Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krynica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna tid skref han Trumf, en parodi på de franska
pseudoklassiska tragedierna), var sedan 1801 en
kort tid chef för generalguvernörens i Riga kansli,
men försvinner derefter å nyo för sina biografer
till 1805, då han uppträder i Moskva. Der knöt
han bekantskap med den ryktbare fabeldiktaren
Dmitrijev, som skänkte mycket bifall åt K:s
öfversättningar af tre af Lafontaines fabler och
lät trycka dem i tidskriften "Moskovskij Zritelj"
(Moskovske åskådaren). Denna framgång åtgjorde
för alltid riktningen af K:s författareskap. Han
slöt sig till den alsterrike teaterförfattaren
furst Sjuchovskoj och började publicera sina fabler i
dennes tidskrift "Dramatitjeskij vjestnik" (Dramatiske
budbäraren). 1808 utkom första samlingen (23 st.) af
hans fabler, som med ens gaf honom ett rum bland
verldsliteraturens ypperste fabeldiktare. Samtidigt
fick K. genom sin gynnare, den bekante arkeologen
Olenin, anställning såsom amanuens vid kejserliga
bibliotekets ryska afdelning, der han sedermera
under 30 år, ända till 1841, var bibliotekarie,
sedan 1814 med titel kollegiiassessor. Hans allmänt
erkända talang som fabeldiktare tillvann sig äfven
regeringens uppmärksamhet. Redan under första året af
sin tjenstgöring vid biblioteket erhöll han en pension
på 1,500 rubel, som efter 8 år fördubblades, 1834 af
kejsar Nikolaus dessutom en pension på 3,000 rubel
och vid sitt afskedstagande ytterligare tillökning,
så att hans pension steg till 11,700 rubel. K. afled
d. 9/21 Nov. 1844. Genom nationalsubskription samlades
medel till en minnesstod af honom (uppställd i den
s. k. Sommarträdgården i S:t Petersburg).
Ett genomgående drag i K:s alla, för öfrigt rätt
olikartade, verk är den satiriska riktningen. Denna
framträder t. o. m. uti en ofta slående likhet i
de ämnen han under olika gestalt, på olika tider
behandlade. Ofta öfverraskas man af att i hans
tidigare satiriska uppsatser påträffa så att säga
i embryonisk form tankar och bilder, som senare
framträda i mera utarbetad och förädlad gestalt i hans
konstmässigt fulländade fabler. Ett af de förnämsta
ämnena för hans satir var de ryske adelsmännens
uppfostran efter utländskt mönster, hvilken gaf dem en
europés glänsande yta, men ingalunda en sann bildning,
utan qväfde all nationalanda. I detta förhållande låg,
enligt K:s tanke, grunden äfven till hans samtids
öfriga brister: ringaktning af fosterlandet, dess
seder och språk, oförståndigt slöseri, lättsinne och
godtycke. Såsom det husliga och offentliga förderfvets
representanter framställer K. spelare, oärliga köpmän,
ockrande ämbetsmän, i synnerhet domare, smickrare,
öfvermodiga menniskor o. s. v. Såväl till lynne
som till uppfostran var K. konservativ; alla slags
förändringar, på hvilket område som hälst, mötte
han med likgiltighet eller misstroende, och detta
karaktersdrag afspeglade sig äfven i hans arbeten. K:s
fabler stiga till ett antal af omkr. 200; af dessa
är ungefär en tredjedel bearbetningar af utländska,
mest lafontaineska dikter af samma slag. Både hans
original och efterbildningar utmärka sig för sitt
äkta nationella skaplynne till såväl innehåll
som uttryckssätt. I hans med oöfverträffligt
mästerskap framställda, okonstlade samt af lif och
poetisk fägring fulla berättelser och bilder ingå
en viss godmodig ironi och skälmsk fintlighet,
som i allmänhet utgöra märkliga drag i den ryska
natlonalkarakteren. Vers och stil förete ej den
smidighet, flytande lätthet och korrekthet, som i
så hög grad äro egna för andra med honom samtida
skalder, utan snarare ett slags tyngd. Flere af
hans fabler åtföljas af någon moralisk betraktelse,
men i andra öfverlemnas åt läsaren sjelf att draga
slutsatsen. K:s filosofi är det sunda förståndets,
den praktiska vishetens, den filosofi, som lefver i
folkets ordstäf; dessa voro en källa, ur hvilken han
gerna öste, och han riktade sjelf deras förråd med
många lyckade verser. Ämnena för hans diktning äro
dels sociala, skildrande det offentliga lifvets laster
och lyten, dels historiska (t. ex. 1812 års krig mot
Napoleon), dels allmänt menskliga svagheter. Med
Lafontaine delar han äran att hafva upphöjt en
till utseendet lägre gren af literaturen till en
sjelfständig diktart med sant poetiskt konstvärde. K:s
fabler hafva utkommit i en snart sagdt oräknelig mängd
upplagor. Hans Samtliga skrifter utgåfvos 1844 (med
lefnadsteckning af akademikern Pletner). Dels skilda
fabler, dels hela samlingen af dem hafva öfversatts
till de flesta europeiska språk; stort uppseende
väckte framförallt den i Paris 1823 af 57 franska
literatörer verkställda bearbetningen (till större
delen endast misslyckade imitationer) af 89 bland
fablerna. På svenska finnas åtskilliga af K:s fabler
öfversatta i "Helsingfors Dagblad" för år 1884. 1868
firade ryska vetenskapsakademien hundrade årsdagen
af K:s födelse och utgaf med anledning deraf en
festpublikation till hans minne, som bl. a. innehåller
ett par af akademikern J. Grot författade uppsatser,
belysande K:s författareskap, "Literaturnaja sjizn
Krylova" (K:s literära lif) och "Satira Krylova i
ego Potjta duchov" (K:s satir och hans tidskrift
"Andarnas post"), samt en af Kenevitj uppgjord
värderik kommentar öfver K:s fabler, der de för första
gången äro uppställda i sträng kronologisk ordning
med undersökning öfver anledningen till hvarje fabels
tillkomst. Jfr Galachov: "Istoria russk. slovesnosti"
(Ryska literaturens historia. 1875, 2:dra b.).
J. G.
Krynica [kryni’tsa], badort i vestra Galizien, på
norra sluttningen af Karpaterna, 584 m. öfver hafvet,
har 14 mineralkällor (på fri kolsyra rika jernkällor
med karbonat af kalk och magnesia), hvilka användas
såväl till drickning som till bad, hvarjämte en mängd
vatten utsändes. Bland badgästerna (omkr. 2,000
pers. årligen) är den polska aristokratien starkt
representerad.
Kryofor (af Grek. kryos, köld, och ferein, bära,
frambringa), fys., en af Wollaston konstruerad apparat
för att bringa vatten till frysning genom afdunstning
i luftförtunnadt rum. Den består af två glaskulor
förenade med ett rör. Den ena kulan innehåller
vatten. Luften är utpumpad eller förtunnad. Sättes
den tomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
