Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leibniz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som den latinska benämningen på L., kan man dock ej
identifiera det med romarnas Lugdunum. Det nämnes
i handlingar först i 11:te årh. under namnet
Leithen. Under Nederländernas krig med Spanien
vann L. stor ära genom sin ståndaktighet under de
två belägringarna 31 Okt. 1573–21 Mars 1574 och 25
Maj–2 Okt. 1574, då staden räddades derigenom att
dammarna genombrötos och det omgifvande landet sattes
under vatten.
Leiden (Leyden), Lukas van, holländsk målare
och kopparstickare (hette egentligen Lukas Jakobsz
och kallades af italienarna Luca d’Olanda), f. i
Leiden 1494, d. i samma stad 1533, en af sin tids
mångsidigaste och duktigaste konstnärer, lärjunge af
sin fader, Huig Jacobsz, och Cornells Engelbrechtsen,
var så tidigt utbildad, att ett af hans kopparstick
bär årtalet 1508. Angående hans lefnadsförhållanden
känner man, att han gifte sig 1515, att han 1521 lefde
en tid i Antwerpen, der han gjorde Dürers personliga
bekantskap och 1522 intogs i Lukasgillet, samt att
han 1527 företog en lustresa genom Nederländerna,
hvilken för honom blef ett fullkomligt triumftåg. –
L. har efterlemnat dels taflor, dels i synnerhet
utmärkta kopparstick. Taflorna från hans egentliga
och sjelfständiga verksamhetstid utmärka sig för
egendomliga typer och originelt ordnade kompositioner
samt en lysande färg. Under sin senaste tid gaf han
vika för den italianiserande riktning, som under
början af 1500-talet öfvade inflytande på Hollands
konst. Bland hans målningar märkes en stor tredelad
altartafla (triptychon) i Leiden, framställande
Yttersta domen med helvetet och paradiset på
sidodörrarna samt, på deras yttersidor, kraftiga
bilder af apostlarna Petrus och Paulus. Vidare
finnas af hans hand äfven genreartade taflor, såsom
Herrar och damer vid spelbordet (i England) samt
Schackparti och S:t Hieronymus’ botöfning (bägge
i Berlin). Dessutom finnas af hans hand en madonna
(i München), kejsar Augustus inför Sibyllan, som för
honom visar den heliga jungfrun i skyn (i Wien) samt
Kristus botar den blinde (1531; nu i Petersburg),
kanske hans sista arbete. – Af hans kopparstick
räknas 177 nummer. L., som ibland kallats "Hollands
Dürer", är för kopparsticket ej så epokgörande som
den tyske mästaren, men hans arbeten utmärka sig för
en förträfflig behandling. Han började utöfvandet
af denna svåra konst redan som gosse. Hans teckning
utmärkte sig då för fula former, men derjämte sträfvan
efter andligt uttryck, t. ex. Kristus inför folket
(1510). Under det derpå följande skedet framträdde
hans sträfvan efter specifikt holländsk originalitet
starkast med bisarr uppfattning, men storartade
kompositioner, såsom i framställningen af Golgata
(1517). Högst står han i de blad, som härstamma från
tiden omkr. 1520, då han äfven står Dürer närmast,
ibland t. o. m. öfverträffande honom i formen,
men utan att nå honom i känslodjup, t. ex. Passionen
(1521) eller en bröstbild af kejsar Maximilian (1520),
af K. van Mander ansedd för hans vackraste stick. Till
samma tid höra äfven några
genrebilder, t. ex. Tandläkaren (1523), hvilka förena
den breda, kraftiga formen med karakteristisk
verklighetsframställning. 1525 stack han sitt eget
porträtt; men derefter öfverlemnade han sig helt och
hållet åt den italianiserande riktningen, och hans
flesta dit hörande arbeten äro svårt maniererade,
t. ex. Syndafallet, Adam och Eva vid Abels lik
(1529). – L. tecknade äfven för träsnitt, i det
hela 32 blad, hvilka dock ej ega någon särskildt
framstående betydelse. Bland holländska konstnärer
var han den förste, hvars rykte gick öfver
verlden. C. R. N.
Leidenflaskan, fys. Se Laddflaskan.
Leidenfrostska försöket, leidenfrostska fenomenet,
fys. Se Sferoïdalt tillstånd.
Leif den lycklige (Isl. Leifr hinn heppni),
son till Grönlands förste landnamsman, Erik Röde,
införde på uppdrag af Olof Tryggvesson kristendomen
på Grönland. I synnerhet är han namnkunnig såsom den
förste, som (år 1000) besökte det kort förut af Bjarne
Herjulfsson upptäckta amerikanska fastlandet. En
vinter uppehöll han sig i en trakt, der boskapen gick
på bete året om – enligt de nyaste undersökningarna
sannolikt Virginien –, och der vinrankan växte
vild. Han kallade derför landet "Vinland". Efter
faderns död blef L. grönländarnas höfding. Han dog
omkr. 1021. C. R.
Leigh [li], stad i engelska grefskapet Lancaster, 19
km. v. om Manchester. 21,733 innev. (1881). Siden- och
bomullsmanufakturer, glasbruk och jerngjuterier. I
trakten finnas stora stenkolslager.
Leighton [liten], Sir Frederick, engelsk målare,
f. 1830, studerade dels i Florens, dels i Frankfurt
under Steinle, som utöfvade stor inflytelse på
honom och bestämde hans konstriktning. I Bruxelles
utställde L. 1847 sin första tafla, Cimabue träffar
Giotto som ung herde. Hans nästa betydande målning,
utförd i Rom under en treårig vistelse der, var
Cimabues madonna, förd i triumf genom Florens’
gator (nu i Buckingham-palace i London). Derefter
slog han sig ned i Paris, umgicks flitigt med Ary
Scheffer och Robert-Fleury, men återvände igen till
London, der han 1866 blef intagen i akademien och 1878
dennas president. Sina ämnen hemtar L. mest ur Gamla
testamentet eller grekiska mytologien och historien,
hvarjämte han ock målat enkla folklifsbilder och
romantiska ämnen. Någon gång har han äfven försökt
sig på landskap, till och med öfvat skulptur. Bland
hans mest betydande arbeten må nämnas väggmålningar
i South Kensington Museum (1880).
Leijonancker, Fredrik Vilhelm Erik Karl, ämbetsman,
ingeniör, tillhörde en adlig slägt, som härstammar
från den skotske köpmannen Daniel Young (f. 1627, d.,
såsom kommerseråd, 1688), hvilken 1666 adlades med med
namnet L. Han föddes på egendomen Viken i Skaraborgs
län i Mars 1818, blef 1836 sekundlöjtnant vid flottan
samt gjorde sedan tjenst å handelsfartyg under resor
på Nord-Amerika och Vestindien. Efter sin hemkomst
genomgick L. högre artilleriläroverket å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
