Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lisen, byggnadsk., namn på de smala, enkla, föga framspringande pilastrar, som inom den romanska byggnadskonsten användas för att pryda och indela ytterväggarnas ytor - Lisieux, stad i franska depart. Calvados - Liske, Xaver - Liskeard, fordom Liscarret, stad i engelska grefskapet Cornwall - Lismore, en till skotska grefskapet Argyle hörande smal, långsträckt ö i mynningen af Loch Linnhe - Lisola, François Paul - Lis pendens, Lat., jur., anhängig, ännu oafgjord rättssak - Lispund, egentl. liviskt pund, en i Skandinavien, norra Tyskland och Östersjöprovinserna förr bruklig vigt - Lissa, stad i preussiska regeringsområdet Posen - Lissa, ö utanför kusten af Dalmatien - Lissabon, Portugals hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domkyrka, men äfven å smärre landskyrkor, t. ex. Kaga,
Heda, Vårdsberg i Östergötland samt åtskilliga
Gotlandskyrkor. Upk.
Lisieux [-siö], stad i franska depart. Calvados,
vid floden Touques och franska vestbanan, från
hvilken vid L. utgår en bibana till Trouville (nära
40 km.). 16,039 innev. (1881). Stadens katedral
(grundlagd omkr. 1045, fullbordad 1233 och nyligen
restaurerad) är det mest intressanta exemplet i
Normandie på kyrkobyggnader stående på öfvergången
emellan den romanska och den gotiska stilen. L. är
en af de förnämsta handels- och fabriksstäder
i Normandie. Sedan gammalt är det bekant som
tillverkningsort för ett slags bomullstyg, som efter
den förste fabrikanten blifvit kalladt cretonne. –
På Caesars tid var L. under namnet Noviomagus
lexoviernas hufvudstad.
Liske, Xaver, polsk historieforskare, f. 1838 i
prov. Posen, sedan 1871 ordin. professor i historia i
Lemberg, har författat många uppsatser och recensioner
rörande polsk och allmän historia, intagna i v. Sybels
"Historische zeitschrift" m. fl. publikationer,
och verkar äfven såsom urkundsutgifvare. Bland hans
särskildt utgifna skrifter märkas hans studier till
16:de århundradets historia samt ett arbete öfver
utländingar i Polen (båda på polska). I svensk
öfversättning har L. låtit offentliggöra en Öfversigt
af den polska literaturen med särskildt afseende på
den svenska historien (i C. Silverstolpes "Historiskt
bibliotek", 1875–79).
Liskeard [li’skird], fordom Liscarret, stad i engelska
grefskapet Cornwall, n. v. om Plymouth. 5,591
innev. (1881).
Lismore [-mår]. 1. En till skotska grefskapet
Argyle hörande smal, långsträckt ö i mynningen af
Loch Linnhe. Areal 39 qvkm. 630 innev. (1881). På
ön finnas åtskilliga märkliga ruiner, såsom af
Achinduin castle – sannolikt biskoparnas af Argyle
forna residens –, en gammal katedral samt en borg,
som förmodas vara af norskt eller danskt ursprung. –
2. Stad i irländska grefskapet Waterford, vid
Blackwater. Omkr. 2,000 innev. Staden är hufvudort i
det katolska biskopsstiftet Waterford och L. samt har
en katedral (byggd 1663) och ett slott. Detta byggdes
1185 och var biskoparnas residens till 16:de årh.
Lisola, François Paul, baron de, österrikisk
diplomat, f. 1613 i Franche-Comté, trädde 1638
i kejsar Ferdinand III:s tjenst och blef 1643
resident vid engelska hofvet, hvarefter han
förflyttades till Polen, Spanien och slutligen
Haag. Död derstädes 1675. Han var en hätsk fiende
till Frankrike och Sverige samt skref bl. a. mot
Ludvig XIV:s eröfringslystnad Le bouclier d’état
et de justice contre le dessein de la monarchie
universelle (1667). Spaniens och kejsarens förbund
med Nederländerna 1673 var hufvudsakligen hans verk.
Lis pendens, Lat., jur., anhängig, ännu oafgjord
rättssak. – Lite pendente, (abl. abs. af l. p.),
under pågående rättegång; innan dom ännu fallit i en
rättstvist. – Litispendens, ett måls anhängighet vid
domstol. Denna inträder
med stämningeris behöriga delgifning och medför
den verkan att, så länge målet icke blifvit
afskrifvet från vidare behandling vid den
domstol, der det gjorts anhängigt, annan rätt
icke kan upptaga detsamma, om det dit instämmes.
I. Afz.
Lispund (Fornsv. lifspund, Med. Lat. liuonicum
talentum, D. liespund, T. liespfund), egentl.
liviskt pund, en i Skandinavien, norra Tyskland och
Östersjöprovinserna förr bruklig vigt, vanligen
1/20 af ett skeppund och indelad i 20 skålpund. I
Sverige aflystes denna vigt genom k. stadgan d. 31
Jan. 1855, men begagnas ännu (1885) i handeln bland
menige man. Ett lispund (vanligen tecknadt [lispund])
viktualievigt var = 8,5 kg.
Lissa. 1. (P. Leszno.) Stad i preussiska
regeringsområdet Posen, nära Schlesiens gräns,
vid jernvägen emellan Posen och Breslau. 11,758
innev. (1880), deraf nära 2,000 judar. Staden var
fordom befäst och har ett vackert slott. Ett antal
böhmisk-mähriska bröder, som, förvisade af kejsar
Ferdinand I, funnit en tillflykt på den polska
familjen Leszczynskis gods Leszczynko, anlade
på detta gods en stad (1548), som fick namnet
L. Under trettioåriga kriget ökades flyktingarnas
antal, och staden blef en vigtig handelsplats samt
medelpunkten för de böhmisk-mähriska bröderna i
Polen. Dessa hade der en ryktbar läroanstalt, der
Comenius (se d. o.) en tid var rektor, samt arkiv och
boktryckeri. – 2. (Slav. Vis, Lat. Issa.) Ö utanför
kusten af Dalmatien, s. v. om Lesina, har en areal
af omkr. 100 qvkm., är bergig och har flere goda
hamnar. Hufvudprodukter äro vin och rosmarinolja,
hvarjämte sardinfisket i hafvet utanför ger en rik
afkastning. 7,871 innev. (1880). Hufvudort är köpingen
L. på östra sidan, med en af de bästa hamnarna i
Adriatiska hafvet (befäst krigshamn). Under Napoleon
I:s krig besattes L. af fransmännen, men eröfrades 1810
af engelsmännen, hvilka innehade ön till Juli 1815 och
uppförde befästningar derstädes. I Juli 1866 gjorde
den italienska flottan under amiral Persano flere
angrepp på L. och blef d. 20 s. m. tillbakaslagen
af en vida underlägsen österrikisk eskader under
amiral Tegetthoff (med afseende på träfartyg voro
de bägge flottorna lika, men italienarna hade 12
pansarskepp, österrikarna endast 7). Striden stod
omkr. 16 km. n. om hamnen.
Lissabon (Port. Lisboa), Portugals hufvudstad, ligger
i prov. Estremadura på norra stranden af den 8,5
km. breda vik, som Tejo bildar ungefär 15 km. ofvanför
sitt utlopp i Atlantiska hafvet. Belägen dels
amfiteatraliskt längs viken, dels på och emellan tre
större och fyra mindre kullar, med Serra de Cintras
höjder i bakgrunden, erbjuder staden från sjösidan en
utomordentligt vacker anblick. Den egentliga staden
består af tre stadsdelar (bairrosy): occidental (8
församlingar), central (11 församl.) och oriental
(15 församl.). Förstäderna äro långa och sträcka
sig i olika riktningar ut till den omgifvande
landsbygden. L. erhöll genom det stora jordskalfvet
d. 1 Nov. 1755 ett helt nytt utseende. Den gamla
staden, det ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
