Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kupera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1824–25 uti Italien, sedan han genom ett porträtt
af kejsar Franz skaffat sig rykte samt äfven målat
ungerska kostymbilder. Men efter att hafva gjort
bekantskap med den italienska religiösa konsten
egnade han sig uteslutande åt religiösa ämnen och
slöt sig, vid sin återkomst, till målaren Führich,
en af hufvudmännen för det strängt religiösa måleriet
i vårt årh. K. vände sig dock fullkomligt ifrån den
gotiserande riktningen och målade i den romerska
skolans stil från cinquecento (1500-talet). Han hade
sinne för stora och ädla former, behandlade draperiet
korrekt och stilfullt, men saknade djupare psykisk
genombildning af sina figurer. Han målade med stor
lätthet, utförde andaktsbilder och altartaflor
i mängd samt ryggade ej tillbaka ens för stora
fresko-uppgifter. Af dessa märkas hans arbeten i
Invalidhuset i Wien, i Altlerchenfelderkirche och i
Ståthållarepalatsets mottagningssal i samma stad (i
den sist nämnda Austria, förd af Religionen, omgifven
af Rättvisa, Sanning, Styrka och Vishet). I dessa
bilder visa sig hans goda egenskaper i sitt bästa
ljus. K. dog i Wien 1862. C. R. N.
Kupera (Fr. couper), afskära, afklippa, bryta; taga
af (i kortspel). – Kuperad (om en mer eller mindre
vidsträckt trakt), bruten, fylld af omvexlande höjder
och dalar.
Kupetzky (Kupeczky), Johann, österrikisk målare,
f. i Ungern 1667, var son af en väfvare och rymde
vid 15 års ålder från hemmet, då han skulle lära
sig faderns handtverk. Han tog sig fram, delvis
betlande, till Wien, Venezia och Rom. Efter 22 års
vistelse uti Italien slog han sig ned först i Wien,
sedan i Nürnberg, der han dog 1740. – K. var en
af de målare, som höjde sig öfver perukstilens
sirlighet genom en något nykter eklekticism
efter föredömet af Caraccierna, men med tillägg
af en viss naiv naturalism samt med fullständig
frånvaro af all känslighet. Detta berodde utan
tvifvel derpå att i hans väsende satt qvar något
af den sunda bondenaturen, hvilket också hindrade
honom att blifva hofman, ehuru han oupphörligt
målade sin tids furstar, ja af dem uppsöktes i
Nürnberg. I Wien finnas flere historiska bilder
af K., i Berlin porträtt af honom sjelf och hans
dotter. Hans bästa verk äro också hans porträtt.
C. R. N.
Kupidon. Se Cupido.
Kuplett (Fr. couplet, dimin. af couple, Lat. copula,
band), mindre sångstycke af epigrammatisk karakter
och strofisk form, användt företrädesvis i vådeviller.
A. L.
Kupol (af Lat. cupula, liten tunna, bägare). Se Hvalf,
sp. 135.
Kupol-ugn. Se Jern, sp. 1131.
Kupong (Fr. coupon, af couper, afklippa,
således egentl. afklippt stycke), till
obligationer eller aktiebref hörande ränte-
eller vinstanvisning. Kupongerna äro tryckta på
ett särskildt ark, hvarifrån innehavaren afklipper
dem, den ena efter den andra, alltefter som de
förfalla. Mot deras aflemnande utbekommer han den
ränta eller den vinstandel, som belöper sig på den
tidsperiod de representera. Öfverst eller nederst på
kupongarket är tryckt en s. k. talong, som berättigar
till erhållande af ett nytt kupongark, om det
föregående tagit slut, innan obligationen blifvit
infriad eller aktiebolaget upplöst. – I Sverige brukas
ordet äfven i betydelsen partibiljett (middagskupong,
badkupong, rakkupong o. s. v).
Kupp. 1. Geol., en jämförelsevis fristående bergmassa,
som tillika har kägelformig, klockformig eller
pyramidalisk yttre form. Sådan form tillkommer
företrädesvis vissa eruptiva bergarter, såsom
porfyr, trachyt, basalt och hyperit. Taberg i
Småland är en stor kupp, och flere af de värmländska
hyperitbergen ega kupp-formad skapnad. – 2. Se Coup.
E. E.
Kuprit. Se Kopparmalm.
Kur (af Lat. cura, skötsel) kallas hvarje metod,
som användes till helsans vårdande och sjukdomars
botande, t. ex. dietkur, drufkur, svältkur,
badkur, vattenkur, medikamentskur, smörjkur,
bränvinskur o. s. v. De, som begagna en kurort eller
kuranstalt, kallas med afseende derpå kurgäster.
F. B.
Kur (Kura), flod i Kaukasus med en längd af 900 km.,
har från sina källor vid turkiska gränsen till en
början nordligt, derefter sydöstligt lopp, delvis
genom ett torrt steppland, och utmynnar s. om Baku
med flere armar i en bred vik af Kaspiska hafvet. Dess
biflod på högra sidan, Aras, bildar på en lång sträcka
gränsen mot Persien.
Kur, indisk folkstam. Se Kolh.
Kurage [-rasj]. Se Courage.
Kuranda, Ignaz, österrikisk publicist och politiker,
född i Prag 1811, död i Wien 1884, till börden
jude, uppsatte 1841 i Bruxelles veckotidningen "Die
Grenzboten", hvilken efter sin icke långt derefter
inträffade förflyttning till Leipzig blef ett vigtigt
språkrör för de politiska frihetssträfvandena i
Österrike samt förmedlingen mellan Österrike och
Tyskland. Ett försök af K. 1846 att bosätta sig
i Berlin slutade med hans utvisning s. å. Under
det betydelsefulla året 1848 intog han en plats
i Vorparlamentet i Frankfurt samt insattes i
50-mannautskottet och sändes såsom ett af dess ombud
till Prag för att söka vinna Böhmens anslutning
till den pågående tyska enhetsrörelsen. K. invaldes
äfven i nationalförsamlingen, men nedlade i Okt. sitt
mandat. "Die Grenzboten" hade han redan i Juli 1848
afträdt till G. Freytag och J. Schmidt, men grundade
i Wien s. å. en ny tidning, "Ostdeutsche Post"
(1848–66), i ändamål att kämpa för de tyska intressena
i Österrike. Från 1861 till sin död tillhörde K. den
nederösterrikiska landtdagen äfvensom riksrådet.
Kurant (Fr. courant, af Lat. currere, löpa),
handelst., gångbar, löpande, gällande (om mynt);
större mynt (i motsats mot koppar- och annat småmynt);
lättsåld, begärlig (om varor). Ordet nyttjas äfven
i hvardagsspråket liktydigt med "frisk och kry".
Kurantdaler. Se Daler.
Kurarin (curarin). Se Curare.
Kuratel (Fr. curatelle, af Lat. cura,
omsorg). 1. Jur., den omvårdnad, som en eller
flere personer (kuratorer) på grund af uppdrag från
vederbörande myndighet hafva att taga om vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
