Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etna, en på Siciliens östkust belägen vulkan - Etnark, furste; provins-styresman, ståthållare - Etnarki, en etnarks område, provins, ståthållareskap - Etnicism, hedendom, tro på flere gudar - Etnografi, beskrifning öfver menniskan, sådan hon uppträder i samhällsgrupper, såsom folk - Etnologi. Se Etnografi - Etoges, fransk by i depart. Marne - Etologi l. Etografi, skildring af en persons karakter, af ett folks seder och bruk - Eton, by i engelska grefskapet Buckingham - Etrek. Se Atrek - Etrépagny, köping i franska depart. Eure - Etretat, stad och badort i franska depart. Seine-inférieure - Etrioskop, fys., ett instrument för att mäta värmeutstrålningen från jorden mot rymden - Etropol, stad i Bulgarien, n. ö. om Sofia - Etruria, stad i engelska grefskapet Stafford - Etrurien, forntida landskap på vestkusten af Italien - Etrusker, innevånarna i det gamla Etrurien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nästan alltid betäckt af snö. Öfverallt på den
sköldformiga basen befinner sig en mängd mindre
vulkankäglor (eruptionskäglor), från hvilka, likasom
från hufvudkratern, under de vulkaniska utbrotten
tidtals frambrutit smält lava, som i form af strömmar
(lavaströmmar) nedflutit utefter bergets sidor
och till och med förhärjande genomträngt de nedre,
bördiga fälten, stundom ända till hafvet. Bland
Etnas ganska talrika, historiskt kända utbrott
var det, som egde rum 1669, det betydligaste. Flere
städer och byar blefvo då ödelagda. Äfven i det 19:de
århundradet har Etna flere gånger varit i verksamhet.
E. E.
Etnark (Grek. ethnarches, folkbeherskare,
af ethnos, folk, och archein, beherska), furste;
provins-styresman, ståthållare. – Etnarki, en etnarks
område, provins, ståthållareskap.
Etnicism (af Grek. ethnos, folk, pl. ethne, egentl.
folken, hos medeltidens kristne författare benämning
på alla icke-kristna och icke-judar), hedendom,
tro på flere gudar.
Etnografi (af Grek. ethnos, folk och grafein,
beskrifva), beskrifning öfver menniskan,
sådan hon uppträder i samhällsgrupper, såsom
folk. Den afser både hennes fysiska och psykiska
beskaffenhet och verksamhet, hennes förhållanden
till naturomgifningarna och till andra folk, hennes
lefnadsvanor, redskap, seder och bruk m. m. Begreppen
etnografi och etnologi äro icke skarpt åtskilda
sins emellan och sammanfalla dessutom i mycket med
begreppet antropologi. – Offentliga samlingar af
olika folkslags och olika tiders husgeråd, verktyg,
vapen, klädedrägter o. s. v. kallas etnografiska
museer. De förnämsta sådana i Skandinavien äro
Nordiska museet och Naturhistoriska riksmuseets
etnografiska samling (bägge i Stockholm)
samt "Det kongelige ethnografiske museum" (i
Köpenhamn), grundlagdt 1849 af K. J. Thomsen.
G. v. D.
Etnologi (af Grek. ethnos, folk, och logos, lära). Se
Etnografi.
Etoges [etåsj], fransk by i depart. Marne vid stora
vägen mellan Châlons-sur-Marne, Meaux och Paris,
bekant genom den seger, som Napoleon I der vann den
14 Febr. 1814 öfver en preussisk och en rysk kår
under fältmarskalk Blüchers befäl.
Etologi l. Etografi (af Grek. ethos, sed,
sinnesart, och logos, lära, l. grafein, beskrifva),
skildring af en persons karakter, af ett folks seder
och bruk.
Eton (itön), by i engelska grefskapet Buckingham, vid
venstra stranden af Themsen, midt emot Windsor. Bekant
genom det af Henrik VI 1441 grundlagda Eton-college,
en af de mest ansedda lärda skolor i England. I
Disraelis roman "Coningsby" finnes en liflig
skildring af detta läroverk, vid hvilket en stor
mängd af Englands mest framstående män erhållit sin
första bildning.
Etrek. Se Atrek.
Etrépagny [-panji], köping i franska depart. Eure,
vid floden Bonde. Omkr. 1,600 innev. Fransmännen
öfverföllo der och besegrade, natten mellan d. 29
och 30 Nov. 1870,
en afdelning af de tyska trupperna, tillhörig grefve
zur Lippes detaschement.
Etretat [ätörta], stad och badort i franska
depart. Seine-inférieure, vid Kanalen. Omkr. 2,000
innev. Rikt ostronfiske.
Etrioskop, fys., (af Grek. aithria, klar luft,
och skopein, se), ett instrument för att mäta
värmeutstrålningen från jorden mot rymden. Det
består af en liten parabolisk spegel, i hvars
brännpunkt kulan till en mycket känslig termometer
är fäst. Den speglande ytan är riktad uppåt och
kan tillslutas med ett lock. När locket täcker
spegeln, angifver termometern luftens temperatur,
men när detsamma aflyftes, utstrålar termometerns
värme till den paraboliska ytan, som reflekterar
värmestrålarna mot himlarymden. Detta har till
följd att termometern sjunker. Instrumentet
uppfanns af Wollaston och förbättrades af
Murray. Nobili fann termomultiplikatorn vara
känsligare än etrioskopet, då han samtidigt
experimenterade med båda instrumenten.
R. R.
Etropol, stad i Bulgarien, n. ö. om Sofia, norra
sidan af Balkan, vid en biflod till
Isker. Omkr. 1,200 hus. Staden intogs d. 24 Nov. 1877
af ryssarna under Gurko och befästes, hvarefter Gurko
derifrån, under oerhörda svårigheter, öfvergick Balkan
d. 25–30 Dec. s. å.
Etruria, stad i engelska grefskapet
Stafford. Omkr. 4,500 innev. Berömd porslinsfabrik
samt jerngjuterier och maskinverkstad.
Etrurien (Lat. Etruria, efter innebyggarna
sedermera kalladt Tuscia, hvaraf det moderna
namnet Toscana uppkommit), forntida landskap på
vestkusten af Italien, gränsade i n. till Ligurien,
hvarifrån det skildes genom floden Macra (nu Magra),
i ö. och s. till Apenninerna och Tibern samt i v. till
Medelhafvet. Det var till en del upptaget af utsprång
från den nyss nämnda bergskedjan och till en annan
del (i sydöst) uppfyldt af vulkaniska berggrupper. De
bördigaste delarna lågo vid Apenninernas fot, kring
Tiberns och Arnos öfre lopp. Betydliga skogar lemnade
timmer till export; på de vidsträckta betesmarkerna
fanns boskap i mängd. Vin odlades i myckenhet,
ehuru det icke ansågs vara af bästa sort. På ön
Ilva (Elba) funnos betydande jerngrufvor. Landet
hade derjämte tillgång på koppar, silfver och guld,
marmor (i E:s nordligaste del, kring staden Luna),
som värderades högt, alabaster och lera, som var
synnerligen lämplig för tillverkning af lerkärl, samt
svafvelbad. Kusttrakten var osund, men till följd af
innebyggarnas arbete, ej så förderfbringande som
i vår tid. E:s förnämsta städer voro, vid eller i
närheten af kusten: Populonia, Rusellae, Vetulonia,
Tarquinii och Caere; i det lägre landet innanför
kusten: Volaterrae; ännu längre in, i bergstrakten:
Clusium och Volsinii; i trakten närmast Apenninerna:
Arretium, Cortona och Perusia, samt i närheten af Rom
och det nedre loppet af Tibern: det ryktbara Veji. –
Etruria circumpadana kallades etruskernas besittningar
i Po-dalen. Hd.
Etrusker (Lat. etrusci l. tusci, af grekerna kallade
tyrrhenoi, tyrrhener), innevånarna i det gamla
Etrurien, voro ett af den klassiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
