Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laudabilis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringsområdet Köslin (Pommern), vid Leba och jernvägen
Stettin–Danzig. 7,545 innev. (1880).
Laufach, by i norra Bajern, 10 km. ö. om
Aschaffenburg, var d. 13 Juli 1866 skådeplats för en
strid mellan hessen-darmstadtska divisionen under
general Perglas och preussiska brigaden Wrangel,
som utgjorde avantgarde för general v. Göbens
division och kastade sin fiende tillbaka till
Aschaffenburg. C. O. N.
Laufberger [hårdt g], Ferdinand, österrikisk
målare, f. i Böhmen 1829, d. 1881, studerade
först i Prag och derefter i Wien. Han började som
historiemålare, öfvergick sedan till genrebilder
ur folklifvet och vände sig sist till religiöst
måleri. Under resor i södra Europa 1862 utbildade
han sitt sinne för dekorationsmålning genom studium
af renaissancen. Frukten deraf blef en böjelse
för monumentalt måleri, som fann sitt uttryck i
sgraffito-dekoration (inristad teckning i den yttre
murputsen) och takmålningar i Oesterreichisches museum
samt flere arbeten för enskilda hus i Wien. Han var
sedan 1868 professor vid Kunstgewerbeschule i Wien.
Laufen, by och slott i schweiziska kantonen Zürich;
slottet är beläget på en klippa omedelbart öfver
Rhenfallet vid Schaffhausen. Från en jernpaviljong,
kallad Fischetz, vid slottet har man alldeles invid
fallet en imposant anblick af detta. Vid byn går
schweiziska nordöstbanan öfver Rhen på en 192 m. lång
bro straxt ofvanför fallet och passerar derefter i
en tunnel under slottet.
Lauffen (Laufen), gammal stad i würtembergska
Neckarkretsen, på båda sidor om Neckar. 3,678
innev. (1880). Liflig vinodling i omgifningarna. Vid
L. vann landtgrefven Filip af Hessen d. 12–13 Maj
1534 en seger öfver Ferdinand af Österrike, hvarigenom
den fördrifne hertig Ulrik af Würteinberg åter kom
i besittning af sitt land.
Laugardalur, dalgång på Island, med en gård,
Laugarvatn, i hvars närhet flere heta källor
(Isl. laugar) finnas. Gården ligger på vägen
mellan Reykjavik och Geysir samt är derför
ett af turister mycket begagnadt nattqvarter.
C. R.
Laugarnes, gård vid Reykjavik, på Island,
i närheten af heta källor (Isl. laugar). Den
grymma Hallgerd, hvilken sedermera äktade Gunnar
från Hliðarende, hade der sin bostad. Under en
nyare tid var det en följd af år biskopssäte.
C. R.
Laugée [låsje], Désiré François, fransk målare,
f. 1823, studerade i Paris under Picot samt började
efter resor i Belgien och England behandla romantiska
ämnen. Han öfvergick sedan till genremåleriet samt
skildrade böndernas och de lägre klassernas lif,
hvarvid han helt enkelt och okonstladt hållit sig till
den vanliga verkligheten utan att dock vända fram dess
fula sida. Hans taflor utmärka sig för tilltalande
sanning i form, rörelse och ton. Sådana arbeten
äro Skördemannens frukost (1857), Nejlikplockning
i Picardie (1861; nu i Luxembourg) och Den glada
nyheten (1861). Men han har äfven målat bilder af
annat innehåll, såsom Målaren Eustache Le Sueur hos
kartiisianerna (1855; nu i Luxembourg) och Den hel. Elisabet af
Frankrike, som tvättar de fattiges fötter, en tafla,
som vid 1865 års salong skördade stort bifall.
C. R. N.
Lauge Gudmundssön, dansk riddare, besvågrad med
Hvide-ätten, var först i tjenst hos konung Erik
Plogpenning, men kom i fiendskap med denne och
flydde till hertig Abel i Sönderjylland, hvilken
låg i fejd med sin broder konungen. L. gjorde hvad
han kunde för att förbittra brödrastriden; och då
förlikning var sluten samt konungen besökte hertigen
på Gottorp, eggade han Abel till att låta honom
gripa Erik, föra honom ut på Slien och dräpa honom
(1250). Två år derefter, då Abel var död, flydde
L. till Kiel, hvarest han kort derefter blef dödad
af en holsteinare, med hvilken han kommit i strid
vid tärningspelet. C. R.
Laukas. 1. Härad af Vasa län, Finland, omfattar
11 kommuner, med en areal af 11,103 qvkm. och
56,891 innev. (1883). – 2. Domsaga under Vasa
hofrätt, delad i 4 tingslag. Areal 9,792 qvkm.,
45,731 innev. – 3. Socken af nämnda härad och
domsaga. Areal 1,245 qvkm.; befolkningen finsk,
8,878 pers. Jämte Sumiais kapellförsamling (279 qvkm.,
1,811 innev.) bildar L. ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Borgå stift, Jyväskylä prosteri.
O. I.
Laukko, allodialsäteri, sedan urminnes tider i
samband med Tottijärvi allodialsäteri och åtskilliga
frälsehemman, är beläget i Vesilaks socken af
Tavastehus’ län (Finland) på en smal landtunga,
som skjuter ut i sjön Pyhäjärvi. Öfver denna har
egendomen ångbåtskommunikation med den några mil
nordligare belägna fabriksstaden Tammerfors. Ett
gammalt karaktershus erinrar om godsets forntid. Areal
omkr. 8,900 har. Under egendomen lyda 67 torp
och landbogårdar. En större vattenqvarn och en
ångqvarn finnas å gården. – L. lydde under början af
1400-talet under S:t Johannes’ altare och prebende
i Åbo domkyrka, men innehades sedermera under flere
århundraden af ätten Kurck såsom arfgods. Vid midten
af 1700-talet innehades egendomen af hofjägmästaren
Axel Kurck, som af L. och Tottijärvi stiftade ett
fideikommiss, hvilket tillföll hans kusin, presidenten
m. m. Arvid Fredrik Kurck. Dennes arfvingar, som voro
bosatta i Sverige, sålde L. jämte Tottijärvi 1817
till arkiatern J. A. Törngren. För närvarande (1885)
äro bägge egendomarna fideikommiss inom friherrliga
standertskjöld-nordenstamska ätten. Vid L. äro flere
folktraditioner fasta, bland hvilka en behandlas uti
"Elinan surma", Kanteletars vackraste historiska runa,
upptecknad på stället af Elias Lönnrot. M. G. S.
Launceston [lånstön], stad i britiska
kolonien Tasmania, vid floden Tamar och genom jernväg
förenad med Hobart Town. Den blef inkorporerad som
stad 1858 och hade 12,753 innev. 1881.
Launitz, Nicolaus Karl Eduard Schmidt von der,
tysk bildhuggare, f. 1797, d. 1869 i Frankfurt a. M.,
var lärjunge af Thorvaldsen, från hvilken han ärfde
den uppfattning af antiken, hvilken sedan i hans
arbeten framträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
