Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyrargillit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
silkeskultur. Depart. är ett af de på jern rikaste i
Frankrike. Större delen af malmen exporteras till
Aveyron, Gard eller Allier, och endast en mindre del
nedsmältes inom depart. Af mineralkällor må nämnas
Amélie-les-Bains, La Preste-les-Bains, Boulou,
Molitz, Vernet, Olette och Escaldas. Industrien
är föga utvecklad och inskränker sig till något
hyttedrift och spiksmide samt tillverkning af papper,
läder, olivolja, bränvin och korkproppar. De
förnämsta hamnarna äro Banyuls, Port Vendres och
Collioure. Jernvägen från Bayonne till Barcelona
går genom depart. förbi Perpignan. Andra vägar öfver
Pyrenéerna gå genom Col de la Perche från Perpignan
och Montlouis till Puygierda och genom passet Perthus
från Perpignan till Figueiras. Depart. är indeladt
i 3 arrondissement: Perpignan, Céret och Prades,
samt har Perpignan till hufvudstad.
Pyreneiska freden kallas det fredsfördrag, som d. 7
Nov. 1659 ingicks emellan Frankrike och Spanien på
Fasan-ön i Bidassoa-floden, hvilken från Pyrenéerna
kastar sig i Biscayaviken och bildar gräns emellan
ofvannämnda riken. Underhandlare voro Mazarin å
Frankrikes, Luis de Haro å Spaniens vägnar. Frankrike
erhöll Roussillon, Conflans, en del af Cerdagne,
Artois samt delar af Flandern, Hainaut och Luxemburg
med vigtiga fästningar. Bland bestämmelserna i
det 124 artiklar starka fördraget må för öfrigt
nämnas, att Condé, ehuru han burit afvog sköld emot
Frankrike, återfick ära och värdigheter, och att
Frankrike förband sig att icke understödja Portugal,
som låg i strid med Spanien. Derjämte afslöts
handelsfördrag och aftalades giftermål emellan
Ludvig XIV och infantinnan Maria Teresia. Denna
fred var Mazarins största seger. Sedan Frankrike
i Münster triumferat öfver de österrikiske
habsburgarna, lyckades det igenom Pyreneiska freden
förödmjuka den spanska grenen af huset Habsburg.
Kj.
Pyreneiska halfön, Europas sydvestra halfö, omfattar
konungarikena Spanien och Portugal samt är uppkallad
efter Pyrenéerna, som skilja den från Frankrike.
Pyrenomycetes (af Grek. -pyren, kärna, och mykes,
svamp), bot. Se Kärnsvampar.
Pyrethrum Gaertn., bot., farmak., ett
örtslägte inom nat. fam. Synanthereae Rich.,
kl. Syngenesia L. Blomholken är skållik af flere
rader hinnkantade, tegellagda fjäll. Ytterholk
saknas. Blomfästet är kullrigt, naket, icke
ihåligt. Strålblommorna äro hvita, med kort
bräm. Skalfrukterna hafva en liten hinnkant kring
spetsen. I Sverige förekommer, sannolikt förvildad
ur trädgårdar, P. Parthenium, som för öfrigt tillhör
hela mellersta och södra Europa. Denna ört innehåller
en flyktig olja, hvars stearoptén, pyrethrumkamfer,
är fullkomligt lika med den ur Laurus Camphora
L. erhållna vanliga kamfern (se d. o.). P. roseum
och P. carneum lemna persiskt och P. cinerariaefolium
s. k. dalmatiskt insektpulver, hvilket beredes af de
torkade blomkorgarna. O. T. S.
Pyrgos, stad i grekiska nomarkien Achaia och Elis, 20
km. n. v. om Olympia och ej
långt från Joniska hafvet, vid hvilket stadens
hamn Katakolo ligger. 8,788 innev. (1879). Export
af korinter.
Pyrgoteles, grekisk stensnidare, antikens mest
berömde konstnär i sitt fack, lefde under Alexander
den stores tid och var den ende, som hade tillåtelse
att skära konungens bild.
Pyrheliometer (af Grek. pyr, eld, helios, sol,
och metron, mått), fys., meteor., ett af Pouillet
uppfunnet instrument (en aktinometer, se d. o.) för
uppmätning af mängden af det solvärme, som på en viss
tid, t. ex. en minut, träffar jordytan. Ett platt
cylindriskt kärl (se fig.),
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
