Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristians amt, norskt amt - Kristiansborg, slott i Köpenhamn - Kristiansd'or, äldre danskt guldmynt - Kristiansfeld, stad i preuss. prov. Schleswig-Holstein - Kristiansfjeld, bergfästning i Elverums socken - Kristianshaab, en 1734 grundlagd dansk koloni i norra delen af Grönland - Kristianshavn, namn på den del af staden Köpenhamn, som ligger på nordvestra udden af Amager - Kristiansholm, danskt grefskap på Låland - Kristianspriis. Se Friedrichsort - Kristianssand, stiftsstad i Kristianssands stift i Norge - Kristianssands stift i Norge - Kristianssted, stad på norra sidan af den dansk-vestindiska ön S:te Croix - Kristianssten, norsk fästning, ö. om Trondhjem - Kristianssund, stad i Nordmöre, Romsdals amt, Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ecklesiastikt afseende hör det till Hamars stift. Der
finnas tvänne städer: Lillehammer, vid Laagens utlopp
i Mjösen, och Gjövik, på Mjösens vestra strand. Sitt
namn har amtet fått efter konung Kristian V.
O. A. Ö.
Kristiansborg, slott i Köpenhamn, uppfördes 1733–40
med stor prakt (omkostnaderna för dess byggande
uppgingo till omkr. 6 mill. kr.) af konung Kristian
VI på den plats, der Köpenhamns gamla slott förut
stått. Det bildade en sex våningar hög, fullständigt
sluten fyrkant, öfver hvars vestra fasad ett väldigt,
kupoltäckt torn höjde sig. Från samma fasads hörn
utsköto mot v. lägre sidobyggnader (för stall,
vagnshus, hofteater, ridhus o. s. v.), hvilka i två
långsträckta halfbågar omslöto manegen. Den 26–27
Febr. 1794 nedbrann hela slottet med undantag af
yttermurarna och sidobyggnaderna. Återuppförandet,
som leddes af C. F. Hansen, gick, till följd af
bristande penningemedel, mycket långsamt. Först 1828
var slottet åter i beboeligt skick. Det nya slottet
kunde dock i afseende på prakt och storlek icke täfla
med det äldre. Särskildt saknades midtpartiet af
den vestra fasaden, hvilket ersattes af en öppen
pelarehall. Såväl hufvudfasaden (den östra) som
trappor och festsalar voro dock rikt prydda med
statyer och bas-reliefer (af Thorvaldsen, Bissen
d. ä., Freund, Jerichau m. fl.) samt målningar,
och nästan hela den öfversta våningen upptogs af den
kungliga tafvelsamlingen. K:s slott nedbrann åter
natten mellan d. 3 och d. 4 Okt. 1884, med undantag af
sidobyggnaderna och kyrkan. Af de i slottet förvarade
konstskatterna lyckades man rädda tafvelsamlingen och
de förnämsta bildhuggeriarhetena. – Det märkligaste
minne, som knyter sig till K. är palatsrevolutionen
d. 17 Jan. 1772, då drottning Karolina Matilda samt
Struensee och Brandt fängslades. Konung Fredrik
VII hade sin bostad på K. Der mottog han d. 21 Mars
1848 den stora folkuppvaktningen och utlofvade en
konstitutionel statsförfattning, hvilken sedermera kom
till stånd genom den nya grundlagen, som antogs på
K. d. 29 Maj 1849 och stadfästes d. 5 Juni s. å. På
K. hade sedan dess danska riksdagen och Höjesteret
sina lokaler. – Platsen framför hufvudfasaden prydes
af Fredrik VII:s ryttarestaty (af Bissen d. ä.).
C. R.
Kristiansd’or, äldre danskt guldmynt, i värde
motsvarande 14 kr. 75 öre. E. Ebg.
Kristiansfeld [-felt], stad i
preuss. prov. Schleswig-Holstein, 11 km. n. om
Haderslev. 604 innev. (1880). Staden anlades 1773 af
herrnhutare, som der ännu bilda en brödraförsamling.
Kristiansfjeld, bergfästning i Elverums socken,
Hedemarkens amt, Norge, anlades 1683 och slopades
1742. Fästningen hade ett slags betydelse under Karl
XII:s krig med Norge, ehuru svenskarna aldrig voro
i dess närhet. O. A. Ö.
Kristianshaab [-håb], en 1734 grundlagd dansk koloni
i norra delen af Grönland (68° 50’ n. br.). 503
innev. (1880).
Kristianshavn, namn på den del af staden Köpenhamn,
som ligger på nordvestra udden af Amager och förbindes
med det egentliga
Köpenhamn genom tvänne broar, Knippelsbro (byggd 1620,
ombyggd 1869) och Langebro (byggd 1686). K. grundlades
1617 af Kristian IV och fick efter honom sitt
namn. Ursprungligen hade det sin egen magistrat, och
till 1660 års riksdag sände det två representanter,
men införlifvades 1674 med Köpenhamn. 1639 fick
K. sin första kyrka (af trä); 1682 lades grunden
till "Vor frelsers kirke", som invigdes 1696, och
1759 uppstod en tredje kyrka, "Frederiks kirke",
för de tyske innevånarna. I K. finnas ett stort antal
magasin och flere skeppsvarf samt Burmeister och Wains
maskinfabrik. Bland offentliga inrättningar må nämnas
Tugt- og forbedringshuset (äfven kalladt "Börnehuset",
emedan det ursprungligen var afsedt för vanartiga
barn) och "Bombebössen" (ett hem för gamla sjömän).
E. Ebg.
Kristiansholm, danskt grefskap på Låland, upprättadt
1734 af grefve K. Raben, ligger intill staden Nysted
samt består af hufvudgårdarna Alholm, Bramslykke
och Egholm. Till grefskapet höra 1,300 har skog,
betydliga tionden och ett fideikommisskapital af
2,160,000 kr. Den nuvarande innehafvaren är (sedan
1879) kammarherren grefve J. Raben-Levetzau. E. Ebg.
Kristianspriis [-pris]. Se Friedrichsort.
Kristianssand, stiftsstad i Kristianssands stift
i Norge, vid Torrisdalselfvens utlopp i Skagerak,
anlades 1641 af Kristian IV. Staden är säte för biskop
och stiftsamtman samt för en filialafdelning af Norges
bank och räknade 1875 12,191 innev. Handeln är icke
obetydlig. Handelsflottan utgöres af 134 fartyg
(deraf 7 ångfartyg) med 38,033 tons drägtighet
och en besättning af 1,276 man. Utförseln hade
1883 ett värde af 2,338,900 kr. (deraf för 1,5
mill. trävaror) och införseln 4,898,000 kr.
O. A. Ö.
Kristianssands stift i Norge omfattar Bratsbergs,
Nedenäs, Lister og Mandals samt Stavangers amt och
består af 18 prosterier. Areal 40,184 qvkm. 342,672
innev. (1875).
Kristianssted, stad på norra sidan af den
dansk-vestindiska ön S:te Croix. 4,939 innev. (1880),
hvaribland icke fullt 2,000 af mankön. Säte för
guvernören. Säker, men svårtillgänglig hamn.
Kristianssten, norsk fästning, ö. om
Trondhjem, på en höjd vid Nidelfven, byggdes
1682 efter det vaubanska systemet. 1718 tågade
K. G. Armfelt förbi fästningen, utan att anfalla
densamma. K. saknar numera all betydelse.
O. A. Ö.
Kristianssund, stad i Nordmöre, Romsdals amt, Norge,
är bygdt på tre små öar, Kirkelandet, Nordlandet
och Godmadlandet. 7,575 innev. (1875). K. är en
bland Norges mest välmående städer. De förnämsta
näringskällorna äro handel, i synnerhet med
fiskevaror, och sjöfart. Vid slutet af år 1881 hade
K. 116 fartyg, om 11,832 tons drägtighet och med
766 mans besättning. Platsen, der staden ligger,
hette förr Lille Fosen och var en tullstation under
Trondhjem till 1742, då den af Kristian VI fick
stadsprivilegier och sitt nuvarande namn. O. A. Ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
