Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 391-392 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karneval - Karnis - Karnisbåge - Karniska alperna - Karnúl - Karnuter - Karolath (Karolath-Beuthen-Schönaich) l. Carolath - Karoli församling - Karolin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom ett minne af bacchanaliernas thyrsosstafvar
har man velat betrakta de äfvren hos oss brukliga
"fastlagsrisen", med hvilka mötande bekanta anfalla
hvarandra. Storartade gästabud och dryckesgillen
hörde, i synnerhet under medeltiden, till karnevalens
rätta firande, och Venezia räknades länge såsom
den ort, der karnevalen högtidlighölls med största
öfverdåd. Redan före reformationen hade emellertid
myndigheterna gång på gång sökt genom förordningar
sätta en gräns för karnevalens utsväfningar, och
i de flesta protestantiska land undertrycktes den
helt och hållet. Endast uti Italien, särskildt i
Rom, har karnevalen hållit sig uppe, och den utgör
der fortfarande en allmän förlustelse för alla
samhällsklasser. I Tyskland kommo karnevalsupptågen,
der kallade fasching, att utöfva en vigtig inflytelse
på den dramatiska konstens utveckling, i det de gåfvo
uppslaget till de s. k. "fastnachtspiele", ur hvilka
genom Hans Sachs m. fl. det nationelt tyska dramat
uppspirade. Under de senaste årtiondena har karnevalen
upplifvats i några af Tysklands katolska städer,
särskildt i de vid Rhen belägna (Mainz, Bonn, Köln
m. fl.), och de i Düsseldorf och München under senare
tider hållna maskeradtågen äro högeligen berömda för
sin konstnärliga utstyrsel och sin glänsande prakt.
E. G.

Karnis (T. karnies, Fr. corniche, af Grek.
koronis, som betecknar något krökt eller svängdt, men äfven
afslutning), byggnadsk., listverk, hvars profil är
sammansatt af en konkav och en konvex del, således
ungefärligen i form af ett långsträckt S. Om den öfre
delen springer



längre fram än den undre, är karnisen stigande
(1). Springer den undre delen längre fram än den
öfre, är han fallande (2). En stigande karnis kallas
"omvänd" (äfven käl-list), när den nedre delen är
konkav, den öfre konvex (3). En fallande karnis kallas
"omvänd" (äfven klocklist), när den öfre delen är
konkav, den undre konvex (4). Stigande karniser
användas som krönande delar; fallande karniser
anbringas å socklar eller baser. – Ordets franska
form (corniche) användes i svenskan (kornisch),
i öfverensstämmelse med bruket i franskan, för att
beteckna ett afslutände eller krönande listverk i
dess helhet, således i allmänhet likbetydande med
kranslist eller kransgesims. Härmed sammanhänger
benämningen kornisch på de mer eller mindre rikt
profilerade lösa lister, vid hvilka gardiner och
förhängen pläga fästas. Det tyska ordet karnies kan
beteckna såväl det S-formigt profilerade listverket
som kranslisten i dess helhet. Jfr Gesims.
Upk.

Karnisbåge, byggnadsk. Se Båge 4.

Karniska alperna, den mellan Drava och venezianska
slätten belägna delen af de södra Öst-alperna,
uppkallad efter det gamla keltiska folket karner. De
sträcka sig från Piaves och

Gails (en biflod till Drava) källor till
Tarvis-passet, genom hvilket jernväg går från Kärnten
till Italien, samt delas i Gailthal-alperna, den norra
delen, mellan Drava och Gail, de egentliga Karniska
alperna, bergskedjan s. om Gail, på gränsen mellan
Kärnten och Italien, och Friaul-alperna, de södra
utgreningarna af sistnämnda kedja.

Karnúl. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien,
presidentskapet Madras, s. om Kistna och dess biflod
Turigabhadra (Tumbudra). Areal 18,521 qvkm. 914,432
innev. (1871), deraf 9/10 hinduer. Distriktets
fruktbarhet har betydligt ökats genom den 1861
påbörjade och 1871 fullbordade bevattningskanalen
mellan Tungabhadra och Penna, men det oaktadt led
landet oerhördt under den sista hungersnöden uti
Indien (1877–78). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
i en het, osund trakt vid Tungabhadra. 25,579
innev. (1871).

Karnuter. 1. En af de galliska folkstammar, som
sannolikt mot slutet af 5:te eller början af 4:de
årh. f. Kr. invandrade i norra Italien. – 2. En
folkstam i mellersta Gallien kring det nuvarande
Chartres, som har sitt namn efter dem. Deras
hufvudstad Autricum (nu Chartres) ansågs för
"den keltiska jordens medelpunkt" och var det i
sjelfva verket i religiöst hänseende, i det hela
Galliens druider årligen der höllo en församling. På
karnuternas område låg vid Loire äfven den befästa
staden Genabum (enligt det förr vanliga antagandet
det nuvarande Orléans, men enligt de på Napoleon III:s
föranstaltande verkställda undersökningarna sannolikt
Gien, högre upp vid Loire). I likhet med öfriga
galliska fylken måste äfven karnuterna underkasta
sig Caesar. Men då vid undertryckandet af den första,
från eburonerna utgångna resningen bland de galliska
fylkena en karnutisk riddare Acco blef afrättad (53
f. Kr.), gåfvo karnuterna uppslaget till en ny, allmän
resning, i det de i Genabum mördade alla dervarande
romare. Detta uppror, för hvilket arvernerna under
Vercingetorix trädde i spetsen, var farligare än
det förra och kunde först efter blodiga strider
undertryckas (53–52 f. Kr.). Emellertid lyckades
Caesar att redan i upprorets början intaga Genabum,
som till straff för sitt affall plundrades och lades
i aska. Se för öfrigt Galler och Vercingctorix.
S. F. H.

Karolath (K.-Beuthen-Schönaich) l.
Carolath, mediatiseradt furstendöme i preussiska
regeringsområdet Liegnitz (Schlesien), har en areal
af 250 qvkm., med omkr. 15,000 innev, och omfattar en
stad, Beuthen (3,704 innev.), vid venstra stranden
af Oder, en köping, K., vid Oder, snedt emot nämnde
stad, samt 21 byar. Furstendömet tillhör furstliga
ätten K.-Beuthen.

Karoli församling i Malmö stad, som under år 1883 blef
territoriel, är ett regalt privilegieradt pastorat
af 1:sta kl., Lunds stift, Oxie kontrakt, och hade
vid 1882 års slut en folkmängd af 27,910 personer.

Karolin (af Lat. Carolus, Karl). 1. Benämning på Karl
XII:s krigare. – 2. Namn på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>