Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raumo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bd, 1861–84). – 2. George R., den föregåendes broder,
f. 1815, egnade sig åt arkeologiska och teologiska
studier, blef professor i Gamla tidens historia
vid universitetet i Oxford (1861) och domprost
i Canterbury (1872). Hans förnämsta arbeten äro
The seven great monarchies of the ancient eastern
world (3 bd, 1885), Ancient history (1887) samt,
i förening med brodern, en förträfflig öfversättning
af Herodotos med kommentar (4 bd; 3:dje uppl. 1876).
H. A.
Ravn, Hans Mikkelsen (latiniseradt Corvinus), dansk
skolman, född på Djursland omkr. 1610, blef rektor i
Slagelse 1640, sedermera prest i Örslev vid Skjelskör
1652 och dog d. 20 Aug. 1663. R. berömmes som en
utmärkt, men ytterst sträng skolman. Han visade
sig i flere fall vara före sin tid, både genom de
förslag han 1649 framlade rörande skolväsendet och
genom den ifver, hvarmed han yrkade på modersmålets
användning vid undervisningen i stället för latinet
och dess bevarande för främmande inblandningar. Han
gjorde också ett första, ehuru mycket knapphändigt,
utkast till en dansk språklära. Af betydelse äro
hans Heptachordum danicum (1646, utgörande både en
sångskola och en musikhistoria) samt Rhythmologia
danica, en förtjenstfull verslära (1649).
E. Ebg.
Ravn, Niels Frederik, dansk sjömilitär, ämbetsman,
född d. 18 Juni 1826 i Köpenhamn, blef löjtnant i
flottan 1844 och deltog i korvetten »Galatheas»
verldsomsegling 1845–47. Såsom lärare i matematik
först vid Sökadetakademien och senare vid Militære
höjskolen och dess efterträdare, Officersskolen,
(1851–73) skref R. en förtjenstfull, ehuru ofullbordad
lärobok i Analytisk geometri (2 dlr, 1869–71)
och deltog derjämte i gradmätningen. År 1873 blef
han sjöminister och har sedermera oafbrutet haft
flottans angelägenheter om hand, 1875–79 endast som
direktör, men eljest som minister, och var 1881–84
tillika krigsminister. Han genomförde 1880 års lag
om sjöförsvaret och har företagit en ombildning af
undervisningsanstalterna för flottan. Under hans
ministertid har den danska torpedoflottiljen
bildats. Sedan 1873 har R. i folketinget
representerat Köpenhamns åttonde krets. Han blef
kapten 1866, kommendör 1873 och konteramiral 1885.
E. Ebg.
Ravne-Floke, norsk viking, en af Islands första
upptäckare, hette egentligen Floke Vilgerdssön och
var från Rogaland. Vid sin afresa från Norge höll han
ett stort blot åt tre korpar, hvilka skulle visa honom
vägen. I närheten af Island släpptes de, och en af
dem flög då mot land. R. uppehöll sig tvänne vintrar
på ön, hvilken han gaf namn, och for derefter hem
till Norge. Y. N.
Ravnejuv l. Ravngjuv. Se Bandaksvandet.
Rayah, rayas. Se Raja 1.
Rayer [raije’], Pierre François Olive, fransk läkare,
f. 1793, d. 1867 såsom professor i jämförande
medicin vid fakulteten i Paris samt ordförande i
helsovårdsnämnden och i
franska läkaresällskapet, stiftade Société de biologie och
författade åtskilliga arbeten i medicin, bl. a. Le
delirium tremens (1819), Traité théorique et
pratique des maladies de la peau (3 bd, 1826–27;
2:dra uppl. 1835) och Traité des maladies des reins
(3 bd, 1839–41).
Raygräs. Se Lolium.
Raynal [räna’l], Guillaume Thomas François,
fransk skriftställare, f. 1713, d. 1796, tillhörde
jesuitorden och utöfvade det presterliga kallet
intill 1748, då han kom till Paris, der han gjorde
bekantskap med sin tids förnämsta författare och
tänkare. Sjelf vann han ryktbarhet genom åtskilliga
arbeten, bl. a. Histoire du Stathoudéral (1748)
och Histoire du parlement d’ Angleterre (s. å.),
i hvilka han lade i dagen sina frihetsvänliga
tänkesätt. Dessa funno ett ännu skarpare uttryck i
hans märkliga verk Histoire philosophique et politique
des établissements et du commerce des européens dans
les deux Indes (1780). Der nöjde han sig nämligen
icke med att i högstämda ordalag fira den amerikanska
frihetskampens ärorika seger eller att med hänförelse
skildra dess framtida inflytande på det föråldrade
samhällsskicket i Gamla verlden. Allestädes sökte han
tillfälle att uttala sin stränga dom öfver folkets
förtryck, antingen det gällde negern, som såldes till
slaf, eller europén, som stupade i orättrådiga krig. I
sina anfall mot missförhållanden och missbruk tvekade
han icke att angripa maktens innehafvare, vare sig de
tillhörde kyrkan eller staten; konungen sjelf skonades
icke. Det är naturligt, att ett sådant arbete, helst
vid en tid då sinnena redan voro lifligt upphetsade,
skulle väcka ett oerhördt uppseende. Boken blef tagen
i beslag och författaren dömd till fängelse. Han
undgick dock parlamentets dom genom att fly och söka
en tillflyktsort i Tyskland, der han vistades till
1787, då han erhöll tillstånd att återvända till
Frankrike, men icke till hufvudstaden. Han bosatte
sig i Marseille, till dess att nationalförsamlingen
utverkade för honom rättighet att vistas i
Paris. Såsom valdt ombud för Marseille hade han
kunnat deltaga i de politiska förhandlingarna, men
hans tänkesätt hade under landsflykten så förändrats,
att han icke ansåg sig böra emottaga uppdraget. Bland
hans öfriga arbeten må nämnas Anecdotes littéraires
(1750), Mémoires politiques de l’Europé (1754) och
Tableau et révolutions des colonies anglaises (1781).
J. M-r.
Raynouard [ränouar], François Juste Marie, fransk
skriftställare, f. i Provence 1761, blef advokat
och invaldes 1791 i Lagstiftande församlingen samt
hölls under skräckväldet i fängelse. Han vardt
1806 medlem af Lagstiftande kåren, invaldes 1807 i
Franska akademien och var 1817–26 dennas ständige
sekreterare. Död 1836. R. bröt väg för en närmare
kännedom om provençalska språket och trubadurernas
poesi, bl. a. genom arbetena Choix des poésies
originales des troubadours (6 bd, 1816–21) och
Lexique roman (6 bd, 1836–44). Dervid lät han dock
inbillningskraften leda sig långt och dref rent af
den satsen att de öfriga romanska språken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
