Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta, i allmänhet afhållelse från näringsmedel under en viss tid - Fastage, stort laggkärl, fat - Fastebref, jur. - Fast egendom. Se Egendom - Fasterna, socken i Upland - Fasthet. Se Hållfasthet och Spänstighet - Fasti (näml. dies, dagar), Lat. - Fastidiös, som inger motvilja - Fastighet. Se Egendom - Fastighetsbevillning, förvaltn. - Fastighetsbok, jur. - Fastighetsförening, Stockholms, stiftad 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minne af apostlarna Petrus och Paulus, från
måndagen efter pingst under samma antal dagar
som mellan påsk och d. 2 Maj, Mariafastan,
d. 1–15 Aug., samt julfastan, d. 15 Nov. till
24 Dec. – Reformatorerna gillade fastan blott
såsom "en utvärtes anständighet", men förkastade
hvarje påbud derom och gjorde äfven i detta fall
samvetsfrihetens grundsats gällande. Dock fastade
man på åtskilliga ställen inom den protestantiska
verlden, ända till midten af 18:de århundradet, och
minnet af de 40 dagarna före påsk qvarlefver ännu
här och der i förbudet – medelst lag eller sed –
mot offentliga förlustelser, bröllop o. d. under
denna tid. Likaledes qvarlefver ännu namnet,
hvarför också söndagarna mellan fastlagssöndagen och
palmsöndagen kallas första, andra o. s. v. söndagen
i fastan (den fjerde söndagen i fastan heter
midfastosöndagen). De årligen påbjudna fyra bönedagarna
se d. o.) hafva ock till fullständig titel
"allmänna tacksägelse-, fäste-, bot- och bönedagar".
A. F.
Fastage [-stasj], stort laggkärl, fat. (Ordet är
ej franskt, utan endast bildadt på franskt sätt,
likasom t. ex. lastage o. a.)
Fastebref, jur., var, intill dess det genom
k. förordn, d. 16 Juni 1875 angående lagfart å fång
till fast egendom blifvit annorlunda stadgadt,
det bevis, som af rätten meddelades öfver oklandrad
lagfart (1734 års lag J. B. 4. 1). Ordets första
del kommer af fastar, med hvilken benämning i
det äldre Sv. lagspråket betecknas de gode män,
som voro närvarande vid köp, skifte, gåfva eller
förpantning af jord samt vid vissa andra juridiska
handlingar. Då sedermera domare och nämnd eller
stadsrättens ledamöter nyttjades såsom fastar,
d. v. s. då sjelfva rättshandlingen försiggick inför
domstolen, blef det derom af denna utfärdade bevis
kalladt fastebref, d. ä. fastarnas intyg. Enligt
förenämnda k. förordning meddelas nu ej längre
fastebref, utan gifves i stället ett lagfartsbevis,
som dock ej har samma betydelse, som det äldre
fastebrefvet. Jfr Lagfart. A. Th. S.
Fast egendom. Se Egendom.
Fasterna, socken i Upland, Stockholms län, Sjuhundra
och Närdinghundra härad. Arealen 11,271 har,
hvaraf 9,906 har i Sjuhundra och 1,365 har (det
s. k. Fasta Visnare) i Närdinghundra härad. 1537
innev. (1880). F. var förr deladt i tvänne socknar,
Fasta, fordom äfven kallad Sæbohæred, och Esterna,
hvilka sammanslogos på grund af en k. resol. af
år 1797. Före den tiden hade hvardera socknen sin
egen kyrka, men då byggdes på bekostnad af egaren
till Rånäs, som är patronus, en gemensam kyrka på
det ställe, der Esternas fordom stått. – Nu utgör
F. ett patronelt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Sjuhundra kontrakt.
Fasthet. Se Hållfasthet och Spänstighet.
Fasti (näml. dies, dagar), Lat., kallades i det
gamla Rom de dagar, på hvilka rättskipning fick ega
rum. På somliga af dessa var det folket tillåtet
att hålla förhandlingar, d. v. s. komitier (jfr
Comitia). De dagar, på hvilka rätt ej fick skipas,
kallades nefasti.
Med tiden erhöll fasti betydelsen af kalender,
d. v. s. förteckning på dagar, som voro fasti
eller icke, samt på religiösa högtider, offer,
fester o. d. jämte dithörande upplysningar
och uppgifter. Kalendern utarbetades i början
officielt af pontifices (öfverstepresterna), men
edilen Cn. Flavius utgaf omkr. 304 f. Kr., på
Appii Claudii föranstaltande, på enskild väg
fasti, hvarefter enskilda sådana allt framgent
offentliggjordes. Ovidius sysselsatte sig med
författandet af en dikt med titeln fasti, af
hvilken dock blott hälften, som omfattade årets
sex första månader, blef utarbetad. Fragment
af fasti, ristade i sten eller tecknade i färg,
finnas ännu i behåll och äro aftryckta i "Corpus
Inscriptionum Latinarum." Slutligen betecknar
fasti ämbetsmannalängder, d. v. s. förteckningar
öfver konsuler, pretorer, diktatorer, fältherrar,
som triumferat, m. m. Mest bekanta äro fasti
capitolini, så kallade, emedan de nu förvaras i
konservatorernas palats på Capitolium i Rom. De
upptäcktes 1546 och 1547, delvis äfven 1817 och
1818, samt utgöras af marmortaflor med inristningar,
hvilka äro offentliggjorda i det nyss nämnda verket.
R. Tdh.
Fastidiös (Fr. fastidieux, af Lat. fastidium,
motvilja), som inger motvilja, motbjudande, tråkig,
förtretlig, retsam; öfvermodig, ringaktande.
Fastighet. Se Egendom.
Fastighetsbevillning, förvaltn., den bevillning
efter andra artikeln af bevillningsförordningen,
som erlägges för all inom Sverige belägen
fast egendom med undantag af allmän
egendom, som är fri. Jfr Allmän bevillning.
Kbg.
Fastighetsbok, jur., den bok, i hvilken, enl. K. M:ts
kungörelse d. 14 Sept. 1875, lagfarts- och
inteckningsärenden vid rådstufvurätter skola
antecknas. I denna bok, hvilken omfattar all den
fasta egendom, som är belägen inom rådstufvurätts
domkrets, finnes ett upplägg för hvarje särskild
fastighet, ehvad den består af ett eller flere hus,
tomter, jordlotter eller andra lägenheter eller delar
deraf, och i densamma införes, utom intecknings- och
lagfartsärenden, äfven uppgift om tomts ytinnehåll,
dess natur af fri eller ofri samt förändringar
i fastighets område. – Vid häradsrätter upptagas
lagfarts- och inteckningsärenden i särskilda böcker,
af hvilka den ena kallas lagfartsbok och den andra
inteckningsbok. – Vid Stockholms rådstufvurätt samt
vid rådstufvurätterna i Jönköping och Kristianstad
föras särskilda fastighetsböcker för de under dessa
domstolar lydande jernvägar (k. förordn. d. 19
Nov. 1880).
Fastighetsförening, Stockholms, stiftad 1870, har,
enligt sina 1878 omarbetade och antagna stadgar,
till ändamål att bevaka Stockholms fastighetsägares
angelägenheter i allmänhet; att bidraga till
utbredande af kännedom om och rätt uppfattning
af de lagar och författningar, som angå Stockholms
kommunala förhållanden, äfvensom till spridande af de
åsigter, som i sådant afseende inom föreningen gjort
sig gällande; att allvarligt intressera sig för och
medverka vid val af riksdagsmän och stadsfullmäktige
för Stockholms stad samt att bereda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
