Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 401-402 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köinge ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har benämnts Sevegruppen. Jfr A. E. Törnebohm:
"Ueber die geognosie der schwedischen hochgebirge"
(i "Sveriges geol. undersökning", 1873).
E. E.

Kölingared. Se Kylingared.

Kölle [hårdt k], Klaus Anton, dansk landskapsmålare,
född på Låland d. 25 Nov. 1827, studerade vid
Köpenhamns konstakademi och vistades, med understöd
derifrån, 1859–60 uti Italien. 1871 blef han
medlem af akademien. Död d. 2 Sept. 1872. K. var en
talangfull konstnär, med en blid och varm känsla i
sitt återgifvande af naturen. Hans pensel undvek
vilda naturscenerier; men ett sommarlandskaps
idylliska frid tolkade han på det skönaste sätt,
vare sig det var Nemisjöns romantiska stränder,
Möens klint eller en till utseendet torftig trakt
af Slesvig, som var föremål för hans framställning.
Ph. W.

Kölleryds hed, en långsträckt dal i Skällinge socken
i Halland, blef d. 22 Febr. 1612

Kölhala ( se art. »Kölhala» å föreg. sida).

platsen för en sammandrabbning mellan svenska trupper,
under hertig Johan och Jesper Cruus, och den från
sitt plundringståg i Vestergötland återvändande
danske konungen Kristian IV. Dennes styrka, vid
hvilken hertig Georg af Braunschweig-Lüneburg
och många medlemmar af Danmarks förnämsta slägter
befunno sig, blef fullkomligt slagen och flyktade till
Varberg. Bland de i striden fallne, hvilka räknades
till ett antal af 300 man, märktes den lärde danske
adelsmannen Kristian Barnekow, efter hvilken en sten
i närheten ännu kallas "Kristian Barnekows sten".

Kölliker [hårdt k], Rudolf Albert von, schweizisk
anatom och zoolog, f. 1817 i Zürich, blef 1845
e. o. professor i fysiologi och jämförande anatomi
derstädes, kallades 1847 till ordin. professor i
samma ämnen i Würzburg och öfvertog der 1849 äfven
läroämnet menniskans anatomi. Sistn. år grundade han
det fysikalisk-medicinska sällskapet i Würzburg. K. är
en af samtidens utmärktaste forskare på sitt
område. Hans förnämsta arbeten äro: Mikroskopische
anatomie (2 bd, 1850–54), Handbuch der gewebelehre
(1852; 5:te uppl. 1867), Entwickelungsgeschichte
des menschen und der höheren thiere (1861; 2:dra
omarb. uppl. 1876–79), samt, inom zoologien,
Morphologie und entwickehmgsgeschichte des
pennatulidenstammes nebst allgemeinen betrachtungen
zur descendenzlehre (1872). Sedan 1849 utgifver
K. tillsammans med K. Th. E. v. Siebold "Zeitschrift
für wissenschaftliche zoologie". 1882 valdes han till
ledamot af svenska Vetenskapsakademien.

Kölmark, Per,
filosofisk skriftställare, född d. 18 Nov. 1750 i
Karlskoga socken i Värmland, blef filos. magister i
Greifswald 1779, docent derstädes 1780 och i Upsala
1785, lektor i Karlstad 1794, var sedan 1808 derjämte
successivt innehafvare af åtskilliga pastorat, fick
1809 professors titel och var 1810–23 riksdagsman. Död
d. 4 Aug. 1839. – K:s filosofiska bildning var rotad
i Lockes empirism, hvilken
han emellertid sökte utsmycka med några
rationalistiska lånesatser från Wolf och Kant. Genom
sin lärobok Utkast till en systematisk afhandling
i theoretiska och praktiska philosophien (1799) utöfvade
K. en tid bortåt ett icke ringa inflytande. Han
offentliggjorde äfven åtskilliga afhandlingar i moral
och samhällsfrågor.

Köln, socken i Värmlands län. Se Köla.

Köln [hårdt k; Fr. Cologne]. 1. Regeringsområde
i preussiska Rhenprovinsen, på ömse sidor om
Rhen. Areal 3,975 qvkm. 702,934 innev. (1880),
af hvilka 587,947 voro katoliker. – 2. Hufvudstad
i nämnda regeringsområde och i Rhenprovinsen samt
fästning af första rangen, fordom fri riks- och
hansestad, ligger i form af en halfcirkel på venstra
Rhenstranden och förenas med den på flodens andra
sida liggande staden Deutz medelst en skeppsbrygga
(från 1822) och en jernbro (byggd 1855–59), afsedd
både för jernvägs- och gatutrafik. Ehuru staden,
sedd på, afstånd, genom sina många torn har ett högst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>