Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hofvet i Berlin. Sommaren 1882 sändes han i utomordentlig
beskickning till Stockholm för att framföra kejsarens
af Kina lyckönskan med anledning af kronprinsen
Gustafs förmälning. L. uppträder i sitt lands drägt.
Lifregementet var under såväl det äldre som det
yngre indelningsverkets tid det främsta af indelta
kavalleriets regementen, rekryterades ur Svealands
alla fyra östliga provinser och var vanligen starkare
än andra regementen. Vid det yngre indelningsverkets
afslutande (1687) fick det 12 kompanier och 1,505 man
samt utsträcktes ända in i Västergötland. Regementet
deltog med utmärkelse i Sveriges alla krig, men
skar sina vackraste lagrar i slaget vid Lund
(1676). År 1792 delades regementet i tre kårer,
hvilka nu bära namnen Lifregementets dragonkår,
Lifregementets grenadierkår och Lifregementets
husarkår (se följ. art.). C. O. N.
Lifregementets dragonkår (n:r 2), som vid
Lifregementets delning (1792) kallades
Lifregementsbrigadens kyrassierkår, fick 1815 sitt
nuvarande namn och 1833 sin nuvarande organisation
på 5 sqvadroner med 505 nummer, af hvilka 435 äro
besatta med korpraler och dragoner, 30 äro anslagna
till trumpetare och volontärer samt 40 jämte
15 hästnummer hållas vakanta. Kåren är indelad
med 211 nummer i Stockholms, 279 i Upsala och 5 i
Gefleborgs län. Dess verkliga styrka uppgår till 24
officerare, 16 civilmilitärer, 25 underofficerare och
trumpetare med underofficers grad, 460 man och 490
nummerhästar. Konungen är kårens chef. Dess mötesplats
är Ladugårdsgärdet vid Stockholm. Inom Upsala län
finnas en af rusthållarna bildad remonteringskassa
och en på samma sätt åstadkommen beklädnadskassa.
C. O. N.
Lifregementets grenadierkår (n:r 3) utgöres af tre
kompanier af det forna Lifregementet, hvilka 1792
ändrades till infanteri, och af ett fjerde, som 1804
undergick samma förvandling. Kåren kallades först
Lifregementsbrigadens grenadierkår och fick 1804 sitt
nuvarande namn. Den utgör 500 nummer, indelade 375 i
Vestmanlands, 111 i Södermanlands och 14 i Stockholms
län. Af de 500 numren äro 428 besatta med korpraler
och soldater, under det 36 äro anslagna till spel och
volontärer samt andra 36 hållas vakanta. Konungen
är kårens chef. Dess verkliga styrka uppgår till 20
officerare, 8 civilmilitärer, 24 underofficerare och
musikanter med underofficers grad samt 464 man. Kårens
mötesplats är Utnäslöt nära Kolbäcks station på
Vesterås–Arboga-banan. C. O. N.
Lifregementets husarkår (n:r 3) kallades vid
Lifregementets delning (1792) Lifregementsbrigadens
lätta dragonkår samt fick 1833 sin nuvarande
organisation på 5 sqvadroner med 500 nummer, indelade
25 i Vestmanlands, 335 i Örebro, 15 i Södermanlands
och 125 i Skaraborgs län. Af de 500 numren äro 430
besatta med korpraler och husarer, hvaremot 30 äro
anslagna till trumpetare och volontärer samt 40 jämte
15 hästnummer hållas vakanta. Konungen är kårens
chef. Dess verkliga styrka uppgår till 24 officerare,
16 civilmilitärer, 25 underofficerare och trumpetare
med underofficers grad, 455 man och 485 hästar. Dess mötesplats
är Sanna hed nära Hallsbergs jernvägsstation
för befälsmötet, Örebro för rekrytmötet och
Axevalla eller Sanna hed för regementsmötet.
C. O. N.
Lifrustkammaren, en i Stockholms slott förvarad
samling af allahanda äldre vapen, rustningar,
hvilka burits af Sveriges krigiske konungar
och andra ryktbare män, inhemska regementens
fanor m. m. Införlifvad med L. är äfven den
s. k. Klädkammaren, som bland samlingar af dylikt
slag är af öfverträffande värde, och som förutom
fem stora förgyllda kröningsvagnar (den äldsta
från 1699) innehåller svenska konungars och
drottningars kröningsdrägter samt andra kläder,
praktsadlar m. fl. föremål, som nyttjats af våra
furstliga personer, hvartill kommer ett stort antal
pagedrägter och lakejlivréer från svenska hofven
alltsedan Gustaf II Adolfs tid. För sin sällsynta
dyrbarhet utmärka sig särskildt de guldstickade och
broderade kläder, som Karl X Gustaf burit. Bland
enklare föremål af stort affektionsvärde märkas
den drägt (fullständig), i hvilken Karl XII sköts
vid Frederikshald, de klädesplagg, i hvilka Gustaf
II Adolf sårades vid Dirschau, den häst (stående
uppstoppad i Lifrustkammaren), som bar hjeltekonungen
i slaget vid Lützen, samt den maskeraddrägt, hvilken
Gustaf III hade på sig, då han sårades af det mördande
skottet.
I äldre tider förvarades "lilla arkliet"
(l. arsenalen) å slottet Tre kronor. 1691 inreddes
det å nuvarande Karl XII:s torg belägna De la
Gardieska palatset, som genom reduktionen tillfallit
kronan, till en arsenal, i hvilken alla krigstroféer,
äldre rustningar, kröningstyg m. m. vårdades
till 1793, då nämnda palats inreddes till en
teater. Man inrättade då nedre våningen af slottet
Fredrikshof (se d. o.) till tyghus och den öfre
till förvaringsplats för troféerna. När Fredrikshof
1802 förvandlades till kasern, flyttades samlingarna
dels till varmväxthuset i Kungsträdgården, dels till
Skeppsholmen. 1817 öfverlemnades alla från rikets
fiender eröfrade fanor och öfriga segertecken till
Riddarholms-kyrkan, medan de återstående samlingarna
fördes dels till "Confidencen" i Ulriksdals park, dels
till Gripsholm och dels till k. husgerådskammaren
(vid Stockholms slotts yttre borggård). 1850
inrymdes L. jämte Klädkammaren i första våningen
af Arfprinsens palats och 1856 i Brunkebergs hotell
(andra våningen). 1866 var deras flyttning derifrån
till Nationalmuseum fullbordad. Genom en hösten
1884–Juli 1885 försiggången flyttning hafva slutligen
Lifrust- och Klädkamrarna, såsom en sjelfständig
inrättning med egen föreståndare och sorterande under
Nationalmuseets nämnd, fått sin lokal för framtiden i
Stockholms slotts nordöstra flygel, i de två våningar,
hvarest förut k. biblioteket och "stenmuseum" hade
sin plats.
Lifräddningsanstalt. Se Lifräddningsstationer.
Lifräddningsboj, en ring af vattentät segelduk,
fylld med luft, kork eller annat lätt ämne. Den bör
vara så stor, att en man kan föra den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
