Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillryssarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mer än 20 större jordskalf. Lindrigare skakningar
inträffa i medeltal 8 gånger om året. Fruktansvärdast
var jordbäfningen d. 28 Okt. 1746, då 5,000 menniskor
(af stadens 60,000) omkommo och Callao alldeles
förstördes. Efter d. 17 Jan. 1881 hölls L. en tid
besatt af chilenerna.
Liman (af Grek. limen, hamn, bukt). R., bukt, större
samling stillastående vatten, i synnerhet, i motsats
till delta- och haffbildning, den egendomliga, ofta
till en bred hafsarm utvidgade mynningen af en flod,
vanligen med framför liggande öar. Dylika limaner
förekomma oftast i norra och södra Ryssland, vid
de arktiska strömmarna och vid Svarta hafvets och
Azovska sjöns floder.
Limasol. Se Limisso.
Limb (af Lat. limbus, kant, bård), graderad cirkelring
på astronomiska, fysikaliska och geodetiska
instrument. Jfr Alhidad.
Limbek, sönderjylländsk adlig ätt, i 14:de och
början af 15:de årh., från byn Lehmbeck i närheten
af Rendsborg. – 1. Klaus L. fick genom gifte godset
Törning i norra Slesvig och förvärfvade sedermera
stora egendomar äfven i Nörrejylland, bl. a. Kalö
vid Arhus. År 1337 gjorde grefve Geert honom till
höfvitsman i Jylland, med hvars mäktigaste adelsmän
han ingått vänskaps- och slägtförbindelser. Emellertid
reste sig det nationella partiet, grefve Geert dödades
af Niels Ebbessön (1340), och Valdemar Atterdag
hyllades såsom konung. Först nekade L. honom
hyllningsed; men efter några års strid emellan
konungen och grefve Geerts söner uppträdde han såsom
mäklare emellan dem, åvägabragte förlikning (1343)
och trädde i konungens tjenst, först i egenskap af
"lensmand" på Själland, sedermera såsom drots. Detta
hindrade likväl icke, att han flere gånger, i
spetsen för Nörrejyllands stormän, gjorde uppror
mot konungen och med skiftande lycka stridde med
honom. Död 1372 eller 1373. – 2. Henneke L., den
förres son, tillhörde, likasom sin farbroder Lyder
L. (till Sögård i norra Slesvig) de sönderjylländske
adelsmän, som efter den siste hertigens död (1375)
hyllade den holsteinske grefve Geert den yngre såsom
hertig. Redan under faderns lifstid innehade han
Törning och det närbelägna Gram samt kämpade derifrån
än mot konungen, än mot hertigen. Under långa tider
låg han ute på sjöröfveri. Jämte Geert d. y. stupade
han i en strid mot ditmarskarna (1404). – 3. Klaus L.,
den föregåendes son, synes hafva blifvit helt och
hållet dansk. Åtminstone understödde han, stundom
med stora uppoffringar, under Margaretas och Eriks
af Pommern regering de andre danske adelsmännen och
flensborgarna mot de inflyttade tyskarna. Då han en
gång (1407) blifvit tillfångatagen af sina fiender,
måste han, för att kunna betala lösesumman, sälja en
stor del af sina gods till Margareta. 1413 var han
medlem af rättaretinget i Nyborg, hvilket tilldömde
konungen hertigdömet Slesvig. Men då han af konungen
ständigt tillbakasattes för dennes tyska gunstlingar,
gick han (1418) öfver till hertig Henrik, och efter
några års förlopp (1422) sände konungen
mot honom en här under Tönne Rönnov. Striden
gällde Törnings slott, och L. stupade troligen
i densamma. Med honom utslocknade ätten.
C. R.
Limburg. 1. Nederländsk provins, omfattande
konungarikets sydöstra hörn emellan preussiska
Rhenprovinsen, Belgien samt prov. Nordbrabant
och Geldern. Areal 2,204 qvkm. 246,298
innev. (1883). Större delen af prov. bildar en jämn
slätt, genomfårad af den föga segelbara Maas samt
i n. uppfylld af hedar och träsk (de Peel). I söder
intränga Ardennernas utlöpare med rik skogsväxtlighet
och ansenliga stenkolslager (vid Kerkrade). Vid sidan
om ett gifvande åkerbruk, hufvudsakligen utmed Maas,
idkas boskaps- samt en ansenlig biskötsel. Industrien
är koncentrerad i hufvudstaden Maastricht och i
Roermonde. – 2. Belgisk provins, belägen midt
emot den förra vid venstra stranden af Maas,
omgifves för öfrigt af prov. Brabant, Antwerpen och
Liége. Arealen är 2,412 qvkm. med en befolkning
af 213,770 pers. (1882). Södra delen är tämligen
kuperad och har god tillgång på jernmalm, men i n. är
prov. delad emellan stora träskmarker och den steniga,
öde Campinen, så att af hela ytvidden knappast mer
än 2/3 ligga under kultur. Maas’ floddal är likväl
bördig och frambringar, jämte spanmål, hvitbetor i
mängd. Boskapsskötseln sänder fjäderfä och särskildt
präktiga hästar i den engelska marknaden. Det
industriella lifvet är kraftigt. Hufvudstad Hasselt.
– Vid styckningen af det karolingiska väldet genom
fördraget i Verdun (843) tillföll landskapet L. kejsar
Lothar I och öfvergick efter hans död till Ludvig den
tyske 870, men styrdes under en lång tid bortåt af
egna grefvar, af hvilka historien med visshet nämner
Waleram I (omkr. 1060), som uppförde det numera till
belgiska prov. Liége hörande slottet L. En af hans
ättlingar, Henrik II, förstorade dess område ansenligt
1151 och antog titeln af hertig. Efter vexlande öden,
hvarunder landet en tid varit förenadt med Luxemburg,
kom det, sedan den regerande ätten utslocknat,
genom slaget vid Worringen 1288 till huset Brabant,
öfvergick sedan till Burgund och införlifvades 1430 af
Filip den gode med de nederländska provinserna. Vid
westfaliska freden, 1648, delades det emellan
Spanien och Generalstaterna, men återställdes till
sitt förra område genom den franska eröfringen 1794
och utgjorde efter upprättandet af konungariket
Belgien, 1830, en provins af detta land, till dess
1839 en ny delning företogs, som åt Nederländerna
öfverlemnade nordöstra hälften och derigenom skapade
det nuvarande skicket. Nederländska L. tillhörde,
ehuru med undantag af fästningarna Maastricht
och Venlo, såsom "hertigdömet L." Tyska förbundet
ända till 1866. – 3. Stad i belgiska prov. Liége,
uppförd på en brant klipphöj d vid Vesdre, var fordom
hufvudstad i hertigdömet L. och har ännu, jämte ett
slott af nyare datum och en gotisk kyrka, ruiner af
den gamla hertigliga borgen. Numera är staden mest
bekant för sin stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
