Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liber diurnus romanorum pontificum kallas en
samling formulär för en mängd i den romerska kyrkan
förekommande vigtiga förrättningar, såsom påfvens
installation, de suburbikariske biskoparnas
invigning, utdelande af pallium, medgifvande af
privilegier o. s. v. Boken, bestämd till bruk för det
påfliga kansliet, och för hvars formulär i synnerhet
bref från Gelasius I (492–496) och Gregorius I
(590–604) ligga till grund, härleder sig från 7:de
årh. och var i bruk in i det 11:te årh. Sedan råkade
den i glömska. Först på 1600-talet blef den utgifven
i kyrkligt-literärt intresse, men förbjöds af den
romerska censuren, emedan påfvarnas gamla kanslibok
gaf en och annan stöt åt såväl påfvens ofelbarhet
som hans supremati öfver kyrkan. En kritisk upplaga
utgafs icke dess mindre af Eugène de Rozière i Paris
1869 under namn "Liber diurnus ou recueil des formules
usitées par la chancellerie pontificale du V:e au
XI:e siècle". J. P.
Liberia, neger-republik på den s. k. Pepparkusten i
Vest-Afrika, sträcker sig, med en längd af omkr. 600
km., från Jong, en biflod till Sherbar, 7° 35’
n. br., 12° 20’ v. lgd, till floden San Pedro,
4° 45’ n. br., 6° 40’ v. lgd. Gränsen österut går
merendels 130–160 km. från kusten. Arealen beräknas
till 50,000 qvkm. Liksom i Öfre Guinea i allmänhet är
kusten lågländ, men det inre landet ligger tämligen
högt, är skogbevuxet och rikligen vattnadt af en
mängd strömmar. Klimatet är hett och osundt för
européer, ehuru det på senare tiden blifvit bättre
genom torrläggning och anses mindre farligt än i
angränsande delar af kusten. Jorden är bördig och
passande för tropiska växtslag, såsom ris, socker,
jams, jordnötter, bananer, ingefära, kassavarot,
kakao samt en utmärkt varietet af kaffe, hvars
odling alltmer tilltager. Dessa produkter jämte
palmolja utgöra innevånarnas förnämsta näring och
jämte bomull, indigo, kautsjuk, elfenben, färgträ och
hudar vigtigaste exportvaror. Boskapsskötsel idkas
något i det inre landet. – Republikens författning är
bildad efter den nord-amerikanska. Regeringen består
af en president med 5 ministrar (den verkställande
makten) samt en lagstiftande församling (kongress),
sammansatt af en senat med 8 för 4 år valda medlemmar
och af ett representanthus med 13 medlemmar, hvilka
liksom presidenten väljas för 2 år. En representant
tillkommer för hvarje 10,000-tal, hvarmed befolkningen
ökas. Röstberättigad är hvarje neger, som uppnått
21 års ålder och eger fast egendom. Ingen hvit
man eger medborgarerätt. Slafveri och sjöröfveri
äro förbjudna. Hvarje man af 16–50 års ålder
är värnpligtig, men någon stående armé finnes
ej. Engelskan är det officiella språket. Republiken
är delad i 4 counties (Mesurado, Grand-Bassa,
Sinoe och Maryland) och dessa i townships, hvart
och ett af 64 eng. qv.-mils storlek. Hufvudstad och
förnämsta handelsplats är Monrovia, med omkr. 3,000
innev. Befolkningen, såvida den är civiliserad,
bekänner sig till kristendomen. Statskyrka finnes ej,
och alla trosbekännelser äro lika berättigade. Amerikanska
metodister och baptister hafva
missionsanstalter i landet sedan midten af
1830-talet. Befolkningen omfattar omkr. 18,000
civiliserade negrer, hufvudsakligen af amerikansk
härkomst, och 1,050,000 halfvilda infödingar,
af hvilka några äro bofasta. Bland mera
intressanta stammar må nämnas veis, bassa, kru och
mandingoer. Republikens årliga inkomster uppgifvas
officielt till omkr. 100,000 doll. och utgifterna
till 90,000 doll. – Republiken grundades af ett
sällskap i Nord-Amerika, "American colonisation
society", som bildades d. 31 Dec. 1816 med ändamål
att grunda en koloni af frigifna negerslafvar,
som önskade återvända till sitt fädernesland,
och bereda dem tillfälle att komma i åtnjutande
af de politiska och sociala rättigheter, som voro
dem förvägrade i Förenta staterna. I Dec. 1821
ingicks fördrag med negerhöfdingar i Vest-Afrika,
hvarigenom ett för ändamålet lämpligt landområde
förvärfvades. Sällskapet gaf hvarje neger 30
acres (12 har) land jämte nödiga redskap. Monrovia
(uppkalladt efter presidenten Monroe) anlades 1824,
och området utvidgades genom nya köp och genom
upptagande af infödda höfdingar. Till 1847 stod
kolonien under nord-amerikanska unionens skydd, men
förklarades då sjelfständig, antog sin nuvarande
författning och erkändes af de europeiska makterna
samt slutligen (1861) äfven af Förenta staterna. De
stora förhoppningar man gjorde sig om den nya staten
hafva ingalunda blifvit förverkligade. Negrerna
i Amerika röja föga åstundan att förena sina öden
med densamma, nu då de ega sin frihet att gå hvart
de vilja, och på de kringboende vilda stammarna
utöfvar republiken ej det förädlande inflytande man
väntat; tvärtom visar L:s civilisation benägenhet
för försämring.
Liberiska flodhästen, Chaeropsis
liberiensis, zool., hör till flodhästfamiljen
(Hippopotamidae) inom svindjurens ordning (Belluae)
och däggdjurens klass. Det är först sedan 1840, som
denna djurart blifvit känd. Till en början erhöll
man endast skallar att beskrifva, men mot slutet
af 1860-talet lärde man känna arten både till dess
yttre utseende och skelettet. Liberiska flodhästen
liknar mycket den vanliga flodhästen och har liksom
denne en tjock, lindrigt rosenfärgad hud, som
saknar hår, undantagandes att några spridda sådana
finnas på nosen och i öronöppningarna. Hufvudet är
jämförelsevis mycket mindre än hos vanliga flodhästen
och har ansigtet ej så mycket utveckladt. Ögonen äro
riktade långt mera utåt. Kroppen är mindre klumpig
än vanliga flodhästens. Ögonhålorna ligga nära
(hos vanliga flodhästen ett ansenligt stycke bakom)
skallens midt. Hjernskålen är något kullrig och
högre än ögonhålornas öfre kant. Framtänderna äro 2,
hörntänderna 1, de falska kindtänderna 4 och de äkta
kindtänderna 3 i hvarje käkhalfva; i underkäken finnes
dock blott en framtand i hvardera käkhalfvan. Djurets
längd stiger till ungefär 1,5 m. och svansens till 23
cm. Det träffas i floder i Liberia (i Öfre Guinea),
synes vistas på land mera än vanliga flodhästen och
jagas af infödingarna för sitt kött. C. R. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
