Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hydra (vattenorm) - Hydra l. Hydria (ö) - Hydrachna - Hydrachnides - Hydractinia - Hydragoga, Vattendrifvande medel - Hydramnios - Hydrangea - Hydrarchos - Hydrargyrismos - Hydrargyrum - Hydrarthrus - Hydras hjerta - Hydrastin - Hydrat - Hydraulik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Lerna, söder om Argos, och dödades af Herakles
(se d. o.). Ursprunget till denna saga är sannolikt
att söka i de giftiga dunster, hvilka uppstego
ur träsket och framkallade härjande farsoter. -
2. H. (Stora vattenormen), astron., stjernbild, belägen
å ömse sidor af eqvatorn, sträckande sig från 10°
nordl. till 40° sydlig deklination och begränsad af
bland andra stjernbilder i norr Lejonet och Kräftan
samt i söder Skorpionen, Centauren och Skeppet Argo. -
3. H., zool., Se Armpolyp. 1. A. M. A. 2. E. J.
Hydra l. Hydria (fordom Hydrea), en långsträckt,
bergig, på nästan all vegetation blottad ö utanför
den sydöstra kusten af det grekiska landskapet
Argolis. Areal 55 qvkm. Största höjd öfver hafvet
590 m. H. skall från början hafva tillhört den på
fastlandet gent emot belägna staden Hermione, men
eröfrades enligt Herodotos af samiska sjöröfvare,
hvilka sedermera öfverlemnade den till staden
Troizen. För öfrigt är dess forntidshistoria
höljd i fullkomligt mörker. Under 15:de och 16:de
årh. befolkades H. af albanesiska flyktingar, hvilka
af öns ofruktbarhet tvungos att hufvudsakligen egna
sig åt handel och sjöfart samt inom kort vunno rykte
såsom de skickligaste sjömän på Medelhafvet. Under
det grekiska frihetskriget (1821-29) utmärkte sig
hydrioterna framför andra greker genom tapperhet
och patriotisk offervillighet. I synnerhet gjorde
deras till krigsmarin omskapade handelsflotta de
vigtigaste tjenster. Hufvudorten på H. är den på öns
norra kust belägna staden af samma namn, hvilken eger
en förträfflig hamn samt idkar betydande handel och
sjöfart. Den är säte för en biskop, fredsdomstol
och ett högre elementarläroverk (s. k. hellenisk
skola). Innevånarnas antal uppgick 1879 till 6,446.
A. M. A.
Hydrachna Koch, zool., ett slägte bland
vattenspindlarna (Hydrachnides), som igenkännes
derigenom att de båda ögonen å hvardera sidan hos det
fullvuxna djuret äro åtskilda från hvarandra, ehuru
närbelägna. Palperna sluta med en tång, bildad af den
fjerde och den undertill fästa femte leden; fötterna
äro försedda med simhår. Sprötet är långt, kroppen
hög och mandiblerna stilettformiga. I Sverige finnas
2 arter, af hvilka den ena, H. globosa, är ganska
allmän i såväl stillastående som rinnande vatten.
O. T. S.
Hydrachnides Bruz., zool., vattenspindlarnas
familj, hörande till ordningen Acari, Qvalstren,
bland Arachnida, Spindlarna. Hydrachniderna äro
uteslutande vattendjur, med klotformiga eller
aflånga, ofta lifligt färgade kroppar. Palperna äro
femledade, med tredje och fjerde lederna längst;
den femte är ofta med spetsen inskuren och bildar
stundom en tång med den fjerde. Ögonen äro fyra,
två på hvar sida, oftast sammanflytande. Jfr
C. J. Neuman "Om Sveriges Hydrachnider" (1880).
O. T. S.
Hydractinia van Ben., zool., ett polypslägte, som
bildar typen för fam. Hydractinidae bland Hydroidea,
en ordning af kl. Hydromedusae af Coelenterata
(kavitetsdjur). I polypstockarna uppträda fasta
hornartade skelettafsättningar. Från polypstockens
grenar utväxa klubbformiga
knoppar, hvilka slutligen afsnöras, antaga formen af
små medusor och simma fritt omkring under någon
tid, hvarefter de fästa sig vid något lämpligt
underlag. En ny polypstock uppskjuter sedan
från den förut rörliga medusan, som bildar ett
särskildt utvecklingsstadium i denna egendomliga
generationsvexling. Hydractinierna lefva i hafvet.
O. T. S.
Hydragoga (af Grek. hydor, vatten, och agein,
drifva). Vattendrifvande medel, med., kallas
de läkemedel, hvilka anses ega förmågan att
aflägsna vattenutgjutningar ur de serösa säckarna
(lungsäckarna, hjertsäcken, bukhinnesäcken) eller
ur väfnaderna i allmänhet. Hydragoga äro således
medel, som antagas vara verksamma mot det under
något olika form uppträdande och på andra sjukdomar
beroende symtom, som af allmänheten kallas "vattusot",
"vatten i bröstet", "hjertvattusot", "vatten i benen"
o. s. v. Vattendrifvande medel äro företrädesvis
starka laxermedel (Elaterium, Jalappa, Scammonium,
gummigutta, aloe m. m.) samt urindrifvande medel
(Digitalis, Scilla etc.). Derigenom att dessa medel
öka afsöndringen från tarmkanalen eller njurarna
kan samtidigt den i de serösa håligheterna eller
i väfnaderna utgjutna vätskan genom resorption och
bortledning minskas, O. T. S.
Hydramnios (af Grek. hydor, vatten, och
amnion, fosterhinna), med., abnorm samling af
fruktvatten kring fostret i lifmodern. Jfr Amnios.
F. B.
Hydrangea. Se Hortensia.
Hydrarchos. Se Zeuglodon.
Hydrargyrismos (af Grek. hydrargyros, qvicksilfver),
med., qvicksilfverförgiftning.
Hydrargyrum, Lat. (af Grek. hydor, vatten, och
argyros, silfver), qvicksilfver (se d. o.).
Hydrarthrus, kir., ledgångsvattusot. Se Hydarthros.
Hydras hjerta, astron. Se Alphard.
Hydrastin, med., den verksammaste beståndsdelen i ett
flytande extrakt, som i Amerika beredes på roten af
Hydrastis canadensis och som nyttjas mot kronisk
magkatarr samt till insprutning vid åtskilliga
slemhinnekatarrer. F. B.
Hydrat (af Gek. hydor, vatten), kem., benämnas,
enligt nu gällande kemiska teori, alla föreningar,
hvilka innehålla atomgruppen OH, hydroxyl,
således hydroxylföreningar. Alltefter antalet
hydroxylgrupper benämnas hydraten en-atomiga,
två-atomiga o. s. v. Hydratens kemiska karakter
beror på beskaffenheten af den radikal,
med hvilken hydroxylen är förenad. Är nämligen
denna radikal negativ, är hydratet en syra,
men om radikalen är positiv, är hydratet en
bas. Om radikalen är ett kolväte, kallas hydratet
alkohol eller, då kolvätet ar aromatiskt, fenol.
P. T. C.
Hydraulik (af Grek. hydor, vatten, och avlos,
rör). 1. Fys. Hydraulik l. hydromekanik, den
vetenskap, som behandlar lagarna för flytande
kroppars, särskildt vattnets, jämnvigt och
rörelse. Dess hufvuddelar äro hydrostatik,
läran om vätskors jämnvigt, och hydrodynamik,
läran om deras rörelse. - 2. Tekn., en apparat,
som begagnas vid gasberedning. Se Gas, sp. 912.
1. L. A. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
