Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosak Luganskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapsskötsel, fiske i de stora fiskrika
floderna, vid hvilka kosaksamhällena ligga, och
saltsjudning (en mängd sjöar med salt vatten ligger i
kosaklanden). Om industri i kosaklanden är ej värdt
att tala; den lilla fabriksrörelse, som finnes,
drifves af icke-kosaker.
Högsta ledningen af alla kosak-ärenden tillhör
"Kosakhärarnas hufvudförvaltning", och sedan 1835
har storfursten-tronföljaren innehaft värdigheten
af "hetman öfver alla kosaker". I spetsen för
hvarje här står en "ställföreträdande hetman"
(nakaznij ataman). Endast donska hären, hvars
område ingår i raden af Rysslands provinser under
namn af Donska kosakernas land, har en omedelbart
under centralstyrelsen sorterande "ställföreträdande
hetman" med generalguvernörs myndighet. De öfriga
"ställföreträdande hetmanernas" ämbete innehafves
af militärbefälhafvarna eller guvernörerna i de
militärdistrikt eller guvernement, inom hvilka
härarna äro förlagda. Desse hetmaner äro underordnade
högre myndigheter i orterna och tillhöra sålunda den
allmänna landtregeringen. För den inre förvaltningen
äro kosakområdena delade i distrikt (otdjely) och
stanitsor. Kommunalangelägenheter afgöras på stanitsa-
och bystämmor under ledning af valda stanitsa- och
byhetmaner. Donska och uralska kosakerna hafva ett
slags kommunala representationer, motsvarande ungefär
de svenska landstingen.
Den militära organisationen har sedan år 1875
(för donska kosakerna enligt reglemente af
d. 29 April 1875) ordnats mer eller mindre i
öfverensstämmelse med den i Ryssland 1874 införda
allmänna värnpligten. Hvarje kosak är personligen
skyldig till krigstjenst. Från det år, under
hvilket han fyller 18 år, deltager han under 3
år i öfningar. I 12 år tillhör han sedan aktiva
armén, hvarunder han 3–4 år verkligen tjenstgör
samt derefter 4–5 år räknas till 2:dra och 4 år
till 3:dje uppbådet. Såsom reservist står han sedan
till förfogande under 5 år, hvarefter han inträder i
"härvärnet" (voiskovoje opoltjenie), der han stannar,
så länge han är vapenför. De allra fleste officerarna,
tillhöra kosakståndet. – I sin mörkblå, veckade rock,
i sin trånga och höga träsadel, på sin lilla, men
uthålliga och oinridna, med träns tyglade häst, med
den stora, svarta piken (numera borttagen från andra
ledet), geväret på ryggen, den krökta sabeln vid sidan
och ridpiskan (nagaika) i högra handen, är kosaken en
ovanlig företeelse, men en uthållig och djerf ryttare,
särskildt lämpad för ströftåg och för den s. k. lätta
kavalleritjensten. I äldsta tider drogo kosakerna
ut på sina tåg vanligtvis till fots eller i båtar;
men sedan Peter I trängt dem tillbaka från hafvet,
började de göra sin krigstjenst företrädesvis till
häst och blefvo ett riktigt ryttarefolk. – De donske
kosakerna uppställa 2 gardesreg:ten om 2 sqvadroner,
hvartill i krig kommer ett gardesreservreg:te på 6
sqvadroner, 15 reg:ten (n:r 1–15) af första uppbådet
i ständig tjenstgöring, 15 reg:ten (n:r 16–30) jämte
30 fristående sotnjer af andra och 15 (n:r 31–45)
af tredje uppbådet, 1 gardes ridande batteri, 7 ridande
batterier åt hvart och ett af de tre uppbåden samt
några mindre afdelningar. Regementet räknar 6 sotnjer
(sqvadroner) med 42 officerare (25 i krig), 875
man och 808 ridhästar på fredsfot. Batteriet har 6
kanoner. Kosakerna bekläda, beväpna och utrusta sig
sjelfva (utom vid gardet) samt förse sig sjelfva med
hästar. De till andra uppbådet hörande skola ega full
utrustning och häst; de till tredje uppbådet hörande
anskaffa häst först då de uppbådas. De i tjenstgöring
varande regementena ingå i högre truppförband med det
regelbundna kavalleriet. Kubanska hären uppsätter
2 gardessqvadroner, 30 1/3 reg:ten till häst om 6
sotnjer (10 1/3 reg:ten i fred), 6 bataljoner till
fots (2 i fred), 5 batterier m. m., terekska hären 2
gardessqvadroner, 12 reg:ten till häst om 4 sotnjer
(4 reg:ten i fred) och 2 batterier, orenburgska hären
18 reg:ten till häst om 6 sotnjer (6 reg:ten på
5 sotn. i fred) och 8 batterier (3 i fred), öfriga
härar ett mindre antal truppenheter. På fullständig
krigsfot uppställer donska hären bortåt 50,000 man med
132 kanoner och öfriga härar tillsammans omkr. 120,000
man med 114 kanoner. 100,000 kosaker på en europeisk
krigsskådeplats torde vara en ganska hög beräkning
och nås, först sedan kriget pågått en tid. – De
lätta kavallerikårer, Lifkosaker (2 sqvadroner)
och pikväpnade Svenska kosaker l., såsom de efter
sin chef K. M. Zelow benämndes, Zelows kosaker
(2 sqvadr.), hvilka af Gustaf III uppsattes på
försommaren 1789 under då pågående krig med Ryssland,
hade intet annat än namnet gemensamt med kosaker.
J. Th. W. C. O. N.
Kosak Luganskij, psevdonym för den ryske författaren
V. I. Dahl.
Koscher (Hebr.; af kascher, vara rätt), ren, om
den mat, som judarna enligt sina religionsbud hafva
rätt att äta. Den förbjudna maten kallas trefa,
egentl. "rifvet djur" (af Hebr. taraf, rifva). I
denna betydelse förekomma orden först i Mischna. I
Gamla testamentet hafva de ännu sin ursprungliga
betydelse af "rättvis" och "sönderrifven".
L. L.
Kosciuszko [kåsju’sjkå], Tadeusz, polsk
frihetshjelte, föddes d. 12 Febr. 1746, erhöll en
vårdad uppfostran i kadettskolan i Varsjav och i
militärakademien i Versailles samt ingick i polsk
krigstjenst, der han nådde kaptens grad. Då han
misslyckades i sitt försök att enlevera marskalkens af
Litaven dotter, Ludwika Sasnowska, hvars hand vägrades
honom, lemnade han 1777 sitt fädernesland och följde
1778 en fransk flotta till Amerika, der han med stor
tapperhet deltog i flere strider, blef adjutant hos
Washington och efter fredsslutet (1783) vann befordran
till brigadgeneral. Derefter beklädde han militäriskt
befäl hemma, helsade med tillfredsställelse den af
riksdagen 1791 antagna författningen, som afsåg att
göra ett slut på det polska rikets svaghetstillstånd,
och utnämndes till generallöjtnant. Då ryssarna
med anledning af den nya konstitutionens utfärdande
angrepo Polen, kämpade K. med utmärkelse mot dem
(lysande försvar, med 4,000 man mot 20,000,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
