- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
727-728

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rappell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fälttåget mot de upproriska arab- och kabylstammarna
i Souk Harras, Lilla Kabylien och Tebessa deltog
R. i 5 träffningar. Efter den sista af dessa, vid
Youkouss (d. 25 Mars), under hvilken han förde en
svigtande jägarebataljon fram till förnyadt anfall
och derigenom afgjorde slagets utgång till förmån
för fransmännen, omnämndes han på dagorderna för
ådagalagdt mannamod. I det i April s. å. började
fälttåget mot stammarna i Stora Kabylien bevistade
R. 18 träffningar, bland andra det blodiga slaget
vid Ischeriden (d. 24 Juni). Efter fälttågets
slut transporterades R. till generalstaben vid
Versailles-arméns 2:dra armékår (Bataille) och
bevistade 1871–72 italienska arméns höstmanövrer. I
Okt. 1872 upphörde hans tjenstgöring vid franska
armén. Emellertid hade R. 1870 i Dec. blifvit kapten i
svenska armén. Efter hemkomsten gingo befordringarna
raskt. Han utnämndes 1873 till kapten och 1874 till
major vid Generalstaben, 1879 till öfverstelöjtnant
vid Bohus läns regemente, 1881 till öfverste i
armén och 1882 till öfverste och chef för nyssnämnda
regemente. Sistnämnda år förordnades R. att med chefs
makt och myndighet föra befälet öfver Generalstaben,
och 1885 utnämndes han till generalmajor och chef
för denna stab. 1873–79 var R. lärare i krigskonst
och krigshistoria vid krigshögskolan å Marieberg
och 1878–79 i samma ämnen vid den nyupprättade
krigshögskolan i Stockholm. R. har derjämte varit
ledamot af flere komitéer, bl. a. trängkomitén
(1875), den stora landtförsvarskomitén (1880) och
fältförvaltningskomitén (1888), samt utarbetat eller
afgifvit yttrande öfver en mängd vigtiga frågor
rörande vårt lands försvarsväsende. Äfven såsom
militärskriftställare intager R. ett framstående
rum och har utom flere afhandlingar och uppsatser
i Krigsvet.-akad:s handlingar och tidskrift samt
reserapporter författat Franska nordarméns fälttåg
1870–71
(1874), hvilket arbete äfven utkommit
i fransk öfversättning (1884), och Hvad innebär
det kungl. härordningsförslaget?
(1883). Sedan
1873 är R. ledamot af Krigsvet. akademien.
H. J-dt.

Rappell (Fr. rappel), återkallelse, hemkallande af en
ambassadör från hans post; förgaddring (se d. o.). –
Rappellera, återkalla, hemkalla.

Rappen, schweiziskt skiljemynt, som utgör 1/100 franc =
0,72 öre och har sitt namn efter ett på 1400-talet i
Freiburg slaget mynt, som i prägeln bar ett korphufvud
(T. rabe, korp). Jfr Franc.

Rapperschwyl (Rapperswyl), stad i schweiziska kantonen
S:t Gallen, ligger på en udde på norra stranden af
Zürichsjön, vid jernvägslinien Zürich–Wesen–Chur,
som genom en bibana, R.–Pfäffikon, ansluter sig
till Zürichbanan på södra sidan om sjön. Denna
bibana går öfver sjön på en 1,005 m. lång murad
dam. R. hade 2,637 innev. 1880, eger flere fabriker,
hotell, sjöbad, ett progymnasium, ett mycket bekant
polskt historiskt museum (inrymdt i den gamla borgen)
m. m. och är en liflig ångbåtsstation vid Zürichsjön,
som af ofvannämnda dam delas i öfre sjön och nedre sjön.

Rappestad, socken i Östergötlands län, delad å Valkebo
härad med 1,725 har, 651 innev., och å Vifolka
härad med 482 har, 142 innev., tillsammans 2,207
har, 793 innev. (1888). R. bildar med Sjögestad ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift,
Vifolka och Valkebo kontrakt.

Rapphönan och rapphöns. Se Rapphönsslägtet.

Rapphönshunden. Se Hunden.

Rapphönsmörsare. Se Handgranatmörsare och Kulspruta.

Rapphönsslägtet, Perdix, zool., hör till underfamiljen
fälthöns (Perdicinae) inom orrfoglarnas familj
(Tetraonidae) af hönsfoglarnas ordning (Gallina)
och foglarnas klass. Näbben är kort, vingarna
kullriga och rundade, med tredje–femte pennorna
längst, stjerten kort, men tydlig och bildad af
16–18 pennor, tarserna af medellängd, både fram-
och baktill med två rader plåtar och utan sporre,
samt baktån kort. Rapphönan (mångenstädes kallad
åkerhöna), P. cinerea, blir 29 cm. lång. Hannen är
grå, vattrad med fina, vågiga, svarta tvärstreck,
ofvan dessutom försedd med rostbrunaktiga, bredare
tvärband och fläckar. Ansigtet, hakan och strupen
äro brungula. Kroppens sidor bära stora, rödbruna
tvärfläckar. Bröstet och magen äro hvita, det
förra med en stor, hästskoformig, kastanjebrun
fläck. Vingpennorna äro bruna, med bleka fläckar i
båda fanen. Stjerten är rödbrun, med de fyra mellersta
pennorna spräckliga af grått och svart. Benen
äro ljusgrå. Honan har svarta (i st. f. rödbruna)
tvärband på bakryggen och öfvergumpen samt otydligare
eller ingen bröstfläck. Ungen är gulbrun, med bleka
spolstreck på halsen, bröstet och sidorna, svartbrun,
med gulaktiga och hvita längdstreck på hufvudet,
samt har gulaktiga ben. Rapphönan häckar allmänt
i Götaland och Svealand, sparsammare i Norrland
ända upp i Jämtland och förekommer någongång ännu
längre i norr; för öfrigt finnes hon i hela Europa,
utom dess nordligaste delar, och i Mindre Asien. På
Nya Zeeland har hon blifvit införd. Hon är en
slättbygdens innevånare, men tycker mest om trakter,
der skogsbackar, busksnår och häckar finnas och lemna
henne skydd; sumpiga trakter skyr hon icke, om der
blott finnas torrare, med träd eller buskar bevuxna
fläckar. Rapphönan är mycket stationär, hvarför det
vanligen dröjer länge, innan främmande individer
invandra till ett område, der de hemmavarande blifvit
utrotade. Dock heter det, att vandrande rapphöns
uppträda hvarje år i Tyskland, och att de i norra
Ryssland boende hvarje, vinter draga söderut. I Norge,
liksom i Schweiz, går arten till en höjd af 1,000
m. öfver hafvet och har framträngt norr om Dovre fjäll.
– Eapphönan löper med stor snabbhet, flyger bullersamt
och med hastiga vingslag, dock ganska snabbt, ehuru
sällan långa sträckor i sänder. På marken förstår hon
att med stor skicklighet gömma sig och är, äfven då
hon trycker på en fullkomligt öppen och kal plats,
synnerligen svår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free