Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 149-150 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanalisera - Kanalje - Kanal-öarna l. Normandiska öarna - Kananur l. Kananor - Kanapé - Kanara l. Kanaru - Kanara-språket - Kanariefogeln - Kanäriefrö - Kanärieglas - Kanariegräs - Kanariesekt - Kanarieöarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kanalisera (Fr. canaliser. Jfr Kanal), förse (ett
område) med kanaler; göra (en flod) segelbar. –
Kanalisation, ett områdes, ett vattendrags
kanalisering.

Kanalje (Fr. canaille, slödder, af Lat. canis, hund),
"fähund", skälm, skurk. – Kanaljeri, skurkstreck.

Kanal-öarna l. Normandiska öarna, en ögrupp i
Normandiska viken af Kanalen, den enda återstoden
af Normandie, som ännu tillhör England. Gruppen
består af de större öarna Jersey, Guernsey, Sark
(Fr. Sercq) och Alderney (se dessa ord) samt flere
mindre öar och klippor, har en areal af 195,54
qvkm. och hade 1881 87,731 innev. En mängd megalitiska
fornlemningar finnas på öarna. Sedan 933 hörde öarna
till Normandie och kommo med dess hertig Vilhelm
Eröfraren till England 1066. I spetsen för öarnas
förvaltning står en för 5 år tillsatt vice-guvernör
("lieutenant-governor"), en för Jersey och en
för de andra öarna. Högsta civila ämbetsmannen är
"the bailiff" (likaledes en för Jersey och en för
de öfriga öarna), som utnämnes af kronan, vanligen
på lifstid, och är ordförande i "royal court" och i
"states" (ständerna). Innevånarnas umgängesspråk
är den gamla normandiska franskan; domstolsspråket
är nyfranska. Gudstjensten förrättas på franska
i landsförsamlingarna, men på engelska i de fleste
stadskyrkor.

Kananur l. Kananor (Eng. Cannanore), hamnstad
i kejsaredömet Indien, distriktet Madras, på
Malabar-kusten. Omkr. 12,000 innev. Från 1791 har
det varit den förnämsta britiska militärstationen
på Malabar-kusten.

Kanapé (Fr. canapé, af Med. Lat. canapeum,
en förvrängning af Grek. konopeion, af konops,
mygga, säng med omhängen för att hålla mygg borta),
hvilsoffa. – Äfven ett slags bakverk af smördeg
kallas kanapéer.

Kanara l. Kanaru. Se Canara, Dravida och Indien,
sp. 530–31.

Kanara-språket. Se Canara-språket och Dravida.

Kanäriefogeln, Serinus canarius, zool., hör till
familjen finkartade foglar inom tättingarnas ordning
och foglarnas klass. I vildt tillstånd förekommer
han på dem bland Kanarie-öarna, som äro skogbevuxna,
på Madeira och på Gröna uddens öar. Han vistas der
tätt stående träd omvexla med småskog och snår,
företrädesvis utefter de med yppig grönska kantade
bäckarna samt i trädgårdar; i bergstrakten lefver han



så högt upp som öfver 1,500 m. öfver hafvet. – Vilda
kanariefogeln, som i sitt

hemland benämnes "canario". blir 13 cm. lång, är på
ryggen gulgrön, med svartaktiga streck och mycket
breda, ljust askgrå fjäderkanter; öfvergumpen är
gulgrön, strupen och frambröstet grönaktigt guldgula,
halsens sidor askgrå, bröstet bakåt gulaktigare, buken
och undergumpen hvitaktiga. Honan är ofvan brungrå, på
bröstet och strupen grönaktigt guldgul. Fogelns föda
utgöres af växtämnen, t. ex. frön, späda grönsaker
och saftiga frukter, särskildt fikon. Honan lägger
4 (stundom blott 3) kullar hvarje år. Arten är
sällskaplig och lefver en stor del af året i mindre
eller större flockar. Vilda kanariefogeln fångas
lätt, i synnerhet som ung, tämjes utan svårighet
och parar sig med tama honor. – Sedan trehundra år
tillbaka har kanariefogeln hållits tam och derunder
förändrats till både storlek och utseende. Tama
kanariefogeln är större än sin vilda stamart och
oftast enfärgadt gul eller hvitgul; mindre ofta
liknar han till färgen den vilda arten. Sången
har föga förändrats i tama tillståndet, men de
vilda foglarnas är skönare och klangfullare. Tama
kanariehonan parar sig tämligen lätt med hannar af
åtskilliga finkarter, t. ex. grönsiskan, gråsiskan,
steglitsan, vanliga och vinter-hämplingen, grönfinken
m. fl. Bastarderna sjunga icke så väl och fortplanta
sig icke så lätt sinsemellan, men deremot med
mindre svårighet med kanariehonor. Angående
tama kanariefogelns lefnadssätt, uppfödande och
skötsel m. m. finnas skrifter i mängd utgifna. –
Om Svenska kanariefogeln se Grönfink-slägtet.
C. R. S.

Kanäriefrö. Se Kanariegräs.

Kanärieglas. Se Uranglas.

Kanariegräs, Phalaris canariensis L., bot., en
graminé med omkr. 60–70 cm. högt strå, tämligen korta
och breda blad, äggformig axvippa om 3 cm. längd
och håriga blomfjäll. Dess små plattade, elliptiska,
hvitgula frön äro den bästa föda för kanariefoglar
och flere andra burfåglar. Kanariegräset träffas
ofta nog å sophögar uppvuxet af sådant bortkastadt
frö. O. T. S.

Kanariesekt (af Lat. siccus, torr), ett sött,
likörartadt vin från Kanarieöarna, hvilket efter
att hafva legat i 3 år får en egendomlig arom, som
påminner om ananas. För några århundraden sedan stod
kanariesekt i mycket högre anseende än nu; emellertid
drack man då under detta namn mest torra hvita viner,
kryddade med socker, kanel, muskot, stekta äpplen
och ägg (Falstafts älsklingsdryck). Kanariesekt
kommer numera i handeln nästan endast under främmande
etikett, såsom sherry eller madeira; det mesta går
till Brasilien.

Kanarieöarna (Sp. Islas Canarias), ögrupp i Atlantiska
hafvet, utanför nordvestra kusten af Afrika, är
belägen mellan 27° 30’ och 29° 30’ n. br. samt 13° 26’
45" och 18° 19’ 45" v. l. (fr. Greenw.) och består af
6 smärre, obebodda öar samt 7 större, nämligen: Hierro
(Ferro), Palma, Gomera, Teneriffa, Gran Canaria,
Fuerteventura och Lanzarote. Sammanlagda arealen är
7,624,6 qvkm. Alla öarna äro af vulkaniskt ursprung
och hvila på en grund af basalt eller trakyt, utmärkt
af talrika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>