Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Limfärger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppnades en jernvägsbro öfver L., mellan Ålborg och
Nörresundby (se Danmark, sp. 859). – Fisket i L.,
som delvis försämrades efter det ofvannämnda
genombrottet, har sedermera åter tilltagit. I
senare tider hafva ostronbankar anlagts. På
fjorden eger en liflig ångbåtstrafik rum.
E. Ebg.
Limfärger. Se Färgämne.
Limhamn (af D. lim, kalk), fiskläge, kalkbruk och by
i Hyllie socken, Malmöhus län, vid Öresund, s. v. om
Malmö. Kalkbruket anlades af holländare i början af
1600-talet. Omkring midten af samma årh. indrogs det
till svenska kronan och utarrenderades åt enskilda,
men låg tidtals nere. Sedan förra hälften af
1700-talet hade det samma egare som Lomma tegelbruk,
nämligen slägten Kockum. Sedan början af 1870-talet
eges det, jämte Lomma cementfabrik, af Skånska
cementaktiebolaget, som der sysselsätter omkr. 150
personer. En 1,500 m. lång jernväg förenar kalkbruket
med bolagets brygga och lastageplats. Råmaterialet
sändes till Lomma, hvarjämte kalk brännes vid L. i
5 ugnar.
Limingo (F. Liminka). 1. Socken af Uleå härad och
domsaga, Uleåborgs län, Finland. Areal 306 qvkm;
befolkningen finsk, 2,939 pers. (1882). Under L. höra
kapellen Kempele (147 qvkm., 935 innev.), Lumijoki
(176 qvkm., 2,138 innev.), Tyrnävä (449 qvkm., 2,794
innev.) och Temmes (457 qvkm., 1,022 innev.), jämte
hvilka L. bildar ett konsistorielt pastorat af 1:sta
kl., Kuopio stift, Uleåborgs prosteri. L. har blifvit
omtaladt för de oöfverskådliga naturliga ängsfält,
öfver hvilka stora farvägen löper: "Storkyro åker och
Limingo äng ha icke sin like i bredd eller längd". –
2. Friherreskap, som år 1652 förlänades åt riksrådet
Mattias Soop, omfattade 129 3/8 mantal inom socknen
af samma namn. 1. O. I. 2. G. F.
Limisso (Limasol), stad på södra kusten af ön
Cypern, straxt v. om ruinerna af den forntida staden
Amathus. Omkr. 3,000 innev.
Limitativ (af Lat. limitare, begränsa), begränsande,
inskränkande. – Limitativt omdöme kallas i logiken
ett omdöme, hvars predikat i och för sig utgör en
negativ bestämning: A är non-B. Till sitt språkliga
uttryck blifva dessa omdömen i allmänhet lika med
de negativa (A är icke B), men en skilnad skulle
dock ligga deruti att negationen i det senare fallet
vore bunden vid copulan, i det förra låge i sjelfva
predikatet. Skall emellertid detta senare verkligen
vara förhållandet, blir omdömet tydligen ett positivt
omdöme, för hvars formella logiska karakter det är
likgiltigt om predikatet är någonting till sitt reella
innehåll negativt eller icke. Det är egentligen inom
den kantiska logiken, som läran om de limitativa
omdömena spelat någon större rol. Nyare logici hafva
i allmänhet ej funnit skäl att upptaga dem som en
särskild art af omdömen. – Anledningen till namnet
ligger deri att sferen för det logiska subjektets
möjliga bestämdhet ansetts genom den negativa
bestämningen i ett visst afseende begränsas, men för
öfrigt lemnas obestämd. – Den förståndskategori i den
kantiska kategoritaflan, som motsvarar de limitativa
omdömena kallas limitation. L. H. Å.
Limited (Eng.; af Lat. limitare, begränsa),
begränsad, säges om bolag med begränsad ansvarighet,
d. v. s. bolag, i hvilka hvarje delegare ansvarar
endast med sin kapitalinsats, t. ex. "The Gellivara
company limited".
Limitera (Lat. limitare), begränsa, inskränka. –
Limitation, begränsning, inskränkning. Se vidare
Limitativ.
Limma (Grek. leimma) kallades hos de gamle
grekerna den diatoniska halftonen (t. ex. a-b)
till skilnad från apotome, den kromatiska halftonen
(t. ex. b-h). Jfr Halfton. Limmat bestämdes
såsom resten af en qvart, sedan man frånräknat
två heltoner, hvadan dess akustiska förhållande
blef 243 : 256, som ej fullt öfverensstämmer
med den moderna diatoniska halftonen (15 : 16).
A. L.
Limmat, biflod till Aar i Schweiz, i sitt öfre lopp
kallad Linth, upprinner på Tödigruppen och strömmar
genom Linthdalen, hvarunder den upptager flere
alpfloden, såsom Sernf fr. h. och Löntsch fr. v.,
samt Escherkanalen till Walensjön och derifrån genom
Linthkanalen till Zürichsjön. Nedanför Zürichsjön
flyter floden under namnet Limmat genom den fruktbara
Limmatdalen och från Baden genom Siggendalen till
Aar. Hela vattendragets längd, de båda sjöarna
medräknade, är 142 km. Såsom vattenväg är endast
Linthkanalen användbar.
Limnaeus Cuv. (Limnaea Lam.), zool.,
ett slägte i vatten lefvande snäckor, hvilka andas
med lungor och således höra till gruppen Pulmonata
bland Gastropoda (bukfotingarna). Limnaeus-arterna
hafva tunnt, genomskinande skal, utdraget i en
spetsig tornlik spira; mynningen är vid, med skarp
kant. Ögonen sitta vid basen af de utdraget tresidiga
tentaklerna. L. stagnalis L. förekommer allmänt i
stillastående sötvattensamlingar. Flere andra arter
tillhöra den svenska faunan. O. T. S.
Limnai (ett grekiskt ord, som betyder träsk
eller sumptrakt) var namnet på en stadsdel i det
forna Sparta och en i det forna Athen på södra
sidan om Akropolis. Inom Athens L. var den stora
Dionysosteatern belägen, och hela det åt Dionysos
helgade området Lenaion utgjorde en del af Limnai.
A. M. A.
Limnell, Per Emanuel, aqvarellmålare, föddes i
Karlskrona d. 24 Mars 1764 (enl. annan uppgift
d. 27 Mars 1766), den adertonde i ordningen af
nitton helsyskon. Efter vexlande öden alltifrån
sitt sjunde år och under hårda försakelser arbetade
L. någon tid i faderns och sedan i styfmoderns
målareverkstad. Ändtligen yppade sig våren 1784 ett
tillfälle för honom att få komma till Stockholm, och
han blef der genast anställd vid k. teaterns verkstad
för dekorationsmålning. Der sökte han med stor flit
utbilda sina anlag, handledd först af Brusell och
sedan af Desprez, af hvilken han 1791 antogs till
ordinarie dekorationsmålare, en befattning, som han
skötte till långt inpå 1800-talet under Brusells
och Hjelms ledning. Den knappa aflöningen gjorde
emellertid, att L. flere gånger sökte "förening med
målareämbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
