Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prieur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
primtalens grundegenskaper ännu
det mesta återstår att göra.
G. E.
Primula L., hvifva, bot., ett slägte af lägre örter
med vanligtvis mångåriga rotstockar, bildande typen
för nat. fam. Primulaceae Vent, som igenkännes genom
nästan likformigt 5-flikigt blomfoder (sällan
med 4–6 eller nere flikar). Kronan är sambladig,
regelbunden, med samma flikantal som fodret samt
lika antal ståndare, motsatta kronflikarna. Frukten
är en 1-rummig, mångfröig kapsel med fritt, centralt
fröfäste. Hos Primula är kronan tratt- eller fat-lik,
med cylindrisk eller upptill vidgad pip samt 5-deladt
bräm med omvändt hjertlika flikar. De i kronpipen
inneslutna 5 ståndarna (kl. Pentandria L.) hafva
korta, fria strängar. Märket är klotrundt på utdraget
stift, hvilket liksom ståndarna vexlar i längd
hos olika blommor (dimorfi). Kapseln är äggformig
eller nästan cylindrisk samt öppnar sig med 5,
ibland 2-klufna tänder. Allmänt bekant är den vackra
gullhvifvan, P. officinalis (L.) Jacqv. (P. veris
officinalis L.), som om våren med sina i flock på en
bladlös stängel sittande gula blommor pryder ängar
och gräsvuxna backar. Denna art har i folkspråket
en mängd namn: oxlägg (yxlägg), gökblomma, gökbyxor
(den är samtidig med gökens ankomst), himmelsnycklar,
jungfru Mariae nycklar, majnyckel, nyckelblomma,
kattstöflar, sempertuppa m. fl. På kärrängar växer
majhvifvan, P. farinosa L., med hvitpudrade, i
rosett sittande blad och violetta eller gridelina
blommor. Fjälltrakterna hysa egna arter, och ett par
arter, P. elatior L. och P. acaulis L., förekomma
sällsynta i södra Sveriges ek- och bokskogar eller
parker. I trädgårdarna odlas ofta den skönblommiga
aurikeln, P. auricula L., hvars hufvudform
tillhör Alperna, men af hvilken genom odling en
mängd afarter uppkommit. Blommorna äro användbara
till ett behagligt te, som begagnats mot svindel.
O. T. S.
Primulaceae, en naturlig växtfamilj, till hvilken höra
slägtena Primula (se d. o.), Androsace, Hottonia,
Lysimachia, Naumburgia, Trientalis, Samolus,
Anagallis, Glaux m. fl. O. T. S.
Primum mobile, Lat., den yttersta af de
kristallsferer, som de äldre grekiske astronomerna
tänkte sig rotera kring jorden, och på hvilken
fixstjernorna föreställdes vara fastnaglade.
Primus, Lat, först, främst; den förste (den
»som sitter öfverst) bland lärjungarna i en
skolklass (jfr Dux); den främste (den som har de
flesta betygsenheterna) bland promovendi vid en
doktors-promotion. Jfr Promotion och Ultimus. –
Primus inter pares, »den främste bland sina likar»,
den ypperste i samlingen.
Primär (af Lat. primarius, som kommer först i
ordningen), ursprunglig; begynnelse-; grundläggande,
förberedande (i fråga om undervisning;
se Folkskola). – Primärt kallas ett sånadt
sjukdomssymtom, som inställer sig först och härleder
sig omedelbart ur sjukdomsorsaken. En bergart säges
vara primär, då den bibehållit sitt ursprungliga
tillstånd. Mots. sekundär.
Prince of Wales Island [prins åv oä’ls
ejland]. 1. Britisk ö i Torres sund, Australien,
mellan York-halfön i Queensland och Nya Guinea,
skild från York-halfön genom Endeavou-strait. Den
upptäcktes af kapten Cook 1770 och är ryktbar för
sitt perlfiske. – 2. Officiel benämning på Pinang
(se d. o.).
Princeps (plur. principes), Lat., egentl. den,
som gör början till eller går i spetsen för
något (t. ex. princeps rogationis, den egentlige
förslagsställaren vid ett lagförslag); förman eller
ordförande (t. ex. för en beskickning); den ypperste
eller den ledande mannen. – Med princeps senatus
menades den, som var uppförd främst på listan öfver
senatorerna, en utmärkelse, som i begynnelsen tillkom
den äldste f. d. censorn, men sedan af censorerna
tilldelades någon framstående man i allmänhet. Då
Augustus hade fått en våldsmakt i samhället,
var han mån om att bevara de republikanska
formerna och lät derför efter år 28 f. Kr. kalla
sig princeps, såsom den å listan öfver senaten
främst uppförde. Kejsareväldet gick också länge
under namn af principatus, under det att kejsaren
kallades imperator såsom utöfvande den militära
makten. Småningom blef dock den sistnämnda titeln
jämte den af Caesar Augustus förherskande. – Princeps
juventutis, d. v. s. den förnämste af det romerska
ridderskapet, användes, efter äldre bruk i fråga om
unga förnäma riddare, såsom hederstitel för Augustus’
dottersöner Cajus och Lucius Caesar samt sedermera
för andra kejserliga prinsar. – I den äldre taktiska
uppställningen kallades den romerska härens 1:sta
linie principes. Senare öfvergick detta namn på
2:dra linien; den 1:sta kallades då hastati, den
3:dje triarii (se Legion 3). – Ordet principes betydde
jämväl förnäma, högtuppsatta män i allmänhet. Såsom
politisk term var det liktydigt med optimates.
R. Tdh.
Prince Regent’s inlet [prins ridjents], ett 1819 af
Parry upptäckt sund i arktiska Nord-Amerika, förer
från Barrows sund söderut till Boothia-viken.
Prince-Smith [prins-], John, engelsk-tysk
nationalekonom, stiftare af frihandelspartiet i
Tyskland, föddes i London 1809 och tillbragte sin
ungdom i Guyana, hvarest hans fader var britisk
civilguvernör, drogs sedermera af Cobden in
i frihandelsrörelsen och hängaf sig ifrigt åt
nationalekonomiska studier. Han blef på 1830-talet
lärare i engelska i Elbing, men flyttade under
följ. årtiondet till Berlin, hvarest han i tidningar
och ströskrifter förfäktade frihandelssaken
med logisk skärpa, ehuru något abstrakt, samt
länge var ordförande i Volkswirtschaftliche
gesellschaft. P. representerade 1861–66 Stettin
i preussiska representantkammaren och 1871–73
Anhalt i tyska riksdagen samt slöt sig der till
de nationalliberale. Död 1874. Hans »Gesammelte
schriften» jämte lefnadsteckning utgåfvos i 3
bd 1877–80.
Princeton [pri’nstön], kommun (township) och
köping i nord-amerikanska staten New Jersey,
vid Delaware–Rariton-kanalen och en bibana till
Pennsylvania-jernvägen. 4,348 innev. (1880) i
kommunen. P. är säte för Princeton l. New Jersey
college, stiftadt 1746 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
