Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - La ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
L. (l.) = lares, lector, legatus, legio, lex, liber,
libra, libertus, licentiatus, linea, locus m. m.
La = littera.
l. a. = lege artis, enligt (den farmacevtiska)
konstens föreskrift.
L. A. M. = liberalium artium magister (se Artium
lib. mag.).
L. B. = lectori benevolo, till den gunstige läsaren;
Liber Baro, friherre; Lugduni Batavorum, i Leiden
(på boktitlar).
l. c. = loco citato, på det anförda stället.
L. D. = laus Deo, ära vare Gud.
Lev. = Leviticus, 3:dje Mosebok.
Lic. = licentiatus, licentiat.
litt. = littera.
l. l. = loco laudato, på det anförda stället; loco
lecto, på det lästa stället.
LL. D. = legum doctor = juris utriusque doctor
(se d. o.).
LL. OO. prof. (adj., doc.) = linguarum orientalium
professor (adjunctus, docens), professor (adjunkt,
docent) i österländska språk.
l. m. = laeva manu, med yenstra handen (musikt.).
l. p. = loco pastoris, i kyrkoherdens ställe,
d. v. s. som tjenstförrättande kyrkoherde.
L. S. = locus sigilli, sigillets plats, loco
sigilli, i st. f. sigillet; loco secretarii, som
t. f. sekreterare.
2. Kemiska tecken.
La = Lantan.
Li = Litium.
3. Mynt, mått, vigt m. m.
l. = liter.
l. = eller.
L. = lira; livre; lettres, vexelbref, vexlar
(på kurssedlar).
L. (£) = pund sterling (egentl. förkortn. af
Lat. libra, pund).
La = lettera, vexelbref, vexel.
lat. = latin; latitud.
Ld = lord.
Ld’or = louisd’or.
lgd = geografisk längd (longitud).
long. = longitud.
L. st. = livre sterling, pund sterling.
La, musikt., i de romanska landen benämning på tonen
a. Jfr Solmisation. A. L.
Laach, Laachersee [lach, lacher se], kratersjö i
Eifel, preussiska regeringsområdet Koblenz, n. v. om
Koblenz, 2,7 km. lång, 2,4 km. bred, 69 m. djup, 270
m. öfver hafvet. Sjön, som har ett ljusblått, mycket
kallt vatten med vidrig smak, har ett konstgjordt
aflopp till Rhens biflod Nette. På vestra sidan af
sjön ligger det forna benediktinklostret Laach
(Abbatia Sanctae Mariae in Lacu l. Abbatia Lacensis),
som stiftades 1093 och upphäfdes 1802. Jesuiterna,
som egde det 1863–72, hade der ett kollegium och
seminarium. Kyrkan (tillhörig staten) är det vackraste
minnesmärket af romansk byggnadskonst i Rhenprovinsen.
Laagen (Lågen) l. Lougen [laug-], namn på tvänne
norska elfvar. 1. Gudbrandsdals-L.
kommer från Lesjeskogsvandet på Dovre, flyter
i sydöstlig riktning och faller vid Lillehammer
ut i Mjösen. Längd 190 km. Vattenområde 12,370
qvkm. – 2. Numedals-L. rinner från Nordmandlaagen,
en fjällsjö midt på Hardangervidda, nära gränsen
mellan Buskeruds, Bratsbergs och Söndre Bergenhus
amt, först åt ö, sedermera åt s. genom Numedalen,
passerar ett stort antal sjöar och faller ut i
Laurviksfjorden. Längd 300 km. Vattenområde 5,660
qvkm. O. A. Ö.
Laaland (Låland) l. Lolland [lå’llan], dansk
ö i Östersjön, skiljes från Själland i n. genom
Smålandsbukten, från Langeland i v. genom Langelands
belt och från Falster i ö. genom Guldborgsund. Areal
1,220 qvkm. Största längden från v. till ö. är 56,5
km.; bredden vexlar mellan 15 och 26 km. 64,400
innev. (1880). Kusterna äro, i synnerhet i v.,
djupt inskurna (Nakskov-fjorden och Rödbyfjorden)
samt flacka, med utanför liggande grund. I det stora
hela ligger L. lågt (man anser, att namnet kommer
af lav, låg). En sänkning af 4,7 m. skulle komma
halfva ön att försvinna i hafvet, under det att en
höjning af 5,5 m. skulle göra henne landfast både
med Falster och med de i n. liggande småöarna. Den
sydöstra delen led derför mycket af stormfloden i
Nov. 1872, och flere åtgärder hafva vidtagits för
att skydda ön mot öfversvämningar. Jordmånen är lera
på mergelgrund. Fruktbarheten är derför stor, och i
synnerhet hvete odlas med mycken framgång. Skogen,
till största delen bestående af ek och bok, upptager
en areal af 13,200 har. Pilplanteringar förekomma
mycket allmänt längs efter vägar och diken samt
gifva ön en egendomlig prägel. Mossar förekomma
endast i ringa antal. Bland L:s sjöar må nämnas
den vackra Mariebosjön. Några betydande vattendrag
finnas ej. Med Falster är L. förbundet genom en bro
öfver Guldborgsund (sedan 1867) och genom en jernväg
från Nykjöbing till Nakskov (sedan 1874). Ön har
fem städer (Nakskov, Mariebo, Rödby, Nysted och
Saxkjöbing), med tills. 12,400 innev. Tillsammans
med Falster och kringliggande mindre öar (Fejö,
Fämö m. fl.) bildar L. Mariebo amt och (sedan
1803) Laaland-Falsters stift. Det omfattar 4 härad
(Sönder-herred, Nörre-herred, Fuglse herred och
Musse herred). Der finnas 4 grefskap och 4 baronier,
och uti ingen annan del af Danmark finnas så många
herregårdar. – Under den äldre medeltiden bosatte
sig vender, sannolikt kommande från Femern, på
L., och flere byars namn (med ändelsen -itse)
vittna om slavisk börd. Äfven berättas det, att
laaländingarna icke satte sig lika ifrigt till
motstånd mot vendernas öfverfall i 12:te årh. som
deras grannar på Falster. Efter Valdemar Sejrs död
(1241) blef hans yngste son, Kristofer (I), "herre"
till L. och Falster. Dennes son Erik Glipping lär
hafva födts på L. Efter Kristofers död (1259) blef
hans oäkta halfbroder Knut (d. 1260) hertig af L. 1326
fick den holsteinske grefve Johan den milde L. såsom
län af den nyvalde konung Valdemar (af Sönderjylland),
och han behöll 1329 ön som pant. (Kristofer II:s son
Otto kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
