Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 233-234 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapolna - Kaponier - Kaposvár - Kapott - Kapp - Kapp, Friedrich - Kappa - Kappadocien - Kapparidéer - Kappbabianen - Kappe - Kappel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kapolna, by i ungerska komitatet Heves, vid
Tarna. 1,800 innev. Der besegrade Windischgrätz
d. 26–28 Febr. 1849 de ungerske insurgenterna under
Dembinski.

Kaponier (Fr. caponnière, skjutgraf), befästningsk.,
en på bottnen af en fästningsgraf uppförd, bombfri,
hvälfd kasemattbyggnad, ämnad att skydda de till
grafvens flankering afsedda kanoner eller kulsprutor,
med hvilka kaponieren bestyckas. Den uppföres i 1
eller 2 våningar



och är stundom dessutom försedd med ett öppet
jordbröstvärn på taket, men göres ändock så låg,
att dess murverk är af framför liggande fältvall
fullkomligt skyddadt mot fiendens indirekta eld. För
att skydda frontmuren äfven mot direkt eld från
fiendens kontrabatterier på fältvallens krön
kan antingen en jordvall uppkastas mot muren och
embrasurer deruti nedskäras framför skottgluggarna,
eller ock kunna uppföras s. k. tunnel-embrasurer,
framför kaponieren liggande öppna, men låga
hvalf, genom hvilka kaponierens kanoner beskjuta
grafbottnen, men hvilka göra kaponierens
frontmur osynlig från den motliggande, något högre
fältvallen. Genom en potern under hufvudvallen står
kaponieren i förbindelse med fästningen. Om kaponieren
kan gifva eld åt tvänne håll, kallas den helkaponier;
om den ger eld åt endast ett håll, heter den
<sp>halfkaponier. – Kaponierfront, en fästningsfront,
der graf-flankeringen utgår från en eller flere
kaponierer. – Kaponiersystem, en på kaponierflankering
grundad utstakning af en fästnings plana former. Se
Fästning, sp. 627. O. A. B.

Kaposvár [-sjvar], hufvudstad i ungerska komitatet
Sogomy, vid den kanaliserade Kapos, en biflod till
Donau. 9,571 innev. (1880).

Kapott (Fr. capote) grof soldatkappa; långkappa med
kapuschong, fruntimmers-regnkappa.

Kapp, sjöv., en liten, med dörrar försedd fyrkantig
öfverbyggnad, placerad öfver sådana luckor i öfre
däcket, genom hvilka man vill hafva nedgång till
undre däck, kajut, förrådsrum o. s. v. Dess ändamål är
att hindra regn och sjövatten att intränga i rummet.
R. N.

Kapp, Friedrich, tysk-amerikansk historieskrifvare,
född i Hamm 1824, egnade sig åt den juridiska banan,
men måste 1849 fly ur Tyskland till följd af sitt
deltagande i September-oroligheterna i Frankfurt
am Main föregående år. Han begaf sig till Paris
och derefter till New York, hvarest han 1850–70
praktiserade som advokat. Sistnämnda år återkom
han till Tyskland och bosatte sig i Berlin. År 1871
invaldes han i tyska riksdagen och preussiska

andra kammaren samt slöt sig till det
nationalliberala partiet. Bland hans skrifter må
nämnas Geschichte der sklaverei in den Vereinigten
staaten von Amerika (1861), Der soldatenhandel
deutscher fursten nach Amerika (1864; 2:dra
uppl. 1874), Geschichte der deutschen einwanderung
in Amerika (bd 1, 1868), Friedrich der grosse und
die Vereinigten staaten von Amerika (1871) och Aus
und über Amerika. Thatsachen und erlebnisse (1876).

Kappa, byggnadsk. Se Hvalf.

Kappadocien (Grek. Kappadokia, Lat. Cappadocia,
Fornpers. Katpatuka) kallades i äldre tider hela den
östra delen af Mindre Asiens högland mellan Pontos
Euxeinos (Svarta hafvet) i n. och Tauroskedjan i
s. samt floderna Halys i v. och Eufrat i ö. Under
det persiska väldets dagar var detta vidsträckta
område deladt i två höfdingedömen (satrapier):
K. vid Pontos samt det Inre eller Sydliga K. Namnet
inskränktes sedermera till den södra delen, och i
denna omfattning qvarstod K. såväl i Alexanders och
Seleucidernas rike som sedermera inom det romerska
efter att under en mellantid hafva utgjort ett
eget rike under konungar, af hvilka de fleste hette
Ariarathes. K. är till stor del uppfyldt af berg,
bland hvilka Argaios (nu Erdieâs) och Antitauros
(nu Binbogha-daghlary) äro de högsta. Hufvudfloden
är Halys (nu Kisil Irmak). De forntida innevånarna,
sannolikt tillhörande den semitiska stammen och
ofta kallade "hvita syrer" (leukosyroi), stodo på en
tämligen låg bildningsgrad och voro illa beryktade
såsom trolösa och vinningslystna. För närvarande
tillhör K. Osmanska riket och bildar der vilajetet
Sivas. A. M. A.

Kapparidéer, Capparideae Juss., bot., kallas en
växtfamilj, som är mycket nära beslägtad med
nat. fam. Cruciferae. Fruktämnet är enrummigt
och bildadt af två fruktblad; det uppbäres af ett
långt utdraget skaft (gynophorum), som kan nå en
längd af 30 cm. En dylik långsträckt axeldel kan
äfven finnas mellan kronblad och ståndare. Några
hafva oregelbundna blommor. Frukten är hos en
del (Capparis) ett bär, hos andra en torr frukt,
liknande en skida. Familjen tillhör de tropiska och
subtropiska landen samt omfattar ungefär 340 arter,
fördelade på inemot 30 slägten. Rätt många arter
användas såsom läkemedel på grund af skarpa flyktiga
eller adstringerande beståndsdelar. Jfr Capparis.
O. T. S.

Kappbabianen. Se Hamadryaden.

Kappe, rymdmått för torra varor i det äldre
svenska måttsystemet, innehållande 1 3/4 kanna
(4,58 l.). Det kubiska kappmåttets kant var 5,593
dec. tum. 32 kappar utgjorde en tunna löst mål,
eller struken tunna, 36 kappar en tunna fast
mål, eller rågad tunna. Kappmåttet afskaffades
genom 1855 års förordning om mått och vigt.
L. A. F.

Kappel, by i schweiziska kantonen Zürich, bekant
genom frederna d. 25 Juni 1529 och d. 24 Nov. 1531,
hvilka bilade striderna mellan de reformerta
kantonerna (Zürich och Bern) och de katolska
(Unterwalden, Schwyz, Luzern, Zug och Uri), samt
genom katolikernas seger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>