- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
447-448

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Körös. 1. Flod i Ungern - Körös. 2. Komitat i Kroatien-Slavonien. Se Krijevac - Köröshegy ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båda förenade floderna i nordöstlig riktning och
möta den tredje hufvudfloden, Snabba K. (Sebes
K.
), som likaledes upprinner i Siebenbürgen, vid
Banfy-Hunyad. De förenade tre Körösfloderna flyta
sedan i sydvestlig riktning och utmynna i Teis vid
Csongrád. Flodens längd utgör, räknadt från Hvita
K:s källor, 550 km. Alla floderna hafva på slätten
sumpiga stränder. Till följd af det mycket vexlande
vattenståndet äro dessa floder föga lämpliga såsom
samfärdsmedel. – 2. Komitat i Kroatien-Slavonien. Se
Krijevac.

Köröshegy [kö’rösjhedj]. Se Bakonywald.

Körösi [kö’rösji], Jozsef, ungersk statistiker,
f. 1844, hade redan ett aktadt namn såsom
vetenskapsman och journalist, då han 1870 kallades
att träda i spetsen för den nyinrättade statistiska
byrån i Budapest, i hvilken ställning han snart
fick tillfälle att lägga i dagen sin eminenta
förmåga. Början gjordes med en bearbetning af
folkräkningsmaterialet från 1870, och resultatet var
Die königl. freistadt Pest (1871), en monografi,
som både inom- och utomlands väckte stort
uppseende för det ljus den spred öfver stadens
befolkningsförhållanden. Hans arbeten Über die
sterblichkeit der stadt Pest und deren ursachen

(1876 och 1877) och Plan einer mortalitätsstatistik
für grossstädte
(1873) m. fl. i samma ämne vittna
om djupa studier och innehålla genialiska uppslag,
särskildt genom den deri framställda "individuella
metoden", eller principen att vid upprättande
af dödlighetstabeller framförallt taga hänsyn
till homogeniteten hos den räknade och den döda
befolkningen, hvarigenom en öfvergång är gjord från
den nakna siffran till dess bärare, individen. K:s
grundliga forskningar skaffade honom från den
Internationella statistiska kongressen i Petersburg
(1872) uppdraget att jämte Böckh utarbeta en
Statistique internationelle des grandes villes, hvars
två första band också hafva honom till författare, och
hvartill sluter sig såsom fortsättning den i Badapest
fr. o. m. 1877 utkommande Bulletin annuel des finances
des grandes villes.
Af hans öfriga arbeten må här
nämnas endast Statistisches jahrbuch der stadt Pest
(1873) och De l’influence de l’habitation sur la cause
de décès et la durée de la vie
(1877). Äfven i tull-
och jernvägsfrågor är K. en flitig författare.
S. A. L.

Kösen [hårdt k], stad och badort i preussiska
regeringsområdet Merseburg (Sachsen), vid Saale,
s. v. om Naumburg. 2,187 innev. (1880). K. har en
soolkälla och en till drickning användbar källa
(Johannisquelle), som företrädesvis innehåller
koksalt, bittersalt och klormagnesium.

Köslin [hårdt k]. 1. Regeringsområde, omfattande
östra delen af preussiska prov. Pommern. Areal
14,024,5 qvkm. 586,115 innev. (1880). – 2. Hufvudstad
i nämnda regeringsområde, 8 km. från Östersjön. 16,834
innev. (1880).

Köstendil [hårdt k], stad i södra delen af Bulgarien,
i ett fruktbart dalbäcken nära floden Struma,
på norra sidan af den kala bergskedjan Dovanitza
Planina. Omkr. 8,000 innev.

Köstendje [hårdt k] l. Kustendje, hufvudort och
hamnstad i Dobrudja (Rumanien), vid Svarta hafvet och
östra änden af den s. k. Trajanivallen, är ändpunkt
för den 1859 byggda jernvägen mellan Czernavoda
vid Donau och Svarta hafvet samt har omkr. 4,000
innev. Namnet härledes af Constantiana, en romersk
koloni, anlagd och uppkallad efter Konstantin den
stores syster Konstantia. En mängd fornlemningar
hittas i trakten. Ovidius’ förvisningsort, Tomi,
låg ej långt derifrån.

Köstlin [hårdt k], Christian Reinhold, tysk jurist
och novellförfattare, f. i Tübingen 1813, blef
1841 e. o. och 1851 ord. professor i kriminalrätt
vid Tübingens universitet. Död 1856. Han utgaf Die
lehre vom mord und todtschlag
(1838), Neue revision
der grundbegriffe des strafrechts
(2 bd, 1844–45),
Der wendepunkt des deutschen strafverfahrens im
neunzehnten jahrhundert
etc. (1849), System des
deutschen strafrechts
(bd 1, 1854) m. fl. skrifter, i
hvilka han sökte fota straffrätten på mera filosofiska
principer. På det skönliterära området uppträdde
K. (under psevdonymen C. Reinhold) med Gesammelte
erzählungen und novellen
(3 bd, 1847–48), Gedichte
(1853) och några dramer. K:s hustru, Josephine K.,
född Lang (f. 1815, d. 1880), var en framstående
viskomponist.

Köstlin [hårdt k], Karl Reinhold von, tysk estetiker
och teolog, f. 1819 i Tübingen, egnade sig under Baur
åt teologiska studier samt blef en framstående medlem
af Tübingen-skolan, men öfvergaf senare teologien
för filosofien och estetiken, dertill förmådd af
Vischer. K. blef 1857 e. o. samt 1863 ord. professor
i filosofi och konsthistoria vid sin födelsestads
universitet. Han har utgifvit bl. a. Der lehrbegriff
des evangeliums und der briefe Johannes’
(1843),
Der ursprung und die composition der synoptischen
evangelien
(1853), Goethes Faust, seine kritiker
und ausleger
(1860), Aesthetik (2 bd, 1863–69),
ett värderikt arbete, som i synnerhet gjort K:s
namn kändt, Hegel in philosophischer, politischer
und nationaler beziehung
(1870) och Der ring der
nibelungen
(1877). I Vischers stora estetik har
K. författat afdelningen örn musiken.

Köstlin [hårdt k], Julius, tysk protestantisk teolog,
f. i Stuttgart 1826, gjorde sina studier i Tübingen,
reste 1849 i England och Skotland, kallades 1855
till e. o. professor och andre universitetspredikant
i Göttingen samt 1860 till professor i Breslau och
1870 i Halle. K. har slutit sig till den förmedlande
riktningen inom teologien. Han har författat
bl. a. Die schottische kirche (1852), Das wesen der
kirche
(1854; 2:dra uppl. 1872), Der glaube, sein
wesen, grund und gegenstand
(1859), Luthers theologie
(2 bd, 1863), Martin Luther. Sein leben und seine
schriften
(2 bd, 1875; 3:dje uppl. 1883), Luthers
leben
(med illustrationer, 1882, 3:dje uppl. 1883;
"Luthers lefnad", 1883–84). K. åtnjuter stort anseende
såsom Luther-biograf. Han redigerar sedan 1873 jämte
Riehm "Theologische studien und kritiken".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free