Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyrargillit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket ger anledning till åtskilliga olikheter
mellan kedjans olika delar. För det första
sakna östra P. glacierer. emedan snömängden är
för obetydlig. Glaciererna äro inskränkta till
norra sidan af Central-P. och räcka ej långt ned
i dalarna, utan hafva sin största utsträckning i
bergskedjans riktning. Snögränsen ligger i olika
delar af P. på en höjd af 2,700–2,800 m. Den högsta
bebodda ort är Mont Louis (Pyrénées-Orientales),
på 1,589 m. höjd. En mera märkbar följd af den
rikligare nederbörden i vestra delen är dennas rikare
vegetation. De nedre bergstrakterna derstädes hafva
tät skog, men denna aftager mot ö., och de östra
P. hafva ett vildt och naket utseende, beroende äfven
derpå att granitmassorna der äro öfvervägande. I
den vestra delen liknar floran, åtminstone på
norra sidan, Central-Europas, medan den i ö.,
ehuru latitudskilnaden är endast 1°, mera liknar
Medelhafsfloran. P. äro jämförelsevis lika rika på
endemiska växtarter som Alperna; det slägte, som
är talrikast representeradt, är Saxifraga. Äfven
af faunan finnas några endemiska arter, såsom en
stenbock (Capra pyrenaica), som är inskränkt till
denna bergskedja, samt en desman-näbbmus (Myogale
pyrenaica), som finnes endast vid några strömmar
på norra sidan af P. Bland andra egendomligheter
i P:s fauna må nämnas blinda insekter i grottorna
i Ariége. af hvilka de förnämsta slägtena äro
Anophthalmus och Adelops.
Pyrénées [pirene], namn på 3 departement i södra
Frankrike. 1. Basses-P. [bass-], det sydvestligaste
depart. i Frankrike, begränsadt af Biscayaviken
i v. och Pyrenéerna i s., är bildadt af Béarn,
franska Navarra och de gascogneska landskapen Soule
och Labourd samt har en areal af 7,623 qvkm. med
en folkmängd (1886) af 433,000 pers. Depart.
har sitt namn deraf att Pyrenéernas toppar vid
dess södra gräns äro lägre än i det närliggande
östligare depart. Hautes-P. Högst äro de i s. ö.,
i den 2,885 m. höga Pic du Midi d’Ossau, och
blifva mot v. allt lägre. Den allmänna riktningen
hos floderna är mot n. v. genom ett lågbergigt
land, som är till större delen bevuxet med skog
eller vinrankor. Norra hälften röjer i sitt
utseende granskapet till »les landes». Strömmarna
mötas nästan alla i Adour genom Gave de Pau, Gave
d’Oloron, Bidouze och Nive. Nivelle faller omedelbart
ut i hafvet, likaså Bidassoa, som bildar gräns
mot Spanien. Af arealen äro omkr. 28 proc. åker,
3,3 proc. vingårdar och 20 proc. skog. Majs och
hvete äro hufvudsädet. Vingårdarna lemna omkr. 18
mill. liter vin, hvaraf det mest värderade kommer
från Jurançon. Antalet får, getter och svin
är stort. Industrien är tämligen obetydlig och
sysselsätter endast omkr. 67,000 pers. Mineralriket
lemnar salt samt antracit, koppar, jern, zink, bly
och silfver i små qvantiteter. Depart. har flere
mineralkällor, såsom Eaux-Bonnes, Eaux-Chaudes, Cambo
nära Bayonne och S:t Christau nära Oloron. Pau,
S:t Jean de Luz och Biarritz äro mycket besökta
vinterkurorter. De förnämsta hamnarna äro Bayonne
och S:t Jean de Luz, hvarifrån jernväg går till
S. Sebastian i Spanien. Departementet är indeladt i
5 arrondissement: Pau, Bayonne, Mauléon, Oloron och
Orthez. Hufvudstad är Pau. – 2. Hautes-P. [åt-],
departement i södra Frankrike ö. om det förra,
är bildadt af Bigorre och andra gascogneska
distrikt samt har en areal af 4,529 qvkm.
med 234,825 innev. (1886). Några af Pyrenéernas
toppar i detta depart. öfverstiga 3,000 m.; den
högsta är Vignemale (3,290 m.). Den imponerande
bergskedjan med sina glacierer och vattenfall
samt de vackra dalarna ditlocka årligen ett
stort antal turister; den mest besökta platsen
är det ryktbara Gavarnie. Norra delen af depart.
består af slätter eller rättare bördiga dalar,
med sädesfält, vingårdar och ängar. In. ö. ligger
den kalla, blåsiga Lannemezanplatån (400–660 m.),
hvilken genom sin kalhet och ofruktbarhet bildar en
slående kontrast till slätten nedanför. Hufvudfloder
äro Gave de Pau, Adour och Neste. Af hela arealen
äro omkr. 23 proc. åker, 19 proc. skog och 3,5
proc. vingårdar. I dalarna, der artificiel bevattning
bidragit att höja jordens naturliga bördighet, odlas
företrädesvis majs, hvete och råg. Ladugårdsskötseln
är högt utvecklad; utmärkta äro i synnerhet kor
från Lourdes och oxar från Tarbes. Vingårdarna
lemna omkr. 11 mill. liter vin. I de högre
trakterna företrädas vingårdarna af valnötsträd
och andra fruktträd. Depart. har flere marmor- och
skifferbrott. Grufbrytningen är obetydlig. De mest
bekanta mineralkällorna äro Bagnêres de Bigorre vid
Adour, Cauterets, S:t Sauveur, Barèges, Capvern nära
Lannemezan och Siradan nära Garonne. Depart. har någon
textilindustri; de lätta yllefabrikat, som kallas
baréges, och stickade arbeten från detta depart.
äro bekanta långt utom dess gränser. Jernvägen från
Bayonne öfver Tarbes till Toulouse skär depart. Passen
öfver Pyrenéerna till Spanien hafva en höjd af mer
än 2,000 m.; intet af dem är farbart med vagn,
och endast 3 – Gavarnie, Ourdissetou och Plan –
med lastdjur. Depart. är indeladt i 3 arrondissement:
Tarbes, Argelès och Bagneres de Bigorre. Hufvudstad är
Tarbes. – 3. P.-Orientales [åriangta’l], departement i
södra Frankrike, vid Medelhafvet och spanska gränsen,
är bildadt af Roussillon och en del af Languedoc
samt har en areal af 4,122 qvkm. med 211,187
innev. (1886). Södra och vestra delarna fyllas af
Pyrenéerna, hvilka förgrena sig i flere armar mellan
floderna Agly, Tet och Tech. Mont Canigou (2,785
m.) mellan de båda sistnämnda floderna är, ehuru
ej det högsta, dock det märkligaste berget, emedan
det är tämligen isoleradt och med stor tydlighet
visar de olika växtzonerna. Mellan de delvis med
evig snö täckta bergskedjorna ligga vackra, bördiga
dalar och i nordöstra delen af depart. den af kanaler
genomskurna alluvialslätten kring Perpignan. Utmed
kusten finnas flere strandsjöar (Étang de Leucate och
Ét. de S:t Nazaire) samt kärrtrakter. Af hela arealen
äro omkr. 20 proc. åker. 17 proc. vingårdar och 16
proc. skog. Departementets förnämsta rikedom äro dess
viner (Roussillonviner), hvaraf produktionen 1881
uppgick till 2,2 mill. hl. Mycket sydfrukter odlas
och äfven mulbärsträd för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
