Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolin - 1. Karolina (Karoline) Matilda (dansk drottning) - 2. Karolina (Karoline) Amalia (dansk drottning) - Karolina (Caroline) Amalia Elisabet (drottning af England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska mynt. A) Karoliner af guld präglades vid
myntverket i Stockholm åren 1868, 1869, 1871 och
1872, på grund af k. förordn. d. 31 Juli 1868, enligt
hvilken detta myntstycke skulle i guldvärde, halt och
vigt noggrant motsvara det af Belgien, Frankrike,
Italien och Schweiz genom den s. k. latinska
myntkonventionen 1865 antagna 10-francs-stycket. Det
innehöll i prägeln såväl benämningen "Carolin"
som det internationella värdet "10 francs". Dess
diameter var 19 mm., dess vigt 3,2258 gr. och dess
halt 9/10. Remedium så i halt som vigt fick högst
utgöra 2 tusendelar öfver eller under rätta halten
och vigten. – Ehuru detta mynt fick präglas äfven för
enskildes räkning, mot en myntskatt af 2/10 proc.,
kom det föga i bruk. Anledningen dertill torde böra
tillskrifvas den omständigheten att, så länge silfver
ännu var värdemätare i landet, ett guldmynt icke
kunde hafva ett bestämdt värde, när guldets värde i
förhållande till silfrets ständigt förändrades. Myntet
mottogs icke ens af Sveriges Riksbank till samma pris
som det, under hvilket det utsläpptes i rörelsen, utan
något derunder. – Då riksdagen afslog bankdirektören
A. O. Wallenbergs motion att karolinen måtte blifva
Sveriges myntenhet och tiondedelen deraf, under
benämning 1 mark, räkneenheten, blef karolinen icke
ett hufvudmynt och förfelade derför sitt ändamål,
som var att förmedla Sveriges öfvergång till ett
internationelt myntsystem. Genom lagen om öfvergång
till det nya myntsystemet d. 30 Maj 1873 upphäfdes
visserligen den åt enskilda personer medgifna
rättigheten att låta utmynta karoliner, men detta
mynt har dock medfört en ej ringa fördel för svenskar
under resor i utlandet, der det ganska snart tillvann
sig förtroende. Såsom ett bevis derpå må nämnas,
att det år 1872 lyckades ofvannämnde Wallenberg
hos dåv. presidenten Thiers utverka, att karolinen
skulle till sitt prägelvärde (10 fr.) emottagas i
alla offentliga kassor inom Frankrike. Detta den
franska regeringens påbud lär sedermera icke blifvit
återkalladt. – Hela det utmyntade antalet karoliner är
81,200. Af dessa äro ännu (1884) icke flere än omkring
10,000 stycken indragna ur rörelsen. Enligt den nu
gällande myntfoten har karolinen ett oföränderligt
värde af 7 kr. 20 öre. – B) Ett annat guldmynt
med samma namn slogs vid myntverket i Stockholm
åren 1606–1610 på "16 marck swenska", motsvarande 4
daler silfvermynt, enligt myntordningen den 24 Mars
1604. – C) Enligt 1664 års myntordning utmyntades
i Stockholm ett silfvermynt med namnet karolin,
"hållande i fint silfver 14 3/4 lod och 6 23/32 stycken
på 1 mark brutto" (fyrdubbel karolin). – D) År 1718
utmyntades i Stockholm en ny sorts karoliner i silfver
med samma finhet, som det äldre karolin-myntet, men
af annan vigt. Dessa nya karoliner vägde, enligt på
kongl. myntet befintliga anteckningar,
| 1 | karolin | = | 1/2 | daler | smt | = 138 1126/2025 | ass, |
| 2 | karoliner | = | 1 | " | " | = 277 227/2025 | " |
| 4 | " | = | 2 | " | " | = 554 454/2052 | " |
| Enkla | karoliner | 31 5617/8768 | stycken. |
| Dubbla | " | 15 14385/17586 | " |
| Fyrdubbla | " | 7 31921/35072 | " |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
