Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prieur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härledda (eller deraf bildade) barnslighet. I
synnerhet gäller denna terminologi bland verben:
så menar man med primitiva verb sådana, som icke
synbart äro afledda af något i språket befintligt
nomen: gå, ligga, stå i motsats mot afledda,
för hvilka i språket befintliga nomina ligga
till grund: gestalta (af gestalt), hvitna (af
hvit). Historiskt taget, kunna de flesta ord anses
hafva uppkommit genom sammansättning, således äfven
de enkla orden, hvilka sålunda genomlupit flere
stadier, tills delarna ej äro möjliga att urskilja.
K. F. J.
Primo, Ital. 1. Handelst., på den första
dagen i månaden. Jfr Medio och Ultimo. –
2. Musikt., först. – Tempo p., första tidmåttet:
violino p., 1:sta violinen. – P. (i fyrhändig
pianomusik), förste spelaren, diskanten. –
Primo amoroso, »förste älskaren» vid en teater.
A. L.
Primogenitur (af Lat. primogenitus, förstfödd),
förstfödslorätt (se d. o. och Majorat).
Primordialfaunan (af Lat. primordium, första början,
ursprung) kallade Barrande ursprungligen de äldsta
fossilförande bildningarna i Böhmen (étage C.),
hufvudsakligen utmärkta genom trilobiter (af slägtena
Agnostus, Paradoxides, Conocephalites m. fl.) och
brachiopoder samt saknaden af cefalopoder, således
ungefär motsvarande Paradoxides-skiffern. Numera
anses vanligen primordialfaunan omfatta äfven
Olenus-skiffern, som saknas i Böhmen. Jfr Kambriska
systemet. B. L-n.
Primordialsäcken, primordialhinnan (af
Lat. primordium, ursprung), bot. H. v. Mohl
gaf namnet primordialschlauch åt det yttersta,
närmast cellväggen befintliga, hinnelika lagret af
protoplasman och antog, att cellväggen afsöndrades
från detta lager. Enligt nyare undersökningar
genomgår protoplasman i en cell småningom med
cellens tilltagande ålder den förändringen att de i
protoplasman befintliga »saftrummen» (»vakuolerna»),
hvilka ursprungligen äro små, från hvarandra skilda,
med cellsaft fyllda ihåligheter, tilltaga i omfång
och slutligen sammanflyta med hvarandra till ett
enda saftrum, som till en tid ännu genomdrages
af trådar eller band af protoplasma. Till sist
försvinna äfven dessa, och protoplasman bildar
då ett tunnt, säckformigt lager, som ligger tätt
intill cellväggens insida. Denna »primordialhinna»
kan vara så tunn, att hon svårligen omedelbart kan
ses. Men den kan göras synlig, om cellen utsättes
för vattensugande ämnen, såsom glycerin, alkohol,
mättad sockerlösning o. s. v., hvilka taga till sig
vatten ur cellinnehållet och protoplasman, hvarigenom
cellinnehållets eller protoplasmans volym minskas
och primordiälhinnan sålunda sammandrager sig och
aflägsnas från cellväggen. Genom färgningsmedel,
hvilka upptagas af primordialhinnan, kan hon
äfven påvisas. Huru tunn denna hinna än må vara,
så har hon ändock en stor fysiologisk betydelse,
i det att hon såsom bestående af protoplasma har
den egenskapen att låta vissa ämnen, exempelvis en
lösning af drufsocker, diffunderas eller sila igenom,
medan andra, t. ex. rörsockerlösning, icke
genomsläppas, utan qvarhållas (magasineras) inom
cellens saftrum, tills de möjligen åter omsättas i
ett diffunderbart ämne. Mjuka växtdelars eller deras
cellers fyllighet (turgor) beror väsentligt deraf
att primordiälhinnan sätter en dam för genomsilandet
af i cellsaften innehållna ämnen, t. ex. syror. När
primordialhinnan försvunnit, är cellen död, och dess
innehåll blir då blott cellsaft eller luft. O. T. S.
Primorskiska provinsen (af R. primórskij, belägen
vid hafvet, kust-) l. Kustprovinsen. Se Amurlandet.
Primsigning (af Lat. primum signum, första;
tecknet). Redan i den närmast efter apostoliska
tiden träffar man bruket att vid vissa förekommande
tillfällen i det enskilda lifvet med handen utföra
»korstecknet» (se d. o.). Snart uppkom bruket
af samma tecken äfven på det kyrkliga och det
liturgiska området, i synnerhet och till en början vid
upptagandet af katekumenerna, vid konfirmationen, vid
dopet och exorcismen samt vid nattvarden. Allt vigdes
med korsets tecken, med hvilket liksom ingångsdörren
till ett heligt område betecknades, hvarför ock
sedermera, t. ex. i den tysk-nordiska missionen,
som utfördes af Ansgar, tecknandet med korset,
eller »primsignandet», användes såsom en förberedande
åtgärd med dem, hvilka först vid ett senare tillfälle
undfingo dopet. Såväl de apostoliska konstitutionerna
som Cyprianus (d. 258) omtala korstecknandet på
pannan såsom en beståndsdel i det äldsta dopritualet.
J. H. B.
Primstaf (af Isl. prim, nymåne, af Lat. primus,
förste), runstaf (se d. o,).
Primtal, matem., kallas ett helt tal, som icke är
delbart med något annat helt tal än sig sjelf och
enheten, t. ex. 1, 2, 3, 5, 7, 11 o. s. v. (absoluta
primtal). Två tal kallas relativa primtal, om
de icke hafva någon gemensam faktor (utom 1). –
Undersökningar rörande primtalen börjades redan af
Euklides, hvilken i »Elementa» (IX, 20) visade, att
deras antal ar oändligt, och Eratosthenes, hvilken
angaf en metod att bestämma primtalen genom successivt
frånskiljande af alla sammansatta tal. Emellertid
blefvo primtalens egenskaper först under nyare tiden
föremål för noggrannare behandling. Fermat och Euler
uppställde och bevisade åtskilliga satser rörande
primtalen, t. ex. att hvarje primtal af formen 4n + 1
kan uppdelas i en summa af två qvadrattal, samt
angåfvo vissa klasser af tal, hvilka skulle innehålla
blott primtal. Problemet att angifva en allmän formel,
som innefattar alla primtal, har blifvit behandladt
särskildt af Curtze, men utan att lemna något
praktiskt användbart resultat. Äfven hafva åtskilliga
metoder blifvit angifna för att afgöra, om ett visst
uppgifvet tal är primtal eller ej; alla dessa äro dock
blott under vissa förutsättningar användbara. Å andra,
sidan har Riemann medelst en skarpsinnig metod bestämt
antalet primtal under en gifven gräns samt Burckhardt,
Dase, Glaisher och Meissel genom direkt undersökning
angifvit alla primtal intill 9,000,000. Öfver hufvud
kan man dock säga, att för kännedomen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
