Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fatum - Faublas - Faubourg - Fauchald, Peder, norsk politiker - Fauche-Borel, Louis, schweizisk partigängare - Faucher, Léon, fransk statsman och publicist - Faucher, Julius, tysk nationalekonom - Fauchet, Claude, fransk biskop och revolutionsman - Faucigny - Faucille, Col de la - Faucilles, Les monts - Faucit, Helen, engelsk skådespelerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentligen genom begreppet af orubblig nödvändighet – Från
fata härledas fatalism och det franska ordet fée
(Sv. fe). A. M. A.
Faublas [fåbla]. Les amours du chevalier de Faublas,
roman af J. B. Louvet de Couvray.
Faubourg [fåbour], Fr. (trol. af Lat. foris, utanför,
och burgus, borg), förstad; ett ursprungligen utom
stadens omkrets beläget qvarter, som sedermera blifvit
införlifvadt med staden.
Fauchald, Peder, norsk politiker, f. 1791, d. 1856,
representerade, från 1830, under en följd af
storthing, Kristians amt och tillhörde "den gamle
bondeopposition". Y. N.
Fauche-Borel [fåsj-], Louis, schweizisk partigängare,
f. 1762 i Neufchâtel, var vid franska revolutionens
utbrott (1789) boktryckare och gjorde bourbonerna
stora tjenster dels genom att trycka och sprida
deras manifest, dels såsom underhandlare (bl. a. med
Pichegru och Barras, sedermera å Pichegrus vägnar med
Moreau). 1804 häktades han af Napoleon, men lösgafs
på skriftlig hemställan af preussiske konungen, till
hvilkens hof han begaf sig. Efter 1806 vistades han än
i Sverige (F. stod i förbindelse med Gustaf IV Adolf),
än i England. 1814 följde han de allierade in i Paris
och brukades af furst Hardenberg i några hemliga
beskickningar. 1815, efter Napoleons återkomst,
uppdrog hofvet i Wien honom en beskickning till
Ludvig XVIII i Gent, men han lät använda sig till
Napoleons spion och häktades derför i Bruxelles. Genom
preussiska regeringens bemedling blef han fri och
vistades derefter i England. 1829 återvände han
såsom preussisk generalkonsul till Neufchâtel och
dog s. å. genom fall från ett fönster. Efter hans
död utkommo hans Mémoires (1830).
Faucher [fåsje], Léon, fransk statsman och publicist,
f. 1803, studerade i Paris och skref samtidigt bidrag
till flere tidningar och tidskrifter. 1830–42 var
han på olika tider redaktör för "Temps", "Courrier
français" och "Constitutionnel" samt invaldes 1846 i
deputeradekammaren, der han tillhörde den dynastiska
oppositionen. I Febr. 1848 undertecknade han adressen
om ministèrens försättande i anklagelsetillstånd,
valdes efter revolutionens utbrott s. å. till medlem
af de konstituerande och lagstiftande församlingarna
samt var inrikesminister från Dec. 1848 till
Maj 1849 och från April till Okt. 1851, då han
återgick till privatlifvet. Under andra kejsaredömet
vägrade han ståndaktigt att mottaga någon offentlig
befattning. Död 1854. F. var en varm anhängare af
frihandeln. Bland hans särskildt utgifna arbeten
märkas: Recherches sur l’or et sur l’argent (1843),
Etudes sur l’Angleterre (1845) och Mélanges d’économie
politique et de finance (1856).
Faucher, Julius, tysk nationalekonom, föddes 1820
i Berlin och dog i Rom 1878. Efter att hafva
utgifvit några smärre skrifter om bostadsfrågan
och bankväsendet stiftade han 1846, i förening med
Prince-Smith m. fl., den första frihandelsföreningen
i Berlin. Han deltog i affattandet af tulltariffen
för Tyskland samt redigerade 1850 berlintidningen
"Abendpost". Sedan denna blifvit undertryckt, vistades
F. tio år i
London. Återkommen derifrån verkade han för
frihandelsidéernas utbredande dels genom föredrag,
dels (sedan 1861) såsom medlem af preussiska
deputeradekammaren och af den nationalekonomiska
kongressens ständiga utskott. I Wien 1865 och
i Petersburg 1868 arbetade han för Österrikes
och Rysslands inträdande i det cobdenska
handelsfördragssystemet. 1863 började han redigera
"Vierteljahrsschrift für volkswirtschaft und
kulturgeschichte". Derjämte utgaf F. Ein winter in
Italien, Griechenland und Konstantinopel (1876),
Vergleichende kulturbilder aus den vier europeischen
millionenstädten (1877), Streifzüge durch die küsten
und inseln des Archipels und des jonischen meers
(1878) samt en mängd smärre nationalekonomiska
afhandlingar.
Fauchet [fåsje], Claude, kallad abbé, fransk biskop
och revolutionsman, f. 1744, var en kort tid guvernör
för några brorsöner till den ryktbare hertigen af
Choiseul, blef derefter hofpredikant m. m., måste
1788 – till följd af några politiska uttalanden i
en predikan – lemna denna befattning, ställde sig
1789 i revolutionsmännens främsta led och var d. 14
Juli s. å. en af folkets ledare under stormningen af
Bastiljen. F. blef sedan medlem af kommunen, utnämndes
1791 till konstitutionel biskop i Calvados, valdes
s. å. till medlem af lagstiftande församlingen och
sedan till ledamot i konventet, öfvergick småningom
från jakobinerna till girondisterna samt blef,
tillika med de senare, guillotinerad 1793. Under
vintern 1790–91 presiderade han (under titeln
"Procureur général de la vérité") i den af honom
sjelf organiserade "cercle social" och hade dervid en
medhjelpare i Condorcet. Till kyrkans omorganisering
bidrog F. mycket genom sina tal och predikningar,
bl. a. Discours sur la religion nationale och Eloge
civique (öfver Franklin). Under processen mot Ludvig
XVI talade han modigt och allvarligt mot att döma
konungen till döden samt röstade för att man skulle
vädja till folket.
Faucigny [fåsinji], före 1860 provins (Fossigni)
i konungariket Sardinien, nu en del af franska
depart. Haute-Savoie. F. var under förra delen af
medeltiden ett baroni, som 1233 genom giftermål
tillföll grefvarna af Savojen. Det är en af de högst
belägna trakter i Europa.
Faucille, Col de la [kål dö la fåsij], ett 1,323
m. högt pass i Jura. Det förbinder Genève och Pays
de Gex med det inre Frankrike, men nyttjas föga.
Faucilles, Les monts [lä mång fåsij], bergskedja i
franska depart. Haute-Marne och Vosges. Den förenar
Langres-platån i v. med Vogeserna i ö. och skiljer
Saônes och Maas’ källområden från hvarandra.
Faucit [fasitt], Helen, engelsk skådespelerska,
f. 1819, debuterade 1833 i Richmond, var sedermera
under många år anställd dels vid Haymarket-teatern,
dels vid Drury-Lane-teatern i London. Hon
har i synnerhet gjort sig känd som en utmärkt
framställarinna af de qvinliga hufvudrolerna i
Shakspeares stycken. 1876 tog hon afsked från
scenen som Jolantha i "Kung Rénés dotter". Vid
Shakspearesfesten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
