Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
numera senator L. Mechelin och undertecknades
af 53 personer, bland hvilka de fleste vid
landtdagarna eller i pressen deltagit i det
politiska lifvet. Såsom önskvärda reformer på
den konstitutionella rättens område framhöllos
deri: landtdagsperiodernas förkortande till
två, högst tre år och motionsrätt för ständerna;
stiftandet af tryckfrihetslag; utvidgandet af
ständernas makt i statshushållningen; närmare
begränsning och fixering af den s. k. administrativa
lagstiftningsmakten; ombildning och förenkling
af styrelseverken; ett klarare fastställande af
Finlands unionella ställning till kejsaredömet;
samt religionsfrihetens betryggande och ordnande
genom frisinnad dissenterlag. Den centrala
ställningen i språkfrågan angafs genom yrkandet
att ett erforderligt antal lyceer med finskt
undervisningsspråk skulle inrättas utan inskränkning
eller förfördelande af de skolor, i hvilka svenskan
var undervisningsspråk. Derjämte tillbakavisades de
finsk-språkiga ifrarenas yrkande att svenskan skulle
betraktas såsom ett främmande tungomål, hvilket borde
vika för finskan, och deras bemödanden att hos menige
man väcka afvoghet och hat till det svenska språket,
på samma gång som det liberala partiet förklarade,
att det ville understödja sträfvandena och åtgärderna
att åt finskan bereda en med svenskan jämnbördig
plats och användning. Med anledning af det liberala
programmets, såsom det tycktes, sväfvande uttalanden
i språkfrågan drogo sig flere af de forne liberale,
hvilka önskade ett mera energiskt uppträdande gent
emot fennomanien, tillbaka, medan å andra sidan
den förstärkning från moderat-fennomanskt håll de
liberale väntat sig uteblef. Dock vann partiet afgjord
seger vid valen inom borgareståndet till 1882 års
landtdag och beherskade under landtdagens lopp i de
flesta frågor detta stånd äfvensom ridderskapet och
adeln. Vid 1885 års landtdag var partiet försvagadt
till följd af bristande ledning och af oenighet i
flere hufvudfrågor. M. G. S.
Liberale da Verona, Antonio, italiensk målare af
Verona-skolan, f. 1451, d. 1536, hette egentligen
Liberale di Giacomo di Verona efter sin fader. Han
var till sitt 30:de år bokmålare och förde som
sådan ett kringflackande lif. Men under de senare
lefnadsåren målade han altartaflor i olja och
väggbilder al fresco i sin fädernestad, Verona. Af
hans fresker är, utom några fasadmålningar, endast
Kristi begrafning (i S. Anastasia) i behåll, en
bild bekant för framställningen af en mängd bittert
gråtande personer. Af taflor tillskrifvas honom 18
stycken, men endast 2 af dem äro signerade, nämligen
en död Kristus (i Palazzo Torrigiano i Florens)
samt en tronande madonna med helgon (från 1489,
nu i Berlins museum). Hans målningssätt, med sitt
minutiösa utförande, påminner om den ursprunglige
miniatyrmålaren. För öfrigt är hans teckning ofta nog
hård, kantig och obehaglig, om det ock ej kan nekas,
att den är högst karakteristisk. Hans arbeten göra
intryck af att han rönt starkt inflytande från skolan
i Padua och dess berömde mästare, Mantegna. C. R. N.
Liber catenatus, Lat., "fastkedjad bok", en bok,
som medelst länkar är fäst vid en mur, en pulpet
e. d. I äldre tider, då böcker voro dyrare och
sällsyntare än i våra dagar, var det ej ovanligt,
att man medelst fastläsning skyddade dem, som
voro ämnade att begagnas af allmänheten, t. ex. i
kyrkor, kloster, skolor och andra inrättningar. Libri
catenati äro ej särdeles sällsynta i äldre offentliga
boksamlingar. Linné berättar i sin "Skånska resa",
att vid hans besök i Malmö svenska kyrka (1749)
förvarades i ett rum bakom altaret derstädes 47 stora
volymer ("theologica, chronologica och lexica"),
hvilka samtliga medelst jernkedjor voro fastlästa
vid korstolarna. Såsom utgörande en del af det
s. k. Dringelbergska libreriet (se d. o.) hafva
dessa böcker i senare tid inforlifvats med Malmö
allmänna läroverks bibliotek. På de flesta af
dem äro kedjorna numera försvunna. K. biblioteket
i Stockholm eger en folioupplaga af Justinianus’
"Pandectae" (Leiden, 1514), hvars fem band ännu hafva
kedjor hängande vid de styfva, pergameritklädda
träpermarna. Å den i samma bibliotek befintliga
s. k. "bokjätten" (se Gigas librorum) saknas numera
kedjan, men af en märla å en af permarna finner man,
att äfven den en gång varit en "liber catenatus".
R. G.
Liber daticus, Lat., "gåfvobok", kallas en vid
åtskilliga kloster och kyrkor under medeltiden
förekommande anteckningsbok, hvari uppskrefvos
dels alla dit skänkta gåfvor, dels ock namnen på
klostrets eller kyrkans välgörare, hvilkas åminnelse
vissa dagar årligen borde firas med mässor o. d. I
synnerhet märklig är Liber daticus lundensis,
St. Laurentius’ (domkyrkans) i Lund gåfvobok,
hvilken, jämte det samtida "Necrologium lundense",
utgör en vigtig urkund för kännedomen om Danmarks
medeltidshistoria. Den är uppställd i form af
ett kalendarium, hvars egentliga text består af
helgonbiografier, under hvilka för hvarje dag efter
hand gjorts anteckningar om samtida händelser under
tiden mellan 1086 och 1391. Hvilken vigt fordom
varit fäst vid ofvannämnda båda handskrifter samt
huru tillförlitliga de deri meddelade uppgifterna
äro kan man sluta sig till deraf att ärkebiskop
Jens Grand 1293 befallde, att vid äfventyr af
bannlysning de ej finge tagas ur St. Laurentius’
kyrkas sakristia, med mindre ärkebiskopen och
domkapitlet dertill gifvit sitt tillstånd; ej häller
skulle någon fördrista sig deri inskrifva något utan
samma myndigheters befallning. Alla anteckningar
deri borde göras af trovärdiga, dertill särskildt
förordnade personer. Af "Liber daticus lundensis"
finnas två handskrifter i behåll, den ena, äldre, i
Lunds universitets bibliotek och den andra, yngre, i
K. biblioteket i Köpenhamn, hvilka delvis komplettera
hvarandra. Båda hafva blifvit tryckta i Langebeks
"Scriptores rerum danicarum". En ny upplaga häraf,
försedd med upplysande noter, började 1884 utgifvas
i Köpenhamn af Selskabet for udgivelse af kilder
til dansk historie under titeln "Libri memoriales
Capituli lundensis, Lunde Domkapitels gaveböger og
nekrologium ved C. Weeke". B. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
