Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kauffmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast nämnas Lionardo da Vinci i Frans I:s armar,
Arminius såsom segrare öfver Varus’ legioner samt
Amor och Psyche. Bland porträtten, af hvilka många
finnas i England, märkas Hertiginnan Amalia af Weimar
och En moder med sitt barn (i Louvre). Hon gjorde
sig äfven känd för skicklighet att föra etsnålen och
hon var, i synnerhet i sin ungdom, mycket hängifven
åt musiken. C. R. N.
Kauffmann. 1. Hermann K., tysk målare, f. i Hamburg
1808, erhöll sin utbildning i München samt
gjorde studieresor i Oberbayern och Tyrolen. Öfver
Wien återvände han till Hamburg och har sedan rest
i Norge. Hans egentliga fack är genrebilder och
landskap, ofta i vinterdrägt, med staffage och i
synnerhet väl tecknade hästar (Fraktvagn framför en
smedja, Slädbana på Elbe, Fiskare på isen m. fl.). –
2. Hugo K., den föregåendes son, genremålare, f. i
Hamburg 1844, har studerat vid Städelska institutet
i Frankfurt a. M., i Düsseldorf och i Paris samt
är sedan 1874 bosatt i München. Hans genrebilder
berömmas för förträfflig individualisering samt god
kolorit, rik fantasi och humor. De hafva blifvit
omtyckta i vida kretsar genom i ljustryck utgifna
samlingar af tusch- och penn-teckningar, såsom
Hochzeitsleute und musikanten, Biedermänner und
konsorten och Spiessbürger und vagabunden.
Kauffmann, Heinrich August Theodor, dansk militär,
född i Rendsborg d. 13 April 1819, blef 1844 officer
i den danska generalstaben samt var under kriget
1849–50 souschef i Bülows och sedermera i Kroghs
stab. 1855 blef K. amtman i Kiel och kurator för
Kiels universitet, valdes 1856 i Holstein till
medlem af riksrådet, men uteslöts derifrån 1858,
var 1860–63 militär-attaché i Frankfurt och blef
derefter stabschef hos de Meza, men aflägsnades från
denna plats straxt efter Dannevirkes utrymning
(Febr. 1864). 1864–67 var han generaladjutant
hos konungen och fick sistnämnda år afsked som
generalmajor. E. Ebg.
Kaufmann, Theodor, tysk målare, f. i Hannover
1814, fick sin utbildning i München, deltog 1848
i upproret i Dresden och blef derför tvungen att
resa till Amerika, der han, efter att hafva försökt
olika yrken och äfven kämpat i inbördeskriget på
unionens sida, sist återtog penseln. Hans bilder,
hvilkas ämnen oftast hemtats från indianernas lif
och inbördeskriget, äro allvarliga och dystra, men
berömmas såsom intressanta (Amiral Farragut spränger
torpedokedjan i en fientlig hamn, General Sherman i
bivack, Indianer öfverfalla ett jernbantåg m. fl.).
Kaufmann, Konstantin Petrovitj von, rysk general,
f. 1818, blef 1838 officer vid ingeniörkåren och kom
snart till Kaukasien, der han utmärkte sig särskildt
vid belägringen af Kars 1855, hvarefter han 1857 blef
generalmajor. Efter att i några år hafva tjenstgjort
i krigsministeriet blef han 1867 generalguvernör i
den nybildade provinsen Turkistan. Han tog sitt säte
i Tasjkend, gaf denna stad en europeisk anstrykning,
förvärfvade sig snart förtroende inom landet och
införde der ordnade
förhållanden. Expeditionen till Bokhara och Samarkands
intagande 1868, expeditionen till Kiva 1873
och fälttåget mot Kokand 1875 äro bedrifter,
som på allt sätt hedra K:s minne. Oaktadt alla
försök af hans afundsmän att nedsätta hans
anseende fick K., med sin grundliga kännedom om
de asiatiska förhållandena och med sin kraftiga
hand, styra det allt större och större blifna
ryska Turkistan till sin död, d. 16 Maj 1882.
C. O. N.
Kaufmann, Alexander, tysk skald, f. i Bonn 1821,
sedan 1850 arkivråd i Wertheim a. M., har genom
sina af innerlighet och käck lefnadsglädje utmärkta
sånger och romantiska sagor vunnit stor gunst hos
allmänheten, i synnerhet i Rhentrakterna. Han har
utgifvit bl. a. Gedichte (1852), Mainsagen (1853)
och Unter den reben (1871). K:s maka, Mathilde K.,
född Binder (f. 1835) har, under psevdonymen
Amara George, gjort sig känd som författarinna.
Kaufungen, Kunz von. Se under art. Fredrik, kurfurstar
och konungar af Sachsen, 2.
Kauhajoki, socken kring en lika benämnd elf,
som utgör öfre loppet af Kyrö elf, uti Ilmola
härad och domsaga, Vasa län, Finland. Areal
1,280 qvkm. Befolkningen finsk, 7,970 pers.
(1881). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Åbo
ärkestift, Vasa öfre prosteri. – K. är bekant genom
den seger, som 2:dra brigaden v. Döbeln der vann
öfver en rysk afdelning under general Usjakov d. 10
Aug. 1808. Den 29 Juli på aftonen afsändes v. Döbeln
från armén vid Lappo att upptaga detaschementet
v. Otter, som hade till uppgift att skydda arméns
högra flygel och understödja resningen i kusttrakten,
men som blifvit slaget vid Bötom samma dag. Efter
en nattmarsch på öfver 40 km. förenade sig v. Döbeln
d. 30 Juli vid Kurikka med v. Otters detaschement
och framryckte d. 2 Aug. till K., der han d. 10
s. m. besegrade sin ungefär jämnstarka motståndare.
O. I. C. O. N.
Kaukasiska rasen, den första af de menniskoraser,
hvilka J. F. Blumenbach ("Über die natürlichen
verschiedenheiten im menschengeschlecht", 1798)
uppställde, kallas numera indo-europeiska,
indo-germanska eller medelhafs-rasen. Blumenbach
gaf rasen namnet kaukasisk på grund af dess
förmodade ursprung från Kaukasus samt uppgaf den
omfatta alla européer (utom lappar och finnar),
vest-asiaterna till floderna Ob och Ganges samt till
Kaspiska hafvet, äfvensom nord-afrikanerna. Rasen
beskrefs i fysiskt hänseende sålunda: hvit hudfärg
med röda kinder; svartaktigt eller nötbrunt hår;
ovalt, regelbundet ansigte med icke alltför starkt
utmärkta enskilda delar; flat panna; smal, lätt
böjd näsa; liten mun; lodrätt mot hvarandra stående
tandrader; svagt framstående läppar; full, rund
haka. – Andra uppfattningar och andra namn hafva
sedermera gjort sig gällande. Jfr Hufvudskål 2.
G. v. D.
Kaukasus. 1. En väldig, omkr. 1,200 km. lång bergmassa
på gränsen mellan Europa och Asien, hvilken sträcker
sig i sydöstlig riktning från halfön Taman mellan
Svarta hafvet och Azovska sjön till halfön Apsjeron
i Kaspiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
