Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koboltgrönt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest betydande medhjelpare i politiken samt ådrog sig
Frankrikes och krigspartiets (hattarnas) synnerliga
hat. Vid hattarnas förföljelse mot Horns anhängare
begärde K. 1739 sitt afsked. Äfven efter denna tid
spelade han dock en rol inom partipolitiken och
ansågs så farlig, att han vid 1742–43 års riksdag
genom franske ambassadörens åtgärd intrigerades
ut ur sekreta utskottet. K. upphöjdes 1731 i
friherrligt stånd. Han afled d. 5 Mars 1758.
A. B. B.
Kochenill, kochenill-insekten. Se Konsionell.
Kocher, flod i Würtemberg, upprinner i östra delen af
landet, flyter parallelt med Jagst i en stor båge mot
n. v. och faller ut i Neckar 4 km. ofvanför Jagsts
mynning. Längd 180 km.
Kochhaff, David, tysk teolog. Se Chytrseus.
Kochia Roth. bot., ett litet slägte inom
nat. fam. Chenopodiaceae Dum., kl. Pentandria
L. I Sverige finnes (endast vid Ottenby å Öland)
en enda art, K. hirsuta (L.) Nolte, som är en låg,
grå- eller hvitluden strandört, med spiralställda,
smala, halftrinda, hela blad och parvis sittande små,
gulgröna blommor i bladvecken. Kochia innehåller,
liksom öfriga på hafsstränder växande chenopodiacéer,
natron. O. T. S.
Kochinkina, sydöstra kustlandet af Östra indiska
halfön, omfattar tvänne särskilda områden: 1)
Egentliga K. (Annam. Dang-trong), södra delen
af det sedan 1874 under franskt skydd stående
kejsaredömet Annam (norra hälften af riket benämnes
Tong-king). Arealen utgör vid pass 115,000
qvkm. Landgränsen löper utmed Siam, Kambodja
och Franska K.; åt ö. sänker sig landet från det
bergiga inre mot Södra kinesiska sjön, som bildar
en rad ypperliga hamnar och emottager en mängd små
kustfloder. På den låglända kuststräckan odlas mycket
ris, i landets inre socker, bomull, indigo, te och
kryddor; skogarna lemna teak och färgträ. Grufdrift
(jern, koppar, bly och zink) har sedan gammalt idkats
i bergstrakterna; stenkol ligga på flere ställen
nästan i dagen. Industrialster äro gröfre siden-
och bomullsväfnader. Handeln ligger i kinesernas
händer. Kommunikationerna till lands inskränka
sig till en enda ordentlig väg längs kusten,
äfven den illa underhållen och utan broar öfver
floderna. Befolkningen, som anslås till 5 à 6 mill.,
är mindre jämnt fördelad än i Kina. K. indelas i 9
provinser, alla belägna utmed hafvet. Hufvudstad är
Huë. – 2) En fransk koloni, vanligen kallad Franska
l. Nedre K. (Annam. Nam-ki), upptager södra spetsen af
halfön mellan Siamviken och Södra kinesiska sjön med
landgräns mot Kambodja i n. v. och Annam i n. ö. Detta
område sträcker sig mellan 8° 25’ (Kap Kambodja)
och 11° 30’ n. br. samt 100° 10’ och 102° 50’ ö. lgd
(fr. Greenw.). Areal omkr. 60,000 qvkm. Franska
K. är till större delen ett lågt alluvialland,
genomfåradt af floderna Mekong och Donai l. Saigon
med deras många mynningsarmar. En oansenlig ås utmed
den senare floden bildar öfvergången till det från
öfversvämningar skyddade
området i n. ö., der Ba-dinh, landets enda berg, når
en höjd af 500 m. Delta-öarna bilda ypperliga
risfält; i landets inre träffas stora gräsbevuxna
slätter, hvilkas bördiga jord endast väntar på
odling. Öster om Donai afkastar landet indigo,
tobak, socker, bomull, hampa och majs. Skogarna
betäcka 800,000 har. Européernas värsta fiende
är klimatet, som förenar alla olägenheter af en
tropisk hetta och en utomordentlig fuktighet. Orkaner
höra under regntiden (Maj–Okt.) till ordningen för
dagen. Industrien inskränker sig till silkesodling
och beredning af hafssalt. Handeln deremot är stadd
i rask utveckling. Den vigtigaste exportvaran är ris
(1876 utfördes för 34 mill. frcs), dernäst bomull,
peppar, socker och silke. Hufvudstaden, Saigon, är
den vigtigaste hamnen; två andra hamnar, Hatien och
Rachgia, ligga vid Siam-viken. Telegrafliniernas
längd är 2,000 km., hvarjämte en underhafskabel
förenar landet med Singapore och en med Hong-kong. Af
alla Frankrikes kolonier är denna den enda, som
lemnar ett öfverskott till statskassan (de senare åren
omkr. 2 mill. frcs). Befolkningen uppgick 1880 till
öfver 1 1/2 mill., hvaraf 1,366,000 annamiter, 58,000
kineser och endast 2,000 européer. Antalet infödda
katolska kristna uppgår till omkr. 60,000. Den
äldre provinsindelningen upphäfdes 1876, då 4
förvaltningsområden bestämdes: Saigon, Myto, Vinh-long
och Bassak, med tills. 19 arrondissement. Till Franska
K. räknas äfven den omkr. 150 km. från kusten aflägsna
ön Pulo Condor, som Frankrike förvärfvade 1862. –
K. utgjorde en del af konungariket Kambodja, till
dess det eröfrades af annamiterna 1689. Fransmännens
uppträdande i dessa trakter började redan i slutet
af 18:de årh.; men de företag, som ledde till
kolonialväldets grundläggning, äro att räkna från
1858, då en fransk flotta bombarderade den annamitiska
hamnstaden Turan. Fördraget i Saigon d. 5 Juni 1862
tillerkände Frankrike full besittningsrätt till
3 provinser; 1867 ockuperades ytterligare 3. Det
definitiva afträdandet af hela detta område egde rum
1874. S. A. L.
Kochinkinahöns. Se Husfogelskötsel.
Kock (äfven kallad Mönter), Jörgen, var under
reformationstiden borgmästare i Malmö och ledde dess
borgerskap under de långvariga inre strider, hvilka
i Danmark följde efter Kristian II:s afsättning
(1523). Som varm och trogen anhängare af denne
konung försvarade K. Malmö mot Fredrik I, ända till
dess han såg, att allt hopp om hjelp var ute. Efter
Fredriks död (1533) lockade Lybecks borgmästare
Jürgen Wullenwever K. och Köpenhamns borgmästare
Ambrosius Bogbinder till ett förbund, som skulle verka
för den fångne Kristians återuppsättande på tronen,
men i sjelfva verket skaffade Köpenhamn och Malmö
i händerna på lybeckarnas general, grefve Kristofer
af Oldenburg. Då denne emellertid gaf sig sken af
att kämpa för Kristian II, stodo de bägge städerna
fast vid förbundet samt gjorde hårdnackadt motstånd
mot Kristian III och hans anhängare. Först d. 6 April
1536 lemnade K. Malmö i Kristian III:s händer. K. var
en ifrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
