Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Danske - Karl den djerfve (Charles le téméraire) - Karl den store - Karl den III:s orden - Karl den XIII:s orden - Karl Döfve - Karleborg - Karleby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kom till åtskilliga af landets verldsliga herrar, och
som ledde till en sammansvärjning mot hans lif. Den
2 Mars 1127 öfverföllo åtta sammansvurne K. i S:t
Donatians kyrka i Brügge och dräpte honom. Af
kyrkan betraktades han (liksom hans fader) som
martyr och kanoniserades. Jfr K. F. Wegener:
"Om Karl Danske, greve af Flandern" (1839).
C. R.
Karl den djerfve (Charles le téméraire), hertig af
Burgund, son af hertig Filip den gode och Isabella
af Portugal, föddes i Dijon d. 10 Nov. 1433 och
bar till sin tronbestigning (1467) titeln grefve af
Charolais. Han utmärkte sig tidigt genom ridderliga
färdigheter och oförskräckt mod samt genom sitt
fäderneärfda hat mot franska konungahuset, hvars
länshöghet öfver Burgund och sträfvan efter envälde
syntes lägga det största hindret i vägen för den
hos de burgundiske hertigarna alltmer framträdande
planen att skapa ett sjelfständigt konungarike af
gränslanden mellan Frankrike och Tyskland. K. vardt
derför helt naturligt den farligaste hufvudmannen
i det mot konung Ludvig XI riktade förbund, som
1465 ingicks af franska kronans mäktigaste vasaller
under namn af "ligan för det allmänna bästa" (la
ligue du bien-public). Han kämpade mot Ludvig vid
Montlhéry 1465 och fick i freden i Conflans och
S:t Maur (s. å.) städerna vid Somme samt grefskapen
Boulogne, Guines och Ponthieu. Sedan han 1467, efter
faderns död, öfvertagit styrelsen af de burgundiska
besittningarna, tog han 1468 franske konungen till
fånga under ett förlikningsmöte i Péronne och tvang
honom bl. a. till förödmjukelsen att närvara vid
bestraffningen af innevånarna i Liége, hvilka af
Ludvig nemligen eggats till uppror mot K. Efter
konungens återkomst till Frankrike förklarades K. i
akt (1470). Han svarade med ett förhärjande infall
i Picardie och Normandie (1472) samt slöt 1474
med engelske konungen Edvard IV ett förbund till
Frankrikes eröfring, hvilket förbund dock blef utan
farligare följder för Frankrike. Vid samma tid hade
han till följd af ett köpaftal kommit i besittning
af Gelderland och Zütphen (1473). Han drog derefter
att bistå den afsatte kurfursten Ruprecht af Köln och
belägrade förgäfves i elfva månader Neuss, under det
att hans egna områden ledo af infall från Lothringen
och Schweiz. Dessa sistnämnda land skulle enligt hans
plan ingå såsom delar af det tillämnade konungariket
Burgund. Han inföll derför 1475 i Lothringen, som
eröfrades, och 1476 med 40,000 man i Schweiz, men de
endast hälften så manstarke schweizarna tillfogade
honom ett afgörande nederlag vid Granson, och vid
ett nytt infall (s. å.) blef hans här fullkomligt
upprifven vid Murten. Hertig Renatus (René) II af
Lothringen återtog nu större delen af sitt land,
och vid försöket att åter fördrifva denne stupade
K. d. 5 Jan. 1477 i ett slag utanför Nancys murar. –
Se vidare Burgund, sp. 1351.
Karl den store. Se Karl, romerske kejsare 1.
Karl den III:s orden, den andra i rang bland Spaniens
riddareordnar, stiftades af konung Karl
III d. 19 Sept. 1771 till den heliga jungfruns ära och
till belöning åt framstående spanske ädlingar. Enligt
de nu gällande statuten (af d. 26 Juli 1847) har orden
fyra grader: storkors, kommendörer af första och af
andra klassen samt riddare. Ordenstecknet består af
ett gyllene, blått och hvitt emaljeradt grekiskt
kors med klufna uddar. Mellan hvar och en af dessa är
en gyllene lilja anbragt. I korsets midt finnes en
i blått infattad, oval, gul sköld, som på framsidan
bär den heliga jungfruns bild, på baksidan siffran
III. Uti infattningen läsas orden Virtuti et merito
("Åt dygden och förtjensten"). Korset hänger i en
gyllene lagerkrans och bäres i blått band.
Karl den XIII:s orden, svensk orden, som af Karl XIII
stiftades d. 27 Maj 1811, tilldelas de förnämste
ämbetsmännen inom Frimurareorden och har endast
en grad: riddaregraden. Ordenstecknet är ett
rubinfärgadt kors, infattadt i guld. Dess fyra
armar utgå i form af fyra likbenta trianglar från
en å båda sidor hvitt emaljerad glob, på hvars öfre
sida äro tvänne öfver hvarandra lagda gyllene C,
hvilka innesluta talet XIII; den undre sidan har
bokstafven B. i svart färg, infattad inom en af
guld nitad trekant. Detta ordenskors är fäst under
en gyllene kunglig krona och bäres kring halsen
i ett rödt, eldfärgadt sidenband. Derjämte bära
riddarna å venstra sidan af bröstet ett enkelt
rödt kors af kläde. Riddarna af Karl XIII:s orden
äro i rang näst efter kommendörer af de kungliga
ordnarna och hafva tromans värdighet. Deras antal
är (k. prinsar ej inberäknade) bestämdt till
27 af verldsliga och 3 af andliga ståndet. De
nämnas på Karlsdagen (d. 28 Jan.) och böra vara
minst 36 år gamla (undantag för k. prinsar).
B. S.
Karl Döfve namnes redan under konung Knut Erikssons
tid och var under Johans regering jarl. Han stupade
1220 under korståget mot esterna i slaget vid
Rotalia, nu Riddali-kirrik. Jfr Folkunga-ätten,
sp. 1581. K. H. K.
Karleborg, ett grefskap, som d. 20 Mars 1652
förlänades åt grefve Klas Tott och till en början
omfattade Ny Karleby stad i Österbotten samt 180 5/6
mtl inom de i samma landsort belägna Ny Karleby och
Lappo socknar. Sedermera fick Tott, d. 20 Juli
1653, tillstånd att införlifva med detsamma 156
11/12 mtl inom Ilmola, Vörå och Lappo socknar i
Österbotten, hvilka gods han kort förut förvärfvat
under allodial frälserätt. Från den tiden omfattade
det således Ny Karleby stad samt 337 3/4 mtl inom
Ny Karleby, Lappo, Ilmola och Vörå socknar i
Österbotten. G. F.
Karleby. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, Ollebergs fjerding. Arealen 2,231 har. 761
innev. (1882). Annex till Slöta, Skara stift,
Vartofta kontrakt. – I denna socken, omkr. 7,5
km. ö. om Falköping, ligger byn K. l. Karleby
Långa, der vestgöta-allmogen fordom skall hafva
hållit ting. Invid byn ses ännu ett stort kummel,
som från gamla tider af folket kallats Ragvarshög,
till minne deraf att den af svear och östgötar till
konung valde Ragnvald Knaphöfde, som utan att taga
gislan ridit in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
