Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köröshegy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
askgrå, hufvudet gulhvitt, antenner och palper
svarta. Ett streck å pannan och tre linier å
mellankroppen samt benen äro svarta. Å bakkroppen
finnas rutformiga svarta näckar. O. T. S.
Köttfodermjöl. Se Fodermedel.
Köttgift i egentlig mening kallas ett i köttet
efter slagtningen utveckladt gift, som i synnerhet
förekommer i köttkorf (se Vurstgift). Kött
kan dessutom vara mer eller mindre giftigt
och skadligt att förtära, om det befinner sig i
ruttnande tillstånd samt om det är taget af djur,
som blifvit förgiftadt (med stryknin, arsenik
o. s. v.) eller varit behäftadt med sjukdom
(såsom mjeltbrand, boskapspest, perlsot m. fl.).
F. B.
Köttmjölksyra, en i musklerna, i synnerhet efter
döden, förekommande, med den vid mjölks surning
bildade jäsningsmjölksyran isomer (till den kemiska
sammansättningen lik) syra af formeln C3 H6 O3. På
uppträdandet af denna syra i fritt tillstånd beror
den förändring hos nyslagtadt kött, som uppkommer, då
köttet får "hänga", och kallas dess "mortifikation",
hvarigenom köttet blir mörare och lättsmaltare
samt sålunda af större näringsvärde. Jfr Mjölksyra,
Muskler. S. J-n.
Köttsoppa. Se Köttextrakt.
Köttätande djur. Se Rofdjur.
Köttätande växter. Se Insektätande växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
