Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikosjukan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilkens förhållande till kejsaren såsom dennes
gunstling och, så att säga, allrådande minister torde
hafva bidragit att grundlägga pretorianprefektens
ställning för framtiden. Ämbetet bekläddes dels
af en, dels och vanligen af två, någon gång tre,
länge valda ur riddareståndet. Småningom drogos
allt flere civila ärenden inom pretorianprefekternas
ämbetskrets, och efter Septimius Severus (193–211),
hvilken inskränkte pretoriangardets betydelse,
synes ämbetet hafva i sjelfva verket blifvit ett
slags statsministerpost, som bekläddes af utmärkta
rättslärde. I hvad mån verksamheten härutinnan
likasom den ganska omfattande rättskipning, som
den ifrågavarande prefekturen med tiden fick att
handhafva, utöfvades af en eller flere gemensamt,
är icke utredt. Efter Diocletianus och Konstantin
(4:de årh.) funnos fyra praefecti praetorio, hvilka
stodo i spetsen för den civila förvaltningen
i de 4 stora hufvuddelarna (praefecturae) af
Romerska riket: Österlandet (praefectura Orientis,
med Konstantinopel till ämbetssäte), Illyricum
(pr. Illyrici, hufvudstad Sirmium), Italien jämte
Afrika (pr. Italiae; hufvudst. vanligen Mediolanum)
och Gallien (pr. Galliarum; hufvudst. Trier),
hvarförutom funnos två praefecti urbi: för Rom
och Konstantinopel. Krigsbefälet var anförtrodt åt
8 magistri militum (generalbefälhafvare). – Vidare
märkas praefectus annonae, som efter Julius Caesars
eller Augustus’ tid hade att sörja för tillförseln
af lifsmedel till Rom, samt pr. vigilum, chefen
för nattvakts- och brandkåren i Rom (båda dessa
ställda under praefectus urbi), och pr. classis från
kejsaretiden, amiral för en flottafdelning, nämligen
en för den i Tyrrhenska hafvet (vid Misenum) och
en för den i Adriatiska hafvet (vid Ravenna). Under
dessa (undantagsvis en gemensam) stodo särskilda
praefecti navium, fartygschefer. Dessutom funnos
praefecti legionum, hvilka från början af 3:dje
årh. e. Kr. synas hafva fört befälet öfver de
särskilda legionerna, förut under en längre tid
kommenderade af legati, samt praefectus castrorum,
ett slags lägeringeniör och intendent, hvilken
undantagsvis fick befäl jämväl öfver någon legion, och
pr. fabrum, sappörchefen, vidare praefecti sociorum,
högre officerare i bundsförvandtshären, tre romare
och tre af bundsförvandterna för hvarje legion,
motsvarande tribuni militum i den romerska hären,
och pr. equitum, hvilka synas hafva stått i spetsen
för flere förenade rytteriafdelningar. Praefecti iuri
dicundo voro ämbetsmän i municipierna. För öfrigt
brukades ordet praefectus äfven om ståthållare i ett
landskap, t. ex. pr. Aegypti, samt i fråga om uppdrag
af olika slag. – 2. (Fr. préfet, Ital. prefetto). I
Frankrike och Italien titel på ett departements
eller en provins’ styresman (landshöfding). I
departementens underafdelningar, arrondissementen,
ombesörjes förvaltningen af underprefekter
(Fr. sous-préfets). Se vidare Frankrike, sp. 206–207,
och Italien, sp. 913. Om de s. k. préfets maritimes
se Frankrike, sp. 205. – Polisprefekt (Fr. préfet
de police) är titeln på chefen för Paris’ polis. –
3. Titel på föreståndare för vissa
vetenskapliga institutioner vid universiteten i Lund
och Upsala. 1. R. Tdh.
Prefektur (Lat. praefectura; se Prefekt), en prefekts
verksamhetsområde (i Frankrike département),
myndighet, ämbetstid, ämbetslokal. I det gamla
romerska riket förstods med praefectura särskildt
ett italiskt samhälle, som från Rom fick sig
tillsänd en praefectus, hvilken hade att utöfva
rättskipningen. Skilnaden för öfrigt emellan ett
vanligt municipium (se d. o.) och en praefectura
är dock, åtminstone för senare tider, ej fullt
klar. Innevånarna i den senare hade utan tvifvel
blott inskränkt romersk medborgarerätt, så att de
visserligen hade medborgarnas skyldigheter, men
saknade både rösträtt och valbarhet till ämbeten. I
fråga om de lagar, efter hvilka rätt skipades,
antager man, att de i sak voro samhällenas gamla
lagar, men till formen bestämda genom förordnanden
från Rom. I vissa prefekturer synas egna kommunala
ämbetsmän – dock ej för rättskipningen – och
ett slags kommunalförfattning hafva funnits.
R. Tdh.
Preference [-ra’ngs], Fr. préférence, företräde;
förmånsrätt; i Tyskland och Sverige ett af tre eller
vanligen fyra personer speladt kortspel, som har
sitt namn deraf att den ena »färgen» har företräde
framför (»tar öfver») den andra; högsta »budet»
i detta spel. – Jfr Par préférence.
Preference-aktier [-ra’ngs-] l. prioritetsaktier
äro aktier utrustade med en på visst
sätt bestämd företrädesrätt, särskildt till
vinstutdelning, t. ex. så, att 5 proc. utdelas på
preference-aktierna, innan någon vinst tillkommer
egarna af de öfriga aktierna (stamaktierna). Vanligen
tillägges af öfverskottet lika många procents
utdelning de senare, hvarefter återstoden fördelas
lika på båda slagen; men det förekommer äfven,
att ett maximum är bestämdt för utdelningen på
preference-aktierna, så att den vinst, som derutöfyer
finnes, tillfaller stamaktierna ensamma. Är vinsten
stor, kan således de förstnämndas företräde utjämnas
eller gå öfver till motsatsen. Från preference-aktier
böra noga skiljas obligationer, hvilka utgöra en
bolagets skuld och såsom sådan kunna utkräfvas,
medan de förres innehafvare äro delegare i bolaget.
Preferera (Lat. praeferre), föredraga, värdera mer,
hällre vilja hafva.
Prefix (af Lat. praefixus, fäst framför), språkv.,
är en ljudgrupp, som ställes framför ett ord eller
en ordform för att bestämma eller modifiera dess
betydelse. Liksom hvarje ordbildning, afledning,
böjning o. s. v. uppkommit genom hopryckning af
bredvid hvarandra ställda ord i en sats, så har också
prefigering uppstått på detta sätt. Prefixet var
ursprungligen tillsammans med det ord, till hvilket
det hör, ett kompositum, så fram i framföra (= föra
fram, der fram har suffix-ställning). Dock räknas ej
fram såsom egentligt prefix, så länge det finnes som
särskildt ord. Prefix är ett kompositionselement,
när hos den talande känslan af samband mellan detta
och det identiska enkla ordet är försvunnen. Så är
be- i befalla och öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
