Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria / 167-168 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyrauliska pressen - Hydraulisk kalk - Hydraulisk kompressor - Hydrauliskt murbruk - Hydraulisk vädur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hydrauliska pressen (se Hydraulik) l.
Bramahs press, fys., är en tillämpning af
lagen om tryckets fortplantning inom vätskor.
Den består (se fig.) af två cylindriska kärl, A



och S, som hafva mycket olika diametrar och äro
förenade medelst ett rör, d. I A och B nedgå tätt
slutande kolfvar, och båda kärlen äro fyllda med en
vätska, vanligen vatten. Om kolfven a tryckes ner i
kärlet A, går vätskan öfver till det större kärlet,
B, och åstadkommer på dess kolf, C, ett tryck,
hvars storlek beror på genomskärningsytan hos denna
kolf. Enligt lagen för tryckets fortplantning är detta
inom det slutna rum, som bildas af de båda kärlen
A och B samt röret d, öfverallt lika på lika ytor;
det är således på grundytan af kolfven C lika många
gånger större än på grundytan af A, som den förra ytan
är större än den senare. Som nu a vanligen har en helt
liten yta i jämförelse med C, så kan kraftutvecklingen
på denna senare göras betydligt stor. Genom ventiler
öppnas och slutes cylindern A:s förbindelse med B
och med den omgifvande reservoaren P. Cylindern A och
kolfven a bilda sålunda en tryckpump, hvars stigrör
leder till den större cylindern, B, så att vattnet
oafbrutet pressas in i denna. Den större kolfven
uppbär en platta eller ett bord, K, som föres inom
en stark ram. Ramen uppbär ett starkt tak. Mellan
detta och plattan K anbringas de föremål, på hvilka
pressen skall verka. För beqvämlighets skull är
pressen standom försedd med två tryckpumpar med olika
kolfvar. Den mindre kolfven användes mot slutet af
sammanpressningen, då motståndet är störst.- Grunderna
för den hydrauliska pressen uttalades redan af Pascal,
men svårigheten att konstruera en nöjaktigt tätande
packning kring den större kolfven löstes först 1796 af
engelsmannen J. Bramah, hvarför pressen äfven kallas
"Bramahs press". Den ofvannämnda packningen utgöres
af en U-formig ränna, utpressad af tjockt läder,
omgifvande kolfven. Då vattnet vid pressens användning
börjar uppstiga vid sidorna af kolfven, intränger det
i läderrännan och uttvingar hennes inre sida mot
kolfven, hvarigenom en tät anslutning åstadkommes.
L. A. F.

Hydraulisk kalk, tekn., kallas sådan kalksten,
som innehåller mer än 10 proc. kiselsyra. Vid
kalkens bränning öfverföres kiselsyran i sin lösliga
modifikation, hvarför den sedermera under vatten
förmår ingå en kemisk förening med kalken och
således är användbar till s. k. hydrauliskt murbruk
(se Cement). C.A.D.

Hydraulisk kompressor, art., inom fästnings-
och positions-artilleriet en apparat, som vid en
del gröfre pjeser hämmar kanonens rekyl. Apparaten
består af ett vid lavettagets släpa fäst rör. till
större delen fyldt med en vätska. Vid kanonens rekyl
pressas vätskan genom små hål på en i röret befintlig
pistonkanna, hvilken står i medelbar förening med
kanonen. H. W. W.

Hydrauliskt murbruk. Se Cement.

Hydraulisk vädur (Fr. belier hydraulique,
Eng. hydraulic ram), mek., en af Montgolfier 1796
uppfunnen intermitterande apparat, hvarmed vatten kan
uppfordras utan tillhjelp af pumpverk. Apparatens
verkningssätt åskådliggöres genom vidstående
figur. Vattenbehållaren H står genom rörledningen
ABC i förbindelse med luftklockan R, och denna är
förenad med ett



stigrör, DE, som utmynnar öfver den reservoar, LM,
hvari det uppfordrade vattnet samlas. Dessutom
är ledningsröret ABC vid mynningen försedt med
en stigventil, W, och vid ett kort sidorör, BK,
med en spärrventil, V. - Om båda rören ABC och DE
äro fyllda med vatten och luftklockan R dels med
vatten, dels med luft, samt stigventilen W sluten och
spärrventilen V öppen, så utströmmar vatten genom K,
och hela vattenmassan i AB kommer i rörelse genom
tillströmning från A. Genom det derigenom tilltagande
vattentrycket inifrån slutes snart spärrventilen
V, och stigventilen W öppnas, hvarigenom vattnet
inströmmar i luftklockan B, der luften komprimeras
och trycker det upp i stigröret DE, hvarvid en
del vatten måste utströmma vid dettas mynning i den
öfre reservoaren LM. Småningom afstannar vattnets
rörelse i rörledningen, och vattnet börjar slutligen
att rinna åt motsatt led, hvarigenom stigventilen W
ögonblickligen slutes. Derigenom minskas trycket i
röret AB, så att det yttre lufttrycket förmår öppna
spärrventilen V, hvarigenom vattnet åter utströmmar
genom denna, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>