Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristianssäde, danskt grefskap på Låland - Kristianstad, stapelstad och residensstad i Kristianstads län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristianssäde, danskt grefskap på Låland,
upprättadt 1729 af grefve K. D. Reventlow,
kallades först (till år 1741) Kristiansborg samt
består af hufvudgårdarna K., Aalstrup, Pederstrup
(hvarest länsgrefven vanligen bor) och Skjelstofte
jämte en mängd fästegods. Till grefskapet höra
derjämte 1,700 har skog, betydliga tionden och ett
fideikommisskapital af 1,200,000 kr. Hufvudgården
K. hette fordom Thostrup. Den nuvarande innehavaren
(sedan 1875), grefve Chr. Einar Reventlow, eger
tillika grefskapet Reventlow-Sandberg i Sundeved och
baroniet Brahetrolleborg på Fyen.
Kristianstad, stapelstad och residensstad i
Kristianstads län, ligger sidländt vid Helgeån och
dess utvidgning, Helgesjön, omkring 22 km. från åns
utlopp i Östersjön, invid hvilket stadens hamn
och lastageplats, Åhus, är belägen. K:s hela område
utgör 2,288 har, deri inräknade stadsjordarna Näsby
och Nosaby byar, som tillhöra Nosaby kyrkosocken och
kommun. Dessutom lyda under stadens jurisdiktion,
utom i fråga om fastigheter, de idkare af handel
och sjöfart jämte deras husfolk, som äro kyrko-
och mantalsskrifna i Åhus. Stadsplanen är omkr. 50
har. Vid 1880 års slut var de bebyggda tomternas antal
261 och taxeringsvärdet 9,469,700 kr., deraf 1,383,700
kr. af jordar. Hemmantalet är 15 mantal. Folkmängden
1883 var 9,459 personer (deraf 6,836 i
stadsförsamlingen, 1,641 i garnisonsförs. och 982 i
Nosaby förs.) och hade under de sista tio åren ökats
med 942 innevånare, eller fullt 11 procent. Staden
har en rektangulär form och är mycket regelbunden
samt erbjuder i synnerhet efter fästningsverkens
rasering och genom senare tiders nybyggnader ett
särdeles prydligt utseende. Längs genom staden gå 6
gator, af hvilka de båda yttersta kallas bulevarder
och äro planterade med tre rader träd. Vid vestra
bulevarden, på en upplandning af ån, ligger stadens
förnämsta promenadplats, Kommendantsträdgården,
vanligen kallad Tivoli. Bland offentliga byggnader
märkas Helga trefaldighets kyrka (från början af
1600-talet), Kronohuset, uppfördt under Karl XIV
Johans tid och upplåtet dels till Hofrätten, dels till
garnisonen, vidare landshöfdingeresidenset, rådhuset,
stadshuset, allmänna läroverkets, folkskolans
och artilleriets byggnader, länslasarettet,
cellfängelset, jernvags-stationshuset äfvensom
frimurarelogen. K. är säte för länsstyrelsen och
för Hofrätten öfver Skåne och Bleking, garnisonsort
för Vendes artilleriregemente samt äfven i annat
hänseende en centralpunkt, t. ex. genom en stor
frimurareloge. Dessa omständigheter i förening, som
gifvit staden en prägel af stel finhet, äro orsakerna
till K:s tillväxt. Det är dock först jernvägen
samt derefter Åhus hamns förbättring och Helgeåns
upprensning, som åstadkommit stadens uppblomstring
i våra dagar. Djupet i Helgeån är dock knappt mera
än 1 m., hvadan någon direkt sjöfart på K. icke kan
ega rum, utan Åhus är, såsom ofvan nämndes, hamnplats
för staden. Sjöfartsförbindelsen mellan dessa ställen
underhålles medelst ångslupar och pråmar. Ångbåtar,
som gå på linien Stockholm–Köpenhamn,
anlöpa bland andra ställen äfven
Åhus. Af större fartyg hade staden 1882 blott
1 segelfartyg (68 tons) och 1 ångfartyg (154
tons och 30 hästkrafter). Sammanlagda antalet
af de till eller från stadens hamn inkomna och
afgångna fartygen var nämnda år 449, om 63,916
tons. Hamnafgifterna utgjorde 3,688 kr. Stadens
handlande voro s. å. 61 med 86 biträden; deras
bevillning utgjorde 2,842 kr. Handtverkarna voro 112,
med 177 arbetare. Fabriksrörelsen är ringa. Nämnda
år uppgåfvos 12 fabriker i verksamhet med 285
arbetare och 545,280 kr. tillverkningsvärde, af
hvilket 236,500 kr. kommo på ett gjuteri med mekanisk
verkstad; i öfrigt må nämnas 2 ölbryggerier (111,250
kr.) och 4 tobaksfabriker (144,530 kr.). Staden
har (sedan 1865) jernvägsförbindelser såväl
österut till Sölvesborg, 31 km., som vesterut till
Hessleholm å Södra stambanan, 30 km., hvarjämte
från närmaste station, 5 km. från staden, å banan
K.–Hessleholm utgår Gärds härads jernväg söderut
till Degeberga (30 km.). Denna har en bibana till
Åhus, hvarigenom K. är med sin hamn förenadt genom
jernväg (43 km.). I staden finnas hufvudkontor för
Kristianstads enskilda bank och afdelningskontor
af Skånes enskilda bank. Sparbank är här verksam
sedan år 1826. Bland undervisningsanstalter äro att
nämna högre allmänna läroverket. I staden utkomma 2
tidningar: Nya Skånska posten (6 ggr i veckan) och
Nyaste Kristianstadsbladet (3 ggr i veckan). Vid
1882 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar
till 1,668,413 kr. och skulder till 978,229
kr.; de debiterade utskylderna voro 4,55 kr. pr
bevillningskrona för fast egendom och 3,15 kr. för
inkomst af kapital och arbete. – I kyrkligt hänseende
bildar K. med Vä ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Lunds stift, Villands kontrakt. För riksdagsmannaval
är K. förenadt med Simrishamn till en valkrets. –
K. anlades af Danmarks konung Kristian IV (hvars
namnchiffer, uppburet af tvänne gyllene lejon i
blått fält, är stadsvapnet) efter den närbelägna
staden Väs förstöring (1612) på den af Helgeån
på tre sidor kringflutna Allön och skulle blifva
såväl en handelsstad som en stark gränsfästning mot
Sverige. Anläggningsbrefvet utfärdades d. 22 Mars
1614, men sjelfva privilegierna först d. 15 Mars 1622,
då staden äfven fick stapelstadsrätt. Såväl Vä som
Åhus upphörde att vara stadssamhällen, och deras
innevånare befalldes att flytta till K., hvaremot
bönderna i Näsby och Nosaby skulle i Vä taga egor
i utbyte mot dem de lemnat, hvilka upplätos till
borgarna i K. Fästningen i K. synes hafva blifvit
färdig redan 1617. Den intogs af danskarna 1676 och
återtogs af Karl XI d. 4 Aug. 1678 efter en långvarig
belägring. Sedermera nedrefvos fästningsverken,
men återställdes efter hand på 1700-talet. Under
fredsåren blomstrade K:s handel och näringar, hvartill
hufvudsakligen bidrog att Helgeån var segelbar ända
till staden. Men sedan skar sig ån ett nytt utlopp
från Yngsjön åt sydöst, hvarigenom vattenståndet blef
betydligt lägre. Alla varor måste forslas på vagn
från K. till Åhus. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
