Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen / 699-700 (1881) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eruption (Lat. eruptio, framträngande, utbrott), geol. - Ervalenta. Se Revalenta - Ervalla, socken i Vestmanland - Ervedal. Se Zatas - Erwin, kallad Erwin von Steinbach, tysk arkitekt - Ervum, Tourn., bot., farmak. - Erycina, Lat., "den erycinska" - Erymanthus. 1. En hög bergsskedja - Erymanthus. 2. biflod till Alpheus - Erymanthus. 3. En af Apollos söner - Erysichthon, Grek. sagohist. 1. En son af Triopas i Tessalien - Erysichthon. 2. En son af den attiske konungen Cecrops och Agraulos - Erysipelas. Se Rosfeber - Erysiphe, Mjöldagg, Blad-ull, bot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eruption, betecknar sådana plutoniska eller vulkaniska
bergarter, som tydligen hafva genombrutit förut
bildade. Jfr Berg-art. E. E.

Ervalenta. Se Revalenta.

Ervalla, socken i Vestmanland, Örebro län,
Fellingsbro härad. Arealen 7,013,4 har (14,207
tnld). 1,748 innev. (1879). Annex till Näsby, Vesterås
stift, Fellingsbro kontrakt.

Ervedal. Se Zatas.

Erwin, kallad Erwin von Steinbach, tysk arkitekt,
död i Strassburg 1318, studerade den gotiska
byggnadskonsten i Frankrike och blef skaparen af den
verldsberömda vest-fasaden till Strassburgs Münster,
hvilket arbete han skall hafva börjat 1277. Om hans
härkomst och verksamhet känner man emellertid endast
obetydligt med full historisk visshet. Man tror, att
E. hade tre söner, af hvilka en efter faderns plan
byggde klosterkyrkan i Niederhasslach. De två andra



hette båda Johannes E. och voro verkmästare vid
Münstern. Den ene af dessa kallades Winlin
(Erwinlein, "den lille E."). Den s. k. Sabina von
Steinbach, som uppgifves hafva varit dotter till
E. samt bildhuggarinna, är en fullkomligt mytisk
person.

Ervum Tourn., bot., farmak., ett till
nat. fam. Leguminosae Juss., kl. Diadelphia L.,
ordn. Decandria hörande slägte, som skiljes från
sin närmaste samslägting Vicia Tourn., förnämligast
derigenom att blomkronan är föga eller högst dubbelt
längre än fodret. Slägtet har i Europa omkr. 20 arter,
men representeras i Sverige blott af 2: E. hirsutum
L. (duf-lins) och E. tetraspermum L. Fröna af
E. Lens L., både vild och odlad i södra Europa och
i Orienten, äro mycket närande genom sin rika halt
af legumin och stärkelse. De voro förr officinella
under namnet Semina lentilium, och dekokt på dem gafs
mot diarré. E. Ervilia L., som tillhör mellersta och
södra Europa, lemnar Semina Ervi l. Orobi, hvilka

numera icke vidare nyttjas, men förr ansågos verksamma
mot lidanden i urin-vägarna och underlifvet samt
äfven mot lungkatarrer och vissa hudsjukdomar. De
svenska arterna hafva icke någon särskild användning.
O. T. S.

Erycina, Lat., "den erycinska", binamn till Venus,
som kallades så efter det sicilianska berget Eryx, på
hvilket ett praktfullt tempel var uppfördt åt henne.

Erymanthus (Grek. Erymanthos). 1. En hög bergskedja
på gränsen mellan de grekiska landskapen Achaia
och Arkadien, efter hvilken det af Herkules fångade
"Eryinanthiska vildsvinet" fått sitt namn. – 2. En på
södra sluttningen af nämnda bergskedja upprinnande
biflod till Alpheus (nu Dimitzana l. Azikolos). –
3. En af Apollos söner, hvilken Afrodite straffade med
blindhet, emedan han sett henne i badet. Med anledning
deraf förvandlade sig Apollo

till ett vildsvin och dödade gudinnans älskling,
Adonis.
A. M. A.

Erysichthon, Grek. sagohist. 1. En son af Triopas i
Tessalien, straffades med en omättlig hunger, emedan
han förolämpat Demeter (sädesväxtens gudinna) genom
att fälla träd i en åt henne helgad lund. – 2. En son
af den attiske konungen Cecrops och Agraulos. A. M. A.

Erysipelas. Se Rosfeber.

Erysiphe, Mjöldagg, Blad-ull, bot., slägte af
på lefvande växter (såsom vinstockar, törnrosor,
verbenor, humle, ärter, bönor) parasitiska,
mycket skadliga svampar, bildande en särskild grupp
(Erysiphei) bland säcksvamparnas (Ascomycetes) stora
ordning. Mjöldaggen bildar å den hemsökta växtens,
särskildt bladens, yta stjernlika hvita fläckar eller
ett sammanhängande hvitt öfverdrag, bestående af om
hvarandra väfda trådar (se fig.), hvilka här och der
insända i underlagets ytligt belägna celler fina
sugtrådar (haustorier), för att ur detsamma suga
näring. Från trådlagret uppresa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>