- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
11-12

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pope, Alexander - Popelin, ett slags halfsiden, väfdt såsom kypert - Poperinghe, stad i belgiska prov. Vestflanddern - Popillius (Popilius), namn på en plebejisk slägt i det forna Rom - Popillius. 1. Cajus P. Lænas - Popillius. 2. Popilla - Popillius. 3. Cajus P. Lænas - Popocatepeti, en 5,420 m. hög vulkan i Mejico - Popovka, ett i ryska marinen förekommande bepansradt, flytande batteri - Popp l. pupp (Eng. poop, Fr. poupe, af Lat. puppis, bakstam), en hög, fordom lätt bestyckad öfverbyggnad längst akterut på ett fartyg - Poppæa Sabina, kejsar Neros maka, död år 66. Se Nero - Poppel, Populus, bot., ett slägte af träd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehålla lifligt och säkert utförda sedeskildringar. Till
det mera originella han diktat höra Satires and
epistles of Horace imitated
(1733–38), i hvilka
han tillämpade den romerska satirikerns ämnen på
sin samtids personligheter och karakterslyten. De
afspegla hela den då rådande politiska upphetsningen
och gå illa åt Walpoles anhängare. En publikation,
som af ren tilltalade tidssmaken, var P:s Letters,
hans till umgängesvänner skrifna bref, hvilka han
på äldre dagar insamlade och delvis omarbetade med
ändring af data samt lät utkomma, efteråt låtsande
att detta skett mot hans vett och vilja. Detta drag
ar betecknande för hans bemödanden att genom intriger
upprätthålla sitt anseende – men så lefde han också
i ett intrigernas och den politiska osäkerhetens
tidehvarf. – P. har fått det rätt passande vedernamnet
»Englands Horatius». Hans århundrade uppbar honom
oinskränkt såsom en af Europas mest mönstergilla
skalder och lagstiftare för smaken, tills han
vardt ett mål för romantikernas (Wordsworths och
Coleridges) angrepp, hvarefter hans anseende hotat
sjunka djupare än rättvist är. Egendomligt paradoxa
äro Byrons hänförda loford öfver honom. – P:s »Works»
utgåfvos bl. a. af Warburton (9 bd, 1751–60),
Warton (9 bd, 1797), Roscoe (1824) och Elwin (10 bd,
1871). E. F-t.

Popelin (Fr. popeline, egentl. papeline, af pape,
påfve; tyget tillverkades näml. först i Avignon,
som var påfligt område), ett slags halfsiden, väfdt
såsom kypert; glansigt hel- eller halfylletyg, som
utgör imitation af detta halfsiden.

Poperinghe, stad i belgiska prov. Vestflandern,
vid jernvägen mellan Yperen och Hazebrouck i
Frankrike. 11,031 innev. (1885). Textilindustri.

Popillius (Popllius), namn på en plebejisk slägt
i det forna Rom. 1. Cajus P. Laenas sändes år 168
f. Kr. till konung Antiochos Epifanes för att
å senatens vägnar tillsäga honom att upphöra med
det mot Egypten började kriget. Då konungen utbad
sig betänketid, ritade P. med sin staf en ring på
marken omkring honom och befallde honom att svara,
innan han gick ur ringen. Konungen förklarade sig
då färdig att lyda senaten. – 2. Popillia, moder
till Q. Lutatius Catulus (konsul 102 f. Kr.),
var den första romarinna, till hvilkens ära ett
liktal hölls. – 3. Cajus P. Laenas, af de frigifnes
stånd, en af Ciceros mördare. Se Cicero, sp. 342.
R. Tdh.

Popocatepetl (Aztek., »rökande berg»), en 5,420
m. hög vulkan i Mejico, hvilken tillsammans med det
närbelägna, något lägre Ixtaccihuatl (Aztek., »hvita
frun») bildar sydöstra gränsen af deri stora dal, i
hvilken hufvudstaden Mejico ligger. Hufvudmassan af
berget består af andesit, hvarjämte äfven porfyr,
obsidian, trakyt, basalt och andra liknande bergarter
äro representerade. På toppen är en ofantlig krater
af 1,500 m. genomskärning och 600 m. djup. Under de
sista 300 åren har P. haft endast 2 eller 3 utbrott,
men utsänder tid efter annan skurar af aska och sten
och alltid ett rökmoln, som tillsammans med det gula
svaflet, den grå askan, den bländande hvita snön på
kraterns sidor och den djupblå skyn ofvan åstadkommer
den obeskrifligaste färgeffekt. Vid foten af östra
sidan af P. ligger ett ofantligt lavafält, Malpais de
Atlachayacatl, som ger upphof åt Rio Atlaco. Enligt
Humboldt höjer det sig 18–25 m. öfver slätten och
sträcker sig 5,500 m. i ö. och v., med en bredd
af 1,800 m. I kratern och omkring densamma insamla
indianerna svafvel.

Popovka [papå’ffka], ett i ryska marinen förekommande
bepansradt, flytande batteri, som blifvit uppkalladt
efter sin konstruktör, vice amiralen Popov. Det
karakteristiska för ifrågavarande fartygstyp ligger
deri att fartyget, i plan sedt, är fullkomligt
cirkelformigt. Popovkan utmärker sig för stor
bärighet och maklighet, litet djupgående, god
vändningsförmåga samt ringa skottyta. Att likväl dessa
fartyg ej tillvunnit sig ett större erkännande torde
bäst framgå deraf att endast tvänne sådana blifvit
byggda: Novgorod och Amiral Popov. Novgorod, byggd
1873, har 6 propellrar och 2,600

illustration placeholder


tons deplacement. Diametern i vattenlinien är
30,8 m., djupgåendet 3,9 m., pansartjockleken
1 bältet 17,8–22,8 cm. och i tornet 22,8 cm.,
hastigheten 6 knop. Bestyckningen utgöres af
2 st. 27,9 cm. refflade bakladdningskanoner
samt 4 mindre skjutpjeser. Amiral Popov,
byggd 1875 för Svartahafs-flottan, har 4
propellrar och 3,570 tons deplacement. Diametern
i vattenlinien är 36,7 m., djupgåendet 4,1 m.,
pansartjockleken i bältet 40,6 cm. och tornväggen 40,6
cm., hastigheten 7 knop. Bestyckningen består af
2 st. 30,5 cm. retflade bakladdningskanoner samt 6
mindre skjutpjeser. J. G. B.

Popp l. pupp (Eng. poop, Fr. poupe, af
Lat. puppis, bakstam), en hög, fordom lätt bestyckad
öfverbyggnad längst akterut på ett fartyg. Jfr Ruff.
R. N.

Poppaea Sabina, kejsar Neros maka, död år 66. Se Nero.

Poppel, Populus, bot., ett slägte af träd, hörande
till nat. fam. Salicineae Mirb., kl. Dioecia L. Detta
artrika slägte har blommorna i långa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free