphör jämnvigten. Vätskan rinner ut, och trycket
på den midt emot öppningen liggande väggen, som ej
längre är fullständigt upphäfdt af trycket på den
motsatta, sträfvar att flytta kärlet i en riktning,
som är motsatt den, i hvilken vätskan rinner. Blir
denna sträfvan, hvars styrka hufvudsakligen beror
på öppningens storlek och djup under vätskans fria
yta, tillräckligt stark att öfvervinna motståndet
mot rörelsen, förflyttar sig kärlet äfven i denna
riktning. En på detta sätt uppkommen rörelse säges
hafva sin orsak i reaktion l. mottryck, vara en
reaktionsrörelse. Tillämpning af densamma finnes i
det Segnerska vattenhjulet l. reaktionshjulet och i
flere turbiner. Kanoners rekyl och raketers stigande
bero på en liknande reaktionsverkan hos den sig
utvidgande gasen. – 3. Kem., den kemiska inverkan,
som två eller flere ämnen utöfva på hvarandra. Med
sur reaktion förstås ett ämnes egenskap att färga blå
lackmus röd, med alkalisk eller basisk reaktion ett
ämnes egenskap att färga röd lackmus blå. Ett ämne,
som icke inverkar på lackmus, säges, oegentligt nog,
hafva neutral reaktion.
2. A. Bi-n. 3. P. T. C.
Reaktionshjul. Se Turbin.
Reaktionär. Se Reaktion 1.
Real (Sp., »kunglig», af Lat. regalis). 1. Äldre
spanskt mynt. 1 silfver-real (r. de plata) = 1/8
piaster l. peso (se d. o.), 1 koppar-real (r. de
vellon) = 1/20 peso = 18 öre. – 2. Portugisiskt
räknemynt = 40 reis. – 3. En i Batavia gängse guld-
och silfvervigt, = 27,3 gr.
Real (mest i sammansättningar; af Lat. res, sak,
faktum), som angår sak eller väsende, saklig, sak-,
verklig (mots. formal-, ideal-, nominal- och nominel,
person- och personal-, verbal); som motsvarar verkliga
lifvets kraf (om sådana skolämnen som matematik,
naturvetenskaper och moderna språk, i motsats till det
formalistiskt drifna latinstudiet). – Realbestämning,
bestämning, som afser sakens innehåll i motsats
till dess form. – Realencyklopedi, liktydigt med
encyklopedi. – Realia, Nylat., verkliga föremål;
vetenskaper, som af handla konkreta ting. – Realindex
l. Realregister, sakregister, innehållsförteckning
(mots. personalregister och ordförteckning). –
Realinjurie. Se Ärekränkning. – Realkatalog. Se
Nominalkatalog. – Realkontrakt, jur. Se Kontrakt
och Innominatkontrakt. – Reallexikon, lexikon, som
lägger vigten på de sakliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
